C ART ER, B. Edinburgh en glansfull debut som Margareta av Valois i Hugenotterna — och verkade som operachef och dirigent. I yngre år var C. även verksam som tonsättare (bl. a. en stråkkvartett och talrika effektfulla pianokompositioner). Hon gästade Sverige flera ggr, ffg. 1891. — G. 1872—omkr. 74 m. violinisten E. Sauret, 1875 m. barytonisten Giovanni Tagliapietra (1846—1921), 1892—95 m. E. d’Albert och från 1902 m. en yngre bror till Tagliapietra. — Lit-teris et artibus 1891. LMA 1912. C:s dotter i andra giftet, pianisten Teresita C. - Tagliapietra (f. 1883 24/i2), var elev av bl. a. modern och Moszkowski i Paris och debuterade i Stockholm 1901. Hon turnerade med framgång i Skandinavien och på kontinenten. Litt.: Marta Milinowski, T. C. (1940). F.H.T. Carrillo [kariTå], Juli ån, mexikansk tonsättare av indiansk härkomst (f. 1875 28/i), under senare år en av sitt lands mest markanta företrädare för atonalis-men, kvarttonsmusiken och andra extrema riktningar. Han var tidigare klassiskt och romantiskt orienterad. C. erhöll sin första utbildning vid MK i Mexico City, där han 1905—14 var dir., studerade även i Leipzig för Jadassohn samt vid MK i Gent. Han har också framträtt som violinist, dirigent och musikskriftställare. Verk: 4 operor, bl. a. Mexico in 1810; två symfonier, D-dur och C-dur, den symfoniska dikten Xochimilco (1935), sviten Impresiones de la Habana o. a. orkesterverk; två mässor och ett rekviem; kammarmusik (bl. a. en stråkkvartett, en pianokvintett, en stråksextett samt sonater för violin och för violoncell). Dessutom omkr. 40 experimenterande verk omfattande bl. a. kvarttonsmusik och ofta för särskilt konstruerade instrument. — Discursos sobre la musica (1913) och Tratado sintético de harmonia (1913-15) m. m. G.M. Carrillo [kariTå], Manuel Gomez, argentinsk tonsättare (f. 1883 8/3). C. var redan från början intresserad av sitt lands folkmusik, vilket även tagit sig uttryck i hans kompositioner, bland vilka märkas orkesterverken Rapsodia Santaguena (1924) och Fiesta criolla (1941). En dotter till C. är pianisten Maria I n é s Gomez C. (f. 1923 2/4), vilken vunnit uppskattning i sitt hemland och USA. Hon gästade Sverige 1948. G. M. Carse [ka:s], Adam von Ahn, engelsk tonsättare och musikskriftställare (f. 1878 10/s). C. var elev till bl. a. F. Cor-der vid Royal Academy of Music i London, där han 1923 blev prof, i harmonilära och kontrapunkt. 809 Verk: Operan Fritiof (1915); två symfonier, c-moll (1906) och g-moll (1909), de symfoniska dikterna The death of Tintagiles (1902) och In a balcony (1905), en konsertuvertyr D-dur (1904), The merry milkmaids (1922); Norwegian fantasia för violin och orkester samt flera sviter, Barbara Allen, variationer för stråkorkester; Judas Iscariot’s paradise, ballad för baryton, kör och orkester, The lay of the brown rosary, dramatisk kantat (1902) m. fl. körverk; kammarmusik; pianostycken och sånger. — Arr. av verk för skolorkester. — Harmony exerciseS (2 bd, 1923), The history of orchestration (1925), Orchestral conducting (1929), Musical wind instruments (1939) och The orchestra in the 18th century (1940) m. fl. B. P. Carstensen, Johannes Peter, svensk musiker av dansk börd (1833—93), urspr. violinist och medlem av Det kgl. Kapel i Köpenhamn. Från 1868 verkade C. som konsertmästare i Akademiska kapellet i Uppsala, blev 1873 musikdir. vid Kungl. Upplands reg. och 1876 musiklärare vid katedralskolan i Uppsala. Han var även en mycket anlitad lärare. Verk: En konsertuvertyr, en stråksextètt, sånger och pianostycken. — Instrumenterade 1887 A. Södermans ballad Der schwarze Ritter. Sch. Cartan [karta'rj], Jean, fransk tonsättare (1906—32). C., som utbildades vid MK i Paris för bl. a. Widor och Dukas, visade i sina allra första kompositioner påverkningar av Debussy, Ravel och Stravinskij, men redan vid 23 års ålder hade han frigjort sig ur beroendet och väckte starkt intresse med sin personliga stil. Tyvärr fick han inte fullfölja den tondiktargärning som börjat så löftesrikt, men den musik han på en självständig linje hann komponera hade uppenbart något av genialitetens stämpel. Verk: Hommage å Dante o. a. orkesterverk; två stråkkvartetter (1927 och 31) och sonatin för flöjt och klarinett; kantaten Pater och sånger. Litt.: I. Schwerké, Views and interviews (1936); P. Landormy, La musique fran$aise après Debussy (1943). K. R-n Carter [ka:'(r)ta], Bennet (Benny), amerikansk jazzmusiker och -kompositör av negerhärkomst (f. 1907 8/8), en av genrens förgrundsfigurer och mångsidigaste exekutörer; sedan 1938 ledare av egen orkester i New York. Från sitt sjuttonde år spelade C. saxofon, klarinett, trumpet och piano i olika orkestrar 810