CROSBY kallas c r o o n e r; en av de populäraste är Bing Crosby. Å.L-y Crosby [krå'zbi], Harry Lillis (Bing), amerikansk filmskådespelare, radio- och grammofonsångare (f. 1901 2/5). C. har sedan 1930 sjungit i radio för CBS och NBC samt medverkat i ett stort antal musikfilmer. Hösten 1946 övergav han filmarbetet och sjunger sedan dess för American Broadcasting Company. Medan C. studerade till advokat startade han och Al Rinker en jazzorkester med C. som batterist och refrängsångare. Senare bildade de två tills, m. Harry Barris vokaltrion The Rhythm Boys, som flera år lanserades av Paul Whitemans orkester, i vilken C. även var solist. En del av de schlager han sjunger har han själv komponerat, bl. a. I would if I could but I can’t, Girl of my dreams och Love me tonight. Litt.: E. J. (Ted) Crosby, The story of B. C. (1946). H. M-g Cross [kråss], J o a n, engelsk operasångerska, sopran (f. 1900 7/8). Urspr. violinist har C. sedan 1920 ägnat sig åt sång och debuterade i London som Che-rubin i Figaros bröllop. Hon har sedan sjungit på Covent Garden (bl. a. Elsa i Lohengrin och Mimi i Bohème), en längre tid vid Sadler’s Wells Opera Co. samt i Glyndebourne. Hennes repertoar omfattar över 40 ledande sopranpartier; även grammofoninsjungningar. G. M. Crotch [kråtj], William, engelsk tonsättare och organist (1775—1847), Mus. D. vid univ. i Oxford 1799. C. var bl. a. 1790 organist vid Christ Church i Oxford och blev 1797 prof, i musik vid univ. där. Åren 1822—32 stod han i spetsen för den nygrundade Royal Academy of Music i London. Verk: Oratorierna The captivity of Judah (1789; omarb. 1834) och Palestine (1812), an-thems, oden, 3 orgelkonserter, pianosonater m. m. — Elements of musical composition (1812; 31856), Practical thorough-bass m. fl. S. W. Crotchet [krå'tjit], engelsk beteckning för fjärdedelsnot. Urspr. var crocheta namnet på ofylld not med hake (fr. croc, crochet), som senare kallades semiminima. När den fyllda semiminima blev vanlig, kom c. hos engelsmännen att beteckna notvärdet och croche hos fransmännen att avse tecknet 1>, åttondelsnoten. Jämförande art.: Notvärden. Å. V. Crouch [kra°tj], Frederick Nicholls, engelsk violoncellist och tonsättare (1808 991 —96), utbildad av .bl. a. Bochsa och vid Royal Academy of Music i London. C. blev redan som 9-åring violoncellist vid Royal Coburg Theatre i London, var därefter bl. a. anställd vid drottning Adelaides privata kapell till 1832; från 1849 verksam i USA (New York, Philadelphia, Baltimore o. a. städer) bl. a. som violoncellist och sånglärare. Han skrev två operor samt sånger (bl. a. Kathleen Ma-vourneen). G. M. Croze ->Croce. Crucifhxus, lat., korsfäst, med fortsättningen etiam pro nobis, även för oss; textparti ur Credo (trosbekännelsen) i den katolska ordinarium missae (->Mäss-ordinariet). Redan i tidigare flerstämmig behandling förekommer c. ofta särskilt framhävt (>Ma-drigalism); i nyare kyrklig konstmusik kan c. rent av bilda en fristående sats, t. ex. i Bachs h-moll-mässa. C.-A. M. Cruit ->Crwth. Cruse, Ludvig Felix Filip Emanuel, violinist (f. 1913 15/i), sedan 1942 konsertmästare i Nordvästra Skånes orkesterförening, Hälsingborg, där han sedan 1946 även leder skolkonserterna. C. har studerat i Köpenhamn för P. Möller och M. Schlüter och var 1932—40 anställd vid Stiftelsen Malmö konserthus’ orkester. År 1943 grundade han tills, m. violinisten Erik Ekelund (f. 1910 3/3), altviolinisten Karl-Henrik Edström (f. 1915 8/7) och violoncellisten Ulf La-gerwall (f. 1910 0/2) Hälsingborgskvar-t e 11 e n, vilken framträtt vid ett flertal konserter, även i radio. C. har själv uppträtt som solist. G. M. Crusell, Bernhard Henrik, tonsättare och klarinettvirtuos (f. 1775 15/io i Nystad, Finland, d. 183 8 28 / 7 i Stockholm), en av den tidigare svenska romansens främsta företrädare, vars sånger till speciellt Tegnérs dikter hörde till 1820-talets mest uppskattade svenska kompositioner och länge bibehöllo sin popularitet. Han var även en av sin tids yppersta klarinettspelare, vars ädla ton och utomordentliga föredrag vunno berättigad beundran såväl i Sverige som på kontinenten. Som musikdir. vid Första infanteribrigadens musikkår i Linköping från 1818 satte han under många år sin prägel på musiklivet i denna stad. Efter att ha fått en första musikutbildning i sitt hemland kom Crusell 1791 till Stockholm, där han 1793 blev klarinettist i K. hovkapellet 992