- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 1. A - Egypten /
803-804

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsson, Sickan - Carlsson, Sune - Carlsson, Werther - Carlsten, Per - Carly-Haglund, Rosa - La Carmagnole - Carmen (stämma) - Carmen (opera) - Carmichael, Hoagy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARLSSON, SICKAN Carlsson, Anna-Greta (Sickan), vissångerska och skådespelerska (f. 1915 12/8), har varit anställd vid Södra teatern i Stockholm och Karl Gerhards revyer. C. har vunnit stor popularitet främst genom sitt glittrande glada humör, sin naturliga friskhet och intagande skälmaktighet. Hon har från 1933 medverkat i ett stort antal filmer ss. Kära släkten (1934), Landstormens lilla lotta (1939), Löjtnantshjärtan (1942) och Flickorna i Småland (1945), varjämte hon är en gärna hörd röst på grammofon och i svensk radio. H. M-g Carlsson, Sune Gottfrid, finländsk organist och tonsättare (f. 1892 10/2), direc-tor cantus 1929 och från 1937 organist i Åbo svenska församling samt från 1938 lärare i musikens historia, kördirigering och körsång vid Åbo kyrkomusikinstitut. C. har varit ivrigt verksam för kyrkomusikens främjande i Finland. Som kompositör har han gjort sin främsta insats på körsångens område med 5 kantater, mo-tetter, hymner m. m. Efter studier i Äbo, Helsingfors samt Leipzig 1923—24 var C. kantor och organist i Hangö 1916—37. Han har givit talrika orgelkonserter och verkat som dirigent för ett flertal körer. J. R-s Carlsson, W e r t h e r Gideon, organist och körledare (f. 1885 6/i2), främst känd som ledare för Ceciliakören i Göteborg; sedan 1943 organist vid S:t Johannis sjömanskyrka där. C., som utbildats av bl. a. G. Hägg och Fryk-löf och avlagt kyrkosångarex. i Göteborg 1906 samt organist- och musiklärarex. vid MK i Stockholm 1911, har studerat skolsångsfrågor i Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike samt dessutom utg. röstpedagogiska skrifter. B. W-r Carlsten, Per Vilhelm, violinist och musikpedagog (f. 1899 15/n), konsertmästare i andraviolinstämman vid K. hovkapellet i Stockholm sedan 1934. C., som studerat för Zetterqvist vid MK i Stockholm och för Barkel samt debuterade 1927, har tidigare varit medlem av Barkelkvar-tetten och Konsertföreningen i Stockholm. Utanför Skandinavien har han konserterat i bl. a. Paris och Berlin. Han har dessutom red. en violinskola. G. B. Carly-Haglund, Rosa Maria Victoria, operettsångerska (f. 1894 13/9). Efter studier för bl. a. Haldis Ingebjart och Mme Skilondz samt i Tyskland företog C. 1920 —23 flera konsertturnéer i Sverige och Tyskland men övergick 1924 till operet-803 ten och var bl. a. anställd vid Oscarsteatern i Stockholm 1924—26. Hon har även uppträtt i Finland. Roller: Titelr. i bl. a. Csardasfurstinnan, Mariza, Madame Pompadour och Katja, Alice i Dollar prinsessan och Odette i Bajadären. Å. L-y La Carmagnole [karman‘å'1], fransk dansvisa, en smädesång mot Ludvig XVI och Marie Antoinette, som bl. a. sjöngs under danser kring frihetsträden och ackompanjerade avrättningarna under skräckväldet. C., vars textförf. och tonsättare äro okända, tillkom trol. efter stormningen av Tuilerierna 1792. Den förblev en av franska revolutionens mest sjungna visor, till dess Napoleon under sin tid som förste konsul riktade ett slag mot dess popularitet, då han förbjöd militärmusikkårerna att utföra den. Sitt namn har C. trol. efter en under revolutionen populär kavaj, som ursprungligen bars av* arbetare i den italienska staden Carmagnola i Piemonte, och en efter detta klädesplagg uppkallad dansvisa. G. T. Carmen. 1. På 1300- och 1400-talen musikteoretisk beteckning för den stämma i en flerstämmig liedkomposition, som föredrog dikten, i det att c. var överstämma och understämmorna voro instrumentala. Termen omnämnes av J. Tinctoris i Terminorum musicae diffinitorium (omkr. 1475) (Carmen est quidquid cantari potest) och J. de Muris i Ars discantus, kap. De compositione carminum, där han kallar stämmorna c., ténor och contraténor. 2. Omkr. 1500 beteckning för flerstämmigt instrumentalstycke av ricercaretyp, alltså utan c. f. Nytr. av H. J. Moser, 91 gesammelte Ton-sätze Paul Hofhaimers i DTÖ 14:1 och av H. J. Moser och F. Piersig under titeln Carmina i NMA 53. Jämförande art.: Motetus. C.-A. M. Carmen, opera i 4 akter. Musik av G. Bizet (recitativen av E. Guiraud) till text av H. Meilhac och L. Halévy efter P. Mé-rimées liknämnda novell. Uppförd ffg.: Paris 1875; Sthlm 1878; Gbg 1880; Oslo s. å.; Khmn 1883; Hfors 1888. — Huvudroller: Carmen (mezzosopran el. sopran), Micaela (sopran), Don José (tenor), Esca-millo (baryton). Carmichael [karma1:'kal], Hougland (H o a g y), amerikansk jazzkompositör, -pianist och -sångare (f. 189 9 22/u), anses 804

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free