C AST AGN A Cassa, Gran c. ->Trumma. Cassado [-adå'], G a s p a r, spansk vio-loncellist och tonsättare (f. 1897 30/ø), son till tonsättaren J o a q u i n C. (1867— 1926). C., som är en av samtidens främsta på sitt instrument, har efter studier i Barcelona och Paris för bl. a. Casals berest Europa (Sverige ffg. 1936) samt Nord-och Sydamerika. Verk: Konsert d-moll för violoncell och orkester; ett oratorium över två av Davids psalmer (1946); en partita, en serenad och sonater för violoncell samt andra stycken, Lamento de Boabdil, Requiebros m. m.; en pianotrio, en stråkkvartett o. a. kammarmusik. — Arr. och transkriptioner av bl. a. en av W. A. Mozarts hornkonserter, C. M. von Webers klarinettkonsert, F. Schuberts sonat för arpeggione och piano (bearb. för violoncell och orkester) och mindre verk av bl. a. Borodin. G. B. Cassazio'ne ->Kassation. Cassel, Lalla, danspedagog (f. 1905 28/3). C., som från början studerade orgel-och pianospel vid MK i Stockholm, fick sin dansutbildning i Paris hos Malkov-skij, en representant för Isadora Duncan-riktningen, därefter i Günther-Schule i München. Hon grundade 1931 en skola för rytmisk gymnastik och dans i Stockholm. Under 1930-talet gav hon dansaftnar såväl där som i landsorten och turnerade även i Tyskland med egen dans-trupp. Vid internationella danstävlan i Stockholm 1945 var hon representerad med kompositionen Midsommarvaka till Alfvéns musik. K.R-n Cassel, Hilda Maria (Maja), operettsångerska (f. 1891 21/s), efter genomgången elevskola knuten till Dramatiska teatern i Stockholm 1911—12, varefter hon uppträdde på andra talscener där, i Göteborg och Helsingfors. Åren 1923—27 var C. engagerad vid Hippodromteatern i Malmö, där hon uppbar primadonnerol-lerna i en rad pjäser, samt 1927—29 vid Vasateatern i Stockholm. Hon har sedan gästspelat i Göteborg och Malmö. — G. 1928—40 m. operettsångaren och teaterchefen Lars Egge. Roller: Titelr. i Katja och Madame Pompa-dour, Hanna Glawari i Glada änkan och Fedora i Cirkusprinsessan m. fl. Å. L-y Casserman, Gustaf Hjalmar, vissångare (f. 1891 24/s), förste livmedikus. C. har vid sidan av sin läkargärning äg-821 Raffaele Casimiri. Gaspar Cassado. nat stort intresse åt visan och lutsången och framträtt med egna visaftnar. Bland hans kompositioner, utg. i Sånger och visor (4 h., 1937—45), märkes bl. a. den populära Beatrice-Aurore. Å. L-y Cassiodo'r(i)us, Flavius Magnus A u r e 1 i u s, romersk historieskrivare, musikskriftställare och ämbetsman (omkr. 490—omkr. 580), konsul och prefekt hos den östgotiske konungen Teoderik och konung Alarik. C. drog sig omkr. 540 tillbaka till klostret Vivarium (nuv. Vi-varese i Kalabrien), där han bl. a. skrev De artibus ac disciplinis liberalium litte-rarum, vari ingår den för kännedomen om antikens musikuppfattning viktiga delen Institutiones musicae (tr. i Gerbert, 1). Litt.: A. Franz, A. C. (1872); W. Brambach, Die Musikliteratur des Mittelalters bis zur Blüte der Reichenauer Sängerschule (1883); H. Abert, Zu Cassiodor (i SIMG 1901/02); dens., Die Musikanschauung des Mittelalters und ihre Grundlagen (1905); G. Pietzsch, Die Klassifikation der Musik von Boetius bis Ugolino von Orvieto (diss. 1929); dens., Die Musik im Erzieh-ungs- und Bildungsideal des ausgehenden Altertums und frühen Mittelalters (1932). M. W. Castagna [kasta^a], Bruna, italiensk operasångerska, alt (f. 1908 16/io). Utrustad med en vacker och uttrycksfull röst, väl ägnad för italiensk operastil, har C. vunnit rykte speciellt för sin Carmen-tolkning. Urspr. pianist övergick C. till sångarbanan och debuterade 1925 i Mantua som Marina i Boris Godunov, därefter under 3 säsonger knuten till Teatro Colön i Buenos Aires. Hon har sedan med stor framgång sjungit på världens främsta operascener (Metropolitan 1935—45). Roller: Titelr. i Orfeus, Adalgisa i Norma, Azucena i Trubaduren, Amneris i Aida, San- 822