CIFRA Gina Cigna. Domenico Cimarcsa. szawa-operans balettskola och vidare studier i Paris anställd som balettmästare vid K. teatern i Stockholm 1927—31; därefter engagerad vid operan i Budapest. Under sin Stockholmstid svarade C. för koreografin till M. Pergaments Krelantems och Eldeling (1928), till V. Cavlings av H. Börre-sen tonsatta Tycho Brahes dröm (s. å.) och M. Petipas och A. Glazunovs Årstiderna (1930), varförutom han nyinstuderade Coppelia (1928) och Bergakungen (1931) samt tills, m. S. Tropp iscensatte Nötknäpparen (1929). K. R-n Cifra [tji/-], Antonio, italiensk tonsättare (1584—1629; enl. annan uppgift 1575—1638), en av de mest produktiva och bemärkta inom den romerska skolan. C., som var elev till Palestrina och Nanino, började som korgosse i S. Luigi dei Francesi i Rom, blev 1608 el. 1609 kapellmästare vid Collegio Germanico där, var 1609—22 kapellmästare vid S:ta Casa di Loreto, 1623—25 vid S. Giovanni in Laterano i Rom samt från 1626 åter vid S:ta Casa di Loreto. Han publicerade mellan åren 1601—38 ett stort antal kompositioner. Verk: Mässor, psalmer (2—12-st.), över 200 motetter, Scherzi sacri (1—4-st.; 2 bd, 1616—18), Madrigali (5-st. a cap. el. med b.c.; 5 bd, 1605 —23) m. m. Litt.: A. Cametti, La scuola dei pueri cantus di S. Luigi dei Francesi in Roma e suoi principali allievi 1591—1623 (i RMI 1915); G. Tebal-dini, L’archivio musicale della cappella Laure-tana (1921). M. W. Cigna [tjfn^], Gina, fransk operasångerska av italiensk börd, sopran (f. 1904). C. studerade först till konsertpianist vid MK i Paris men beslöt sig sedan efter inrådan från Toscanini att i stället inrikta sig på en karriär som sångerska. Är 1929 debuterade hon på La Scala i den italienska versionen av Rhenguldet, tillhörde från 1931 Teatro Rsale i Rom och har sedan dess uppträtt på skilda håll i Europa, Sydamerika och USA, där hon 1937—38 var medlem av ensemblen vid Metropolitan och fick sin amerikanska debut med titelr. i Aida 1937. Roller: Titelr. i Norma, Violetta i La Tra-viata, titelr. i Gioconda, Tosca och Turandot. K. R-n Ci'kker, Jan, tjeckoslovakisk tonsättare (f. 1911 29/7). Elev i komposition av Kficka och Novåk, i dirigering av P. Dè-decek och orgel av Wiedermann räknas C. som en av de främsta representanterna för modern slovakisk tonkonst. Han har varit lärare i komposition vid MK i Bra-tislava (Pressburg) och bland hans verk märkes en symfonisk diktcykel (»Sommar», »Strid», »Morgon»). G.M. Cilea [tjile:'a], Francesco, italiensk tonsättare (f. 1866 26/7). C., som studerat för B. Cesi (piano) och Serrao (komposition) vid MK i Neapel, var 1890—92 lärare i piano där, 1896—1904 prof, i harmonilära vid Regia Instituto Musicale i Florens, 1913—16 dir. för MK i Palermo och 1916—35 dir. för Concervatorio S. Pietro a Majella i Neapel. Verk: Operorna Gina (Neapel 1889), Tilda (Florens 1892), L’Arlesiana (Milano 1897), Adriana Lecouvreur (Milano 1902; omarb. Milano 1937) och Gloria (Milano 1907; omarb. Milano 1932); två orkestersviter; Poema sinfonico corale för solo, kör och orkester (1913), Lodi sinfoniche för tenorsolo, kör och orkester (1934); pianotrio (1886), sonat D-dur för violoncell och piano (1888); pianostycken och sånger. F.H.T. Cimara [tjima/ra], Pietro, italiensk dirigent (f. 1887 10/n), sedan 1931 anställd vid Metropolitan. C. var elev av Liceo di S:ta Cecilia i Rom, där han bl. a. studerade komposition för Respighi. Efter att först ha varit verksam som pianist, bl. a. ackompanjatör åt Luisa Tetrazzini, debuterade han 1916 som dirigent vid Teatro Costanzi i Rom; därefter kapellmästare vid olika teatrar i Italien. C. har även skrivit i sitt hemland uppskattade sånger. G. M. Cimarcsa [tjimarå/sa], Domenico, italiensk tonsättare (1749—1801), en av det senare 1700-talets mest berömda italienska operakompositörer, vars buffa-operor gärna betraktas som genrens egentliga kulmen. Av hans över 70 verk för scenen har endast II matrimonio segreto (Wien 1792; Det hemliga äktenskapet, Sthlm 1800) hållit sig kvar på scenen. 903 904