CROCE C:s instrument, som sträckte sig över fyra oktaver, var den direkta föregångaren till våra dagars piano, i det att strängen anslås icke av ett stift utan av en hammare, som omedelbart faller tillbaka till utgångsläget. Av hans egen hand äro endast två instrument bevarade, det ena (från 1720) i Metropolitan Museum i New York, det andra (från 1726) i Heyers Museum i Köln. C. var på sin tid den ledande cembalobyggaren i Padua och kom omkr. 1690 till Florens, där han blev instru- mentmakare hos Ferdinando de Medici. Vid dennes död 1713 anförtroddes honom vården av instrumentsamlingen vid Cosimo III:s hov. Litt.: L. Puliti, Cenni storici della vita di Ferd. de’ Medici (1874); F. Casaglia, Per le onoranze a B. C. (1876); dens., B. C. inventore del pianoforte (1894); L. Torri, B. C. (i II pianoforte 1920). Å.Å. Croce el. Croze [krå:'tje], Giaco-m o, italiensk operasångare, tenor (1723— 64). C. hade uppträtt i bl. a. Venedig och Köpenhamn, innan han 1755 med Uttinis trupp kom till Sverige, där han stannade till sin död. En svensk samtida säger att han var en sångare, »vars like väl i rösten, men ej i konsten, varken förr eller sedan varit i Sverige». C. omtalas även ss. lärare till Elisabeth Olin, vår Operas första primadonna. Litt.: Aeternae memoriale J. C. eller Epita-phium över K. Maj:ts förste hovsångare (1764); H. Nyblom, Lovisa Ulrika och musiken vid svenska hovet 1745—55 (i STM 1922). E. S-m (della) Croce [krå/tje], Giovanni, italiensk tonsättare och organist (omkr. 1560—1609; enl. annan uppgift f. 1557), jämte A. Gabrieli en av den venetianska skolans främsta företrädare. C. var elev av Zarlino, som antog honom ss. sångare i kören vid Markuskyrkan i Venedig, där han 1603 blev kapellmästare. I hans mycket omfattande produktion, upptagande såväl kyrkliga som profana kompositioner, märkes särskilt vokalverket Novi pensieri mu-sicali (5-st.; 1594; 21598), vilket visar fram mot den kommande generalbasepoken. Verk: 3 bd mässor (5—8-st.), magnificat föst.), 4 bd madrigaler (5—6-st.), motetter (8-st.), 2 bd lamentationer, 2 bd canzonetter (3—4-st.), capriccios (4—7-st.), Salmi, Tedeum, Benedic-tus e Miserere (8-st.; 1596), Salmi da Vespro 8-st.; 1597), Cantionum Sacrarum 8 voci cum 987 Basso c. ad Org. (1623) och Sonate a cinque (för instrument; 1580). — Åtskilliga kompositioner tr. i samtida samlingar. F. L-g Croft(s), William, engelsk tonsättare och organist (1678—1727), Mus. D. vid univ. i Oxford 1713 och en av de främsta bland samtida engelska kyrkomusiker. C. började som sångare under Blow vid Cha-pel Royal i London, blev 1700 organist i St. Anne, Soho (London), 1707 i Chapel Royal och 1708 i Westminster Abbey, samtidigt utnämnd till körledare och kompositör vid Chapel Royal. Verk: Uvertyrer och musikinlägg till några skådespel; Divine Harmony (anthems; 1712), Musica sacra (30 2—8-st. anthems; 1724; det första i form av partitur tr. kyrkomusikaliska verket i England), motetter, oden (bl. a. Mu-sicus apparatus accademicus; två oden för erhållande av doktorsgraden i Oxford), violin -och flöjtsonater m. m. Litt.: Art. i MT 1900. F. L-g Croiza [kroaza'], Claire, fransk sångerska, mezzosopran (1882—1946), under en följd av år knuten till Opéra-Comique i Paris, där hon bl. a. kreerade titelr. i G. Faurés Pénélope; uppträdde även på Théåtre de la Monnaie i Bryssel. Samtidigt vann C. anseende som en av Frankrikes främsta konsertsångerskor och avstod efterhand allt mera från operans verksamhetsfält för att koncentrera sig på romanskonsten. Särskilt uppskattade blevo hennes kongeniala tolkningar av romanser av Caplet, Debussy, Fauré, Ravel och Roussel. Från 1934 undervisade hon i sångklassen vid MK i Paris och gav även offentligt speciella »cours d’interpré-tation». K. R-n Crome [krå/mo], Fritz, dansk pianopedagog och tonsättare (1879—1948), under en följd av år pianolärare vid Sternsches Konservatorium i Berlin och samtidigt medarb. i tyska musiktidningar, bl. a. Signale. Han återvände efter första världskriget till Köpenhamn, där han från 1925 var lärare vid MK och tillika musikkritiker i olika tidn. och tidskr. C. studerade för O. Mailing (musikteori) och L. Glass (piano) i Köpenhamn samt senare för Loewengard (musikteori) i Berlin och Moszkow-ski (piano) i Paris. Verk: Körverket Helene; melodramen Tor-denskjold; Madonna-Sange för alt med orkester; instrumentalmusik m. m. Sch. Cronhamn, Frithiof August, musikskriftställare (1856—97), son till J. C., från 1883 bibliotekarie vid MA:s bibi, och 988