DAL MONTE Daldans är en benämning, som förekommer i litteraturen ända från 1600-talet. Hur dessa danser utförts är dock okänt. Den daldans, som numera utföres av folkdansföreningar o. a., leder med säkerhet sitt ursprung från ett av balettmästaren A. Selinder komponerat Nationaldivertissement, som uppfördes på K. operan i Stockholm 1843. Denna dans har likväl inga rötter i dala-allmogens danser. Daldansens melodi är en av vårt lands mest bekanta folkmelodier, numera känd bland sångare som Lilla vallpiga. Redan under 1600-talet förekommer den i många uppteckningar, den äldsta daterade är Uppsalastudenten Isaac Oluff son Wahsboms från 1693, och. den om-nämnes tidigast i ett kväde vid ett bröllop i Munktorp 1662. Intressant är att den levat kvar i hembygden, övre Dalarna, särskilt Mora, till vår tid med orden Kör opp i Dalom. Litt.: N. Dencker, Gamla visor till en daldansmelodi 1—2 (i Dalarnas fornminnesförenings tidskr. 1928—29). M.R-g; N.D. Dale, Knut, norsk spelman (1834— 1921), förenade de olika strömningarna i låtmusiken i sitt stillsamma, poetiska spel. D. lärde av H. Fykerud, K. Luraas, H. Gi-böen och Myllarguten. Hans stora förråd av låtar hade en starkt traditionsbunden prägel. Några av dem ha utg. av J. Halvorsen i Nor-wegische Bauemtänze samt bearbetats av Grieg i dennes op. 72. Ö. G. Dale [deU], Margaret, engelsk dansös. Utbildad i Sadler’s Wells-teaterns balettskola har D. under 1940-talet i dess fasta ensemble uppträtt bl. a. som Svan-hilda i Coppelia och Blå Fågeln i Törnrosa. Hon hör till denna baletts ledande krafter och vid dess gästspel i Malmö 1947 medverkade hon med stor framgång i F. Ashtons Les patineurs (Skridskoåkarna). K. R-n dallWbaco, Evaristo F e 1 i c e, italiensk tonsättare (1675—1742), en fullödig representant för högbarockens instrumentalstil. Född i Verona var dalFA. 1696—1701 verksam i Modena och blev 1704 knuten som vio-loncellist till hovkapellet i München. Efter den för kurfurst Max Emanuel olyckliga vändningen i spanska tronföljdskriget medföljde han hovet till Bryssel och blev vid återkomsten till München 1714 konsertmästare. dall’A:s konstfullt utformade concerti grossi, vilkas långsamma satser äga stor skönhet och uttryckskraft, bilda ett viktigt led mellan Corellis concerti och den wienklassiska stilens symfonier. Flera drag peka framåt men bryta 1017 Margaret Dale. Luigi Dallapiccola. ej satsens grundkaraktär, dvs. den affektens enhet, som utmärker barockstilen. Verk: 12 violinsonater med b.c. op. 1, 10 fyr-stämmiga kyrkokonserter op. 2, 6 kyrko- och 6 kammartriosonater op. 3, 12 violinsonater med b.c. op. 4, 6 concerti grossi op. 5, violinkonserter op. 6. — Nytr.: Ausgewählte Werke, utg. av A. Sandberger i DTB 1 (med biogr.) och 9:1; även enstaka sonater m. m. Å. V. Dallapé, en i Finland populär dans-orkester, gr. 1930, som står under ledning av G. Malmstén. D. bedriver även förlagsverksamhet och har inspelat ett flertal grammofonskivor. N.-E. R. DallapFccola, Luigi, italiensk tonsättare och pianist (f. 1904 3/2), har erhållit sin utbildning huvudsakligen vid MK i Florens, där han blev prof, i piano 1931. D., som i sin produktion anknutit dels till äldre tiders körmusik (framför allt till Palestrina), dels till Schönbergs tolvton-harmonik, är en av de mest uppmärksammade yngre italienska tonsättarna. Verk: Operorna Vollo di notte (1937—39; Florens 1940) och II prigioniero (1944—47) samt baletten Marsyas (1942—43) ;Piccolo concerto för piano och kammarorkester (1939—41) ;Due laudi di Fra Jacopone da T odi för soli, blandad kör och orkester (1929), Tre studi del Kalevala för sopran och kammarorkester (1932), Tre laudi (1936—37) och Liriche greche för solo och kammarorkester, Partita för orkester och sopransolo (1930—32); körer a cap. ss. Due liriche del Kalevala (1930), Estade (1932), Sei cori di Michelcmgelo Buonarrotti il Giovane (1933—36); stycken för violin, för violoncell och för piano samt sånger. — D. har även utg. Monteverdis Il ritorno di Ulisse in patria (1941—42). Litt.: Verkfört. m. m. i Polyphonie 1947/48. H.M-g Dal Monte, T o t i, eg. Antonietta Meneghelli, italiensk operasångerska, koloratursopran (f. 1899 27/6), en 1018