DAHL Psalmebog (1569), i Sverige-Finland i Roslags-kullahandskriften (omkr. 1693). Texten torde vara en protestantisk kontrafakt på en trol. svensk katolsk Dagvisa om Jesu födelse, som återfinnes i en Vadstena-hdskr. från 1450; denna är dock i sin tur möjligen en kontrafakt på någon äldre, hednisk besvärjelsesång vid dagens inbrott. Melodin är trol. svensk, i varje fall dansk-svensk. J. H. Å. Dahl, Gustaf Adrian, pianist och tonsättare (1864—1935), studerade piano för Hilda Thegerström, harmonilära och kontrapunkt för L. Norman och W. Heintze samt senare komposition och instrumentation för Widor och Saint-Saèns i Paris. D. gjorde sig på 1880-talet känd ss. pianist, var senare pianopedagog och från 1908 musikkritiker i Svenska Morgonbladet i Stockholm. Han har komponerat körverk, bl. a. Styrbjörn Starke, sånger ss. Bachanal och pianostycken m. m. F. H. T. Dahl, Alf Fas m e r, norsk tonsättare (1874—1933), präst. B. har vid sidan av sitt arbete som präst gjort en insats för kyrkosången, bl. a. genom stiftandet av Kirkesangforbund for Björgvin bispedömme 1931 och utgivandet av sångsaml. jämte en omfattande egen produktion. Verk: Guds menighet syng (1913; en saml. innehållande 60 egna psalmer och sånger för kyrkoåret), samlingsverket Syng mig hjem (1910), en kantat vid den norska sjömansmis-sionens 50-årsjubileum (1914), Vespergudstjenes-ter for kirkeårets forskjellige tider og anledninger (1920—24), religiösa och profana sånger m. m. H. K. Dahl, Christian Florus B a 1 d u i n, dansk musiker (1834—91), farbror till H. D., från 1873 H. C. Lumbyes efterträdare i Tivolis Koncertsal, där han gjorde sig mycket populär. B. spelade redan som barn i sin faders orkester i Tivoli och blev 1864 dirigent för Tivolis biåsorkester. Han komponerade många danser och marscher i Lumbyes stil. Sch. Dahl, Emma Amalia Charlotte, f. F r e y s e Sess i, norsk operasångerska, mezzosopran, av tysk börd (1819—96). D. kom efter studier för sin styvmor, baronessan Mariana Nathorp, f. S e s s i, på en konsertturné till Oslo, där hon 1842 gifte sig med bokhandlaren och förläggaren Johan Anthon Abraham Fjeldsted Dahl (1807—77). Hon spelade en stor roll i stadens musikliv både som sångerska och sångpedagog och inte minst genom att det Dahlska hemmet blev ett centrum för den tidens litterära och musikaliska personligheter. D. komponerade en rad sånger, som hennes man förläde och tryckte, varigenom han blev en av de första norska musikförläggarna. H K. Dahl, H o 1 g e i’ Adolph Emil, dansk pianist (1850—1916), son till hovpianisten Peter Waldemar Emil D. (1823—72) och brorson till B. D. Efter studier för sin far och vid MK i Köpenhamn blev D. särskilt känd som ackompanjatör och pedagog men verkade dessutom som orkestermusiker. Verk: Danser, pianostycken (en del för undervisning) och sånger. Sch. Dahl, Ingolf, amerikansk pianist, dirigent och tonsättare av svensk härkomst (f. 1912), f. n. (1948) orkesterledare och föreläsare vid Univ. of Southern California i Los Angeles, USA. D. är född i Hamburg av svenska föräldrar, studerade piano och komposition i Sverige och Schweiz, där han gav pianoaftnar och en tid var kapellmästare vid stadsteatern i Zürich. Han kom 1935 till USA, var till en början arrangör av radio- och filmmusik, framträdde ss. pianist och dirigerade samtida musik i Hollywood Theatre Alliance, de s. k. »Evenings on the roof», och Music Guild of Los Angeles. På uppdrag av Stravinskij arr. D. dennes Dances concertantes och Scènes de ballet. Verk: Svit för piano (1941), Musik för fem biåsinstrument (1944), Variationer över en svensk folkvisa för soloflöjt (1945), Concertino för klarinett, violin och violoncell (1946) m. fl. H. M-g Dahl, O 1 a f, ^Sverénus. Dahl, Frode Viking Samson, tonsättare (1895—1945), har med utgångspunkt från Wagners idéer i sina verk strävat mot ett slags allkonstverk, klarast dokumenterat i »allkonstspelet» Allsegraren (1927) och i broschyren På väg till ett allkonstverk, (1924). D:s kompositioner, bland vilka främst märkas baletterna Orientalisk svit (Sthlm 1919) och Maison de fous, framförd av Svenska baletten i Paris 1920, ha tagit starka intryck av rysk och fransk musik och uppvisa ofta en experimentell karaktär med dragning åt expressionism. 1011 1012