de caströ Verk: Den symfoniska sviten El concierto campetre, Tragic ouverture (1945), divertimento för 7 instrument, en stråkkvartett och pianostycken m. m. G. M. de Castro [kastrå'], Jean (Juan), fransk tonsättare av spansk el. portugisisk härkomst (f. omkr. 1550), v. hovkapellmästare i Wien 1582—84, senare verksam i Kleve i Rhenprovinsen och i Köln. Verk: Sacrae cantiones (5—8-st.; 1571 och 1588; 3-st.; 1593 och 1596), Tricinia sacra (1574), Bi-cinia sacra (s. å.) och Missae (3-st.; 1599) samt av världsliga sånger Chansons, Odes et Sonnets par P. Ronsard (4—8-st.; 1576), Quintines, Sex-tines, Sonnets (5-st.; 1594) m. m. M. W. Castrucci [kastro'tji], Pietro, italiensk violinist (1679—1752). Efter studieiför Corelli blev C. 1715 konsertmästare i Händeis operaorkester i London, på vilken plats han kvarstod till 1737; från 1750 till sin död bosatt i Dublin. C., som hade ett drag av charlataneri, var en framstående solist på ett av honom själv uppfunnet instrument, ->violetta marina. Som tonsättare skrev han 12 concerti grossi och 3 böcker violinsonater. Även C:s bror, Pr osper o C. (d. 1760), var tonsättare för violin. M. E. Catala'ni, Angelica, italiensk sångerska, koloratursopran (1780—1849), en av de mest lysande företrädarna för virtuostidens sångartister, lika berömd för sin stämmas enastående omfång (till g3) som för dess böjlighet och skönhet. Hennes sångarbana företer en rad glänsande triumfer, framför allt i London 1806 och Paris 1813. C. utbildades i klostret S. Lucia di Gubbio vid Rom och debuterade 1795 på Teatro Fenice i Venedig som Lodoiska (S. Mayr). Över Florens och La Scala i Milano engagerades hon 1801 till Lissabon, uppträdde därefter på konserter i Paris och ledde slutligen 1814—17 Théåtre des Italiens där. Är 1818 lämnade hon scenen, varefter hon turnerade som konsertsångerska; Stockholm 1827. Efter 1828 framträdde hon icke mer offentligt utan ägnade sig helt åt ledningen av den sångskola, som hon 1830 upprättade i sitt hem nära Florens. — LMA 1827. Litt.: L. S. Sievers, Über Mme 0. als Sängerin, Schauspielerin und mimische Darstellerin (1816). G.P. Catch [kät/], eng., fånga, fångst, engelsk körvisa av kanon-typ, flitigt odlad under 1600- och 1700-talen. Såväl kanon-fakturen (eng. round med rötter i medeltidens rondellus) som namnet tyda på samband med it. caccia. Catchen arbetar vanligen med humoristisk-naturalistiska effekter i stil med det senmedeltida ->hoquetus, texterna voro ofta skabrösa till sitt innehåll, varvid den tvetydiga innebörden ibland nåddes genom ett skickligt arrangemang av textpartier och pauser. i ! i I ■ Den första saml. med catches var Pammelia (1609); särskilt berömd var Hiltons Catch that catch can (2 bd, 1652—58), som i nya uppl. omfattade dylika satser av bl. a. Byrd, Gibbons, Blow och Purcell. På Walsh’s förlag utkom 1730 saml. The catchclub. År 1761 stiftades den ännu aktiva föreningen The Noblemen and g e n 11 em e n’s Catch club. Litt.: Bibliogr. över utg. saml. i Grove; V. Gladstone, The story of the noblemen and gentlemen’s catch club (1931). I. B-n Catel [katä'l], Charles Simon, fransk tonsättare och musikteoretiker (1773—1830). C., som studerade för bl. a. Sacchini och Gossec, var 1795—1814 prof, i harmonilära vid det nygrundade MK i Paris, i vilken egenskap han utgav sin mycket använda lärobok Traité d’har-monie (1802), en förening av Kirnber-gers och Türks praktiska lärdom med Rameaus teorier. Verk: 11 operor, bl. a. Sémiramis (1802), Les Bayadères (1810), Les Aubergistes de qualité (1812) o. a.; kammarmusik m. m. Litt.: J. Carlez, C. Étude biographique et critique (1895); F. Hellouin och J. Picard, Un musicien oublié: C. (1910). S.W. Catelinet [kätalinä:'], Philip Bram-well, engelsk tonsättare (f. 1910 3/i2), medlem av Frälsningsarmén i London sedan 1926. C. har komponerat ett 40-tal instrumentala och ett stort antal vokala kompositioner. Verk: Happy service (1933), A sunbeam (1937), Cheer up, kornettrio (s. å.), Hallelujah to the Lamb (s. å.) och Heralds of salvation (1940). P.A. Cathedral music [käjai/dral m^/zik], eng., katedralmusik, i vidsträcktare bemärkelse gemensam benämning på all musik som skrivits för de engelska kyrko- 827 828