CHARPENTIER, R. Janine Charrat. Abram Chasins. A. Gastoué, Notes sur les manuscrits de M.-A. C. (1933); C. Crussard, Un musicien frangais oublié, M.-A. C. 1634—1704 (1945). G.P. Charpentier [farparjVe'], Raymond, fransk tonsättare (f. 1880), anställdes 1944 vid franska radion och grundade 1945 Service Phonographique, vars ledare han blev. Åren 1921—43 var han kapellmästare vid Comédie-Frangaise, för vilken teater han även komponerat en mängd scenmusik. C. har dessutom varit musikkritiker i Musica från 1910, senare bl. a. dir. och red. för Cour-rier musical samt Chantecler, som han själv grundat; f. n. chef för musikavd. i tidskr. Arts. Verk: Scenmusik till Iphigénie, Mithridate, Coriolan, Le bon roi Dagobert o. a.; orkesterverk bl. a. Trois esquisses symphoniques; en stråkkvartett, 8 stycken för stråkkvartett, flöjt och oboe samt annan kammarmusik; pianostycken och sånger. K. R-n Charrat [fara'], Janine, fransk dansös (f. 1923), utbildad i balettskolan vid Stora operan i Paris och redan mot slutet av 1930-talet internationellt uppmärksammad i balettfilmen La mort du cygne (Dansens döttrar). År 1945 anslöt hon sig till den av S. Lifar nygrundade baletten i Monte Carlo och räknas som en av dess främsta solister. C. har även försökt sig som koreograf och för Ballets des Champs-Élysées instuderat Stravinskijs Jeux de cartes. K. R-n Chase [t/e^s], G i 1 b e r t, amerikansk musikskriftställare (f. 1904 4/ö), blev 1940 anställd vid musikavd. i Library of Con-gress, Washington, och är sedan 1943 ledare för det musikaliska folkbildningsarbetet vid NBC, New York. C. erhöll sin utbildning vid Columbia Univ., New York, och studerade vidare musikteori för Wald i Paris. Åren 1929—35 var han musik kritiker vid Daily Mails kontinentala ed. i Paris. Han har vidare varit musikkorrespondent i en rad engelsk- och spanskspråkiga musiktidskrifter samt utg. Bibliography of Latin American folk, music (1942) och Music in radio broadcasting (1946). Skrifter: The music of Spain (1941), A guide to Latin American music (1943) och en rad uppsatser i facktidskr. ss. Barbieri and the Spanish zarzuela (i ML 1939) och Origines of the lyric theatre in Spain (i MQ s. å.). G.M. Chasins [tje^sins], Abram, amerikansk tonsättare och pianist av rysk börd (f. 1903 17/8), vars kompositioner, huvudsakligen verk för piano, representera en lyrisk, »neoromantisk» stil. C. visade tidigt stora pianistiska anlag och var efter studier för bl. a. Bertha Tapper, Hut-cheson, Godowsky och J. Hofmann, lärare vid Curtis Inst. of Music i Philadelphia 1926—35. Flitigt verksam i amerikansk radio, där han bl. a. hållit pianokurser, tillhör C. f. n. musikavdelningen vid New York Times radiostation. Som pianist, har han företagit vidsträckta konsertresor, även till Europa. Verk: Två pianokonserter f-moll (1929) och fiss-moll (1932), Three chinese pieces (1929), Parade (1930) o. a. orkesterverk; för två pianon Blue Danube waltzes (1925) och Carmen fantasy (1937) samt för piano solo bl. a. 24 preludier op. 10—13 (1928) m. m. Å. L-y Chasse [fass], fr., jakt, under 1700- och 1800-talen vanlig benämning på tonmålande instrumentala stycken av imiterande karaktär (jaktsignaler o. d.). Ett känt exempel är J. Haydns symfoni La chasse (nr 73, D-dur). C. begagnas även som bestämning för att karakterisera vissa instrument, t. ex. c o r de c., jakthorn, dvs. det tidigare naturhornet. ->Cac-cia 2. Inom tidig flerstämmighet var c. även beteckning på (kanonartade) sångstycken. ->Cac-cia 1, Catch. C.-A. M. La chasse [fass], fr., jakten, benämning på J. Haydns år 1781 komponerade symfoni nr 73 D-dur på grund av hornens fanfarartade användning i sista satsen. Under 1700- och 1800-talen var benämningen vanlig för instrumentalstycken, skildrande jaktscener. A. L-y Chassé [fasse:'], fr., term inom sällskapsdansen, som närmast betyder fotombyte. En typ kallas chassé croisé, då fotombytet sker under korssteg, och utom de ordinära förekomma i modern dans även »öppna» och »utsides» chasséer. K. R-n 803 864