DU SSEK reto i Rom efter Porpora. Under sin livstid var D. mest uppskattad som lärare, bl. a. till Pergolesi, Jomelli och Traetta. Inga av hans kompositioner tyckas ha blivit tryckta förrän i senare tid (bl. a. i F. Commers Musica sacra bd 2, 4, 5 och 7, J. F. Rochlitz’ Sammlung vor-züglicher Gesangstücke, V. Novellos Fitzwilliam music; 12 Duetti da camera ha utg. av Breit-kopf & Härtel). — Bild sp. 1226. Verk: Mässor, oratorier, rekviem, delar av mässor med och utan instrument, lamentatio-ner, psalmer, antifoner, hymner, motetter, madrigaler m. m.; sonater, toccator och fugor för cembalo o. a. kammarmusik. J. H. Å. Durbin [da/b-], Edna Mae (Deanna), amerikansk filmsångerska, sopran (f. 1920 4/12), vars älskliga apparition, mjuka spel och intagande röst gjort henne till en av samtidens populäraste filmsångerskor. Sin första roll erhöll hon redan vid 15 års ålder i Three smart girls (Flickorna gör slag i saken) men slog igenom hos oss främst med A hundred men and a girl (100 man och en flicka, 1937; med dirigenten Stokowski). Bland hennes många senare filmer kunna nämnas Three smart girls grow up (Envis som synden), Mad about music (Full i 17), It’s a date (En sjusjungande flicka), It started with Eve (Det började med Eva), Hers to hold (Din för alltid) och Can’t help singing (Med list och lust). G.P. Durey [dyrä'], Louis Edmond, fransk tonsättare (f. 1888 27/5). D. studerade 1910—14 privat för L. Saint-Requier och anslöt sig 1918 till den bekanta modernistgruppen Les Six, ur vilken han dock bröt sig ut 1921. I D:s alstring kunna urskiljas tre olika perioder, först en, varunder han influerades av A. Schönbergs atonalism (t. ex. Images å Crusoé, 7 melodier för sång och orkester; stråkkvartett nr 1; Deux pièces för piano 4 händer), därpå en andra, som anknyter till E. Satie (Trois poèmes de Pétrone, Six madrigaux, Le prin-temps au fond de la mer för sång och 10 blås-instrument, stråkkvartett nr 2 m. m.), samt slutligen en tredje, som röjer en mera romantisk inriktning. Till den sista perioden höra enaktsoperan L’occasion och stråkkvartett nr 3 samt sånger m. m. Litt.: P. Landormy, La musique frangaise après Debussy (1943). K. R-n Du'sjkin (Dushkin), Samuel, amerikansk violinist av rysk börd (f. 1898 13/12), känd som vapendragare för modern musik. D. har studerat för L. von Auer, Kreisler och Rémy samt konserterat i Europa sedan 1918 och i Amerika sedan 1924. Han har särskilt framträtt tills, m. Stravinskij som tolk av dennes violinkompositioner, bl. a. violin- 1225 Deanna Durbin. Samuel Dusjkin. konserten, tillägnad D. (Stockholm 1935). Även utg. ett antal transkriptioner och bearbetningar. G. B. Dussek (tj. Dus ek) [do'Jek], Jan L a d i s 1 a v, tjeckisk pianist och tonsättare (1760—1812), en av den wienklas-siska epokens största pianovirtuoser, berömd inte endast för sitt tekniskt briljanta spel utan framför allt för den sångbarhet, han som en av de första lyckades förläna sin föredragskonst. Dussek, som vid mycket unga år lärde sig spela piano och orgel, var som barn körsångare i minoritkyrkan i Iglau och tjänstgjorde sedan under sin utbildning vid jesuitkollegiet i Kuttenberg; samtidigt organist i dess kyrka. Den musikaliska undervisningen fortsatte han jämsides med de teologiska studierna vid univ. i Prag, varefter han en tid var organist i Mechlin. Är 1782 begav han sig ut på resor till bl. a. Amsterdam, Haag och Hamburg, där han en kort tid var elev till C. P. E. Bach. Under omfattande turnéer genom Europa befäste Dussek sitt rykte som ypperlig pianist, och särskilt i London, dit han kommit 1789, firade han storartade triumfer. Här ingick han 1792 äktenskap med sångerskan Sofia Corri, dotter till musikförläggaren D. Corri. Tills, m. den sistnämnde grundade han s. å. ett musikförlag, Corri, Dussek & Co. Francesco Durante. Jan Ladislav Dussek. 1226