CIEPL1N SKY C. kan sålunda innebära ett långt förslag (a), en föruttagning (b) el. uppträda som inskjuten mellanton i ett arpeggierat ackord, varvid den blir identisk med ->acciaccatura (c). Jämförande art.: Efterslag, Förslag. Litt.: Se under Ornamentik. I. B-n Chvåla, Emanuel, tjeckisk musikskriftställare och tonsättare (1851—1924), elev i komposition av Foerster och Fibich och som musikskriftställare vapendragare för Smetanas, Dvofåks och Fibichs tonkonst. C. verkade under närmare 50 år som musikkritiker främst i Nårodnf politika och utövade ett stort inflytande över ledningen av MK i Prag (Praha). Han har skrivit en rad betydande musikhistoriska arbeten och framträdde som tonsättare med bl. a. operan Zåboj. G. M. Chybfnski, Adolf, polsk musikforskare (f. 188 0 20/3), dr phil. vid univ. i München 1908. C. har huvudsakligen specialiserat sig på äldre polsk musik. Efter studier vid univ. i Krakau (Krakow) och för Sandberger, Kroyer och Thuille i München blev C. 1910 docent, 1917 e. o. och 1921 ord. prof, vid univ. i Lemberg (Lwow) samt har från 1916 även varit lärare i musikteori vid MK där. Han är red. för monumenta-uppl. Publications de la musique ancienne po-lonaise (1—17 ff., 1928—38 ff.). Skrifter: Beiträge zur Geschichte des Takt-schlagens (diss. 1908; tr. 1912), »Den polska musikens relationer till den västerländska på 1400- och 1500-talen» (po.; 1908), Über die pol-nische mehrstimmige Musik des 16. Jahr-hunderts (i Riemann-Festschrift 1909), »Material till Rorantist-hovkapellets historia 1540— 1700 på slottet Wawel i Krakow» (po.; 2 bd, 1910—11 och 1925), »Johannes de Lublins orgel-tabulaturer 1540» (po.; 2 bd, 1911—14), »Mensu-ralteorin i den polska musiklitteraturen under 1500-talets första hälft» (po.; 1911), »Musikinstrument i Tatra» (po.; 1924—27), »Kraköws musik på 1600-talet» (po.; 1928), »Musikaliska förbindelser mellan Polen och Frankrike på 1500-talet» (po.; 1929) och en polsk musikhistoria (tills, m. H. Opienski; under arbete). B. A. Ciacona ->Chaconne. Ciampi [t/ia'-], Vincenzo Legrenzio, italiensk tonsättare (1719—62). C., som skrev över 20 seriösa och komiska operor, vann stor framgång med buffan Bertoldo alla corte el. Bertoldo, Bertoldino e Caca-senno (Venedig 1748; möjl. Piacenza 1747), där han byggt på kontrasten mellan livet på landet och i stora världen. I sin tur gav detta stycke uppslag till Favarts berömda sångspel Ninette ä la court, vari ingår musik av C. Känd är arian Tre giorni son che Nina ur operan I tre cicis-bei. C. var verksam i London 1748—56. Verk: Operorna Adriano in Siria (Venedig 1748), Il negligente (Venedig 1749), Catone in Utica (Venedig 1757), La clemenza di Tito (Venedig s. å.) m. fl.; 6 violinkonserter op. 6, 6 orgelkonserter op. 17, 12 triosonater op. 1 och 2, 10 sonater för violin med b. c. op. 5 och 6 pianosonater; en mässa, ett Te Deum, 5 oratorier samt sånger. — I MA:s bibi, finnas i hdskr. 3 uvertyrer och 2 sinfonier. Litt.: C. Anguissola, V. L. C., musicista pia-centino del settecento (21936). E.S-m Cibber [si'ba], Susanna Maria, f. Arne, engelsk skådespelerska och sångerska, alt (1714—66), syster till tonsättaren T. A. Arne och en av sin tids yppersta engelska tragedienner, vars stora dramatiska talanger även kommo hennes framträdanden på sångscenen till godo. C. debuterade 1732 på Haymarket Theatre i London som Amelia i J. F. Lampes opera med samma namn men övergick fyra år senare till talscenen och tillhörde under en lång följd av år Drury Lane Theatre i London. Hon övergav emellertid icke helt sångarbanan utan uppträdde då och då i sångroller (t. ex. Polly i The beggar’s opera) och på konsertestraden. Händel komponerade altpartiet i Messias samt Mikas roll i Simson för henne. Litt.: F. Rogers, Handel and five prima donnas (i MQ 1943). G.P. Cico'nia, Johannes, eg. Jean G i-g o g n e, flamländsk musikteoretiker och tonsättare, f. i Liége under 1300-talets senare hälft, kanik i Padua. C. är främst känd genom skriften De proportionibus (hdskr. i Venedig, Bologna och Pisa), vilken utgör 3:e boken i ett större verk, Nova musica (Ms. 134 i Biblioteca Ric-cardina i Florens). Bland C:s omkr. 30 bevarade kompositioner märkas chansons, ricercarer m. m. i hdskr. i Bologna, Modena och Warszawa. — Nytr. av balladen Dolce fortuna (2-st.) i J. Wolf, Geschichte der Mensuralnotation 2 (1905) och i RiHM 2 samt O anima Christi (3-st.) i ovan angivna arbete av J. Wolf. Litt.: J. Wolf i Tijdschrift der Vereenigang voor Noord-Nederlands Muziekgeschiedenis, VI, 4. M. W. CieplFnsky, Jan, polsk balettmästare (f. 1900 10/5), efter utbildning vid War- 902 901