CASELLA salong i Detroit, och uppkallad efter Casa Loma Hotel i Toronto. Ledare fram till mitten av 1930-talet var saxofonisten Glen Gray, som då övertog orkestern i eget namn. Casa Loma Orchestra hade stor andel i swingmusikens genombrott men har sedermera nästan helt övergått till sweetstilen. H- M-g Casa'ls, P a b 1 o (Pau), spansk violon-cellist, dirigent och tonsättare (f. 1876 29/i2). C. har tack vare sin tekniska full-komning, sin tonkultur och framför allt sin fina musikaliska sensibilitet vunnit obestritt erkännande som en av nutidens främsta violoncellister. — Bild sp. 815. Efter studier i Barcelona för J. Garcia (violoncell) och J. Rodereda (komposition) och vid MK i Madrid för Breton y Hernåndez (komposition) och de Monasterio (kammarmusik) började C. sin internationella virtuoskarriär med debuter i Paris och London 1898. Åren 1895—98 var han solovioloncellist vid Stora operan i Paris och blev 1897 prof, vid MK i Barcelona. Vid sidan av flitigt turnerande för egen del bildade han 1905 jämte A. Cortot och J. Thibaud en trioensemble och grundade 1919 i Barcelona Orquesta Pau Casals, som han dirigerade till 1939, då han slog sig ned i Frankrike. C. besökte Sverige 1930. — G. 1. ggn 1906—12 m. violoncellisten Guilhermina S u g g i a (f. 1888 27/6); 2. ggn 1914 m. sångerskan Susan Metcalfe. Verk: Den symfoniska dikten La vision de Fray Martin för orgel, soli, kör och orkester samt ännu en symfonisk dikt (1902) m. fl. orkesterverk; ett miserere; kompositioner för violoncell och piano och för violin och piano m. m. Litt.: L. Littlehales, P. C. (1929); R. von Tobel, P. C. (1941). G. B. Casavo'Ia, F r a n c o, italiensk tonsättare (f. 1892 13/7). C., som studerat för bl. a. Respighi, har främst gjort sig känd genom den komiska enaktsoperan II gobbo del califfo (Rom 1929; Kalifens hovnarr, Sthlm 1938). Verk: Operan Astuzia d’amore (1936), tre baletter, en pantomim; orkesterverk, kammarmusik och sånger m. m. Å. L-y Casella, A1 f r e d o, italiensk tonsättare, pianist och dirigent (188 3 25/7—1947 5/3), en av Italiens främsta tonsättare i senare tid. Casella har i sin musikaliska stil rönt inflytande från olika håll och undergått åtskilliga förvandlingar. Han debuterade med symfonier o. a. verk i senromantisk anda men kom under 1910- 817 Alfredo Casella. och 1920-talen att tillhöra de ledande modernisterna. Ungefär samtidigt med Stravinskij övergick Casella till en närmast polytonal, av dissonanser starkt kryddad stil för att i början av 1920-talet, återigen efter Stravinskij s exempel, svänga om till ett moderatare, halvt modernt, halvt arkaiserande uttryckssätt med anknytning till italienska klassiker. Det direkt ålderdomliga inslaget har sedan fått vika för en allmän inriktning mot, som han själv formulerat det, »italiensk klassicism inom ett utvidgat tonalt system». Efter studier vid MK i Paris för Leroux och Fauré (komposition) samt Diémer (piano) levde Casella där till 1915, vilket fick stor betydelse för hans modernistiska och kosmopolitiska inriktning. Han utbildades även till framstående pianist och dirigent och har varit aktiv på båda dessa områden, både i Europa och USA (bl. a. med Trio italiano, den s. k. C a-sellatrion (gr. 1930), bestående av A. Casella, violinisten A. Poltronieri och violoncellisten A. Bonucci), liksom i egenskap av musikskriftställare. Casella har dessutom varit prof, i pianospel vid MK i Paris 1912—15, efterträdde Sgambati som prof, vid Liceo Musicale di S:a Cecilia i Rom 1915, där han verkade till 1923, 818