COMETT ANT Västeråsbiskopen J. Rudbeckius gav sig i kast med att reformera skolan, fann han i C. en hängiven medarbetare. För inköp av musikalier och instrument företog C. 1622 en Tysklandsresa, och biblioteket i Västerås var sedan i en del fall mera välförsett än Uppsalabiblioteket. Från 1623 var han lektor i grekiska vid Västerås gymnasium och samtidigt skolans musiklärare. År 1625 utnämndes C. till prof, i poesi och musik vid univ. i Uppsala, där han med den praktiska musikundervisningen kombinerade teoretiska föreläsningar, bl. a. över ligaturläran och Zarlinos dur-och mollsystem. Från 1631, då C. tillträdde tjänsten som kyrkoherde i (Dala-) Husby, ägnade han sig helt åt prästerliga uppgifter. Litt.: N. Rudbeckius, Christelig Lijk-Predi-kan Utöfwer... J. S. C.... (1668); T. Norlind, Musiken i Västerås under 1600-talet (i Kult och konst 1907); G. Kallstenius, Musiken vid allmänna läroverket i Västerås före 1850 (i Ca-menae Arosienses 1923); C.-A. Moberg, Musik und Musikwissenschaft an den schwedischen Universitäten 1 (i MIGM 1929). A. Th. Combarieu [kånbaPö'], J u 1 e s Léon Jean, fransk musikforskare (1859—1916), har genom grundandet 1901 av fack-tidskr. Revue d’histoire et de critique musicale, följd av La revue musicale (1904—12) och genom eget författarskap gjort en betydande insats för att stimulera de musikvetenskapliga studierna i Frankrike. C. studerade i Paris och för P. Spitta vid univ. i Berlin. Under sin långa verksamhet som lärare höll han bl. a. föreläsningar i musikhistoria vid Collège de France i Paris 1904 —10. Även ss. generalinspektör för körsången i landet utövade han stort inflytande. Skrifter: Les rapports de la musique et de la poésie considérés au point de vue de Vexpres-sion (diss. 1894), Études de philologie musicale (3 bd, 1896—98), La musique, ses lois, son evolution (1907; flera uppl.; eng. uppl. 1909), Hi-stoire de la musique (3 bd, 1913—19; 21928) m. fl. S. W. Comedian Harmonists [kami:'dian [-ha:'-manists],-] {+ha:'- manists],+} tysk-österrikisk sångensemble, som alltifrån starten i slutet av 1920-talet åtnjutit stor popularitet på grund av långt driven teknisk virtuositet i förening med en mindre vanlig musikalisk 937 kultur; efter andra världskriget verksam i Amerika. C. har ägnat sig åt såväl den vanliga schlagerrepertoaren, till en början i påtaglig imitation av The Revellers, som åt den tyska visan i specialarrangemang samt burleska och fantasirika instrumentimitationer. Ur dess synnerligen rikhaltiga repertoar må framhållas A. Dvo-fåks Humoresk, F. Kreislers Liebesfreud och Liebesleid (Die Liebe kommt, die Liebe geht), Cole Porters Night and day och folkvisan Gu-ter Mond, du gehst so stille. Ensemblen, som ofta skiftat medlemmar, har vid flera tillfällen besökt Sverige, ffg. 1931, och bestod då av Ary Lechnikoff (1. tenor), Erich Collin (2. tenor), Harry Frommermann (3. tenor, tillika komiker och arrangör), Roman Cycowsky (baryton) och Robert Biberti (bas) samt Erwin Bootz (pianist). Å. L-y Co'mes, lat., kamrat, följeslagare, kallas det oförändrade (reala) el. av tonalitets-skäl förändrade (tonala) svaret till temat (dux) i en ->fuga. Co'mes, Juan Bautista, spansk kyrkomusiker (1568—1643), elev av G. Pérez och den s. k. Valencia-skolans främste företrädare. C. var först kapellmästare vid katedralen i Lérida, Katalonien, tills han 1605 kallades till Colegio del Corpus-Christi i Valencia, blev 1613 kapellmästare vid katedralen där och utsågs 1619 till v. kapellmästare vid hovet i Madrid. Är 1628 återvände han dock till Valencia, först som kapellmästare vid Colegio del Corpus-Christi, och blev slutligen 1632 på nytt kapellmästare vid katedralen. Som tonsättare är C. en förnämlig, i sin me-lodik anmärkningsvärt folklig representant för den venetianska flerkörigheten, »vari han enligt en spansk forskare t. o. m. överglänste dess störste mästare i Venedig, Giov. Gabrieli själv» (Moberg). C:s verk omfatta 216 nr, motetter, hymner, psalmer, madrigaler, även andliga ro-mances, villancicos och folias m. m. till spanska texter. Ett urval av hans kompositioner utgavs 1888 i 2 bd av J. B. Guzmån; systematisk verkfört, i J. Ruiz de Lihory, La musica en Valencia. Diccionario biografico y crftico (1903). G. M. Come sopra [kå:'-], come prima, it., som ovan, anger att ett repeterat avsnitt skall utföras med samma föredrag som första gången. Come stå [kå:'-], it., som där står, särskilt i 1600-talets instrumentalmusik förbud mot då eljest bruklig virtuosmässig improviserad ornamentik. Comettant [kåmata'n], Jean Pierre Oscar, fransk musikskriftställare (1819 938