Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dussek (Dušek), Jan Ladislav
- Dutâr
- Du Tillet, Mimi
- Dutilleux, Henri
- Dutka
- Duvernoy, Henri Louis Charles
- Duvosel, Seraphin Lieven
- Dux
- Dux, Claire
- van Duyse, Florimond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUTAR
År 1800 lämnade Dussek England och
innehade härefter flera anställningar hos olika
furstliga personer, bl. a. hos den musikaliskt
högt begåvade prins Louis Ferdinand av
Preussen i Magdeburg och slutligen (efter 1808) hos
C. M. Talleyrand i Paris, där han slutade sina
dagar.
Dussek framträdde även som tonsättare,
främst med talrika klaverkompositioner,
sonater, fantasier, konserter m. m. I dessa visar han
som en av de första rent nationella drag, och
detta i förening med en för dåtiden ovanlig
harmonisk rikedom hänför hans verk
stilistiskt sett till den begynnande romantiken.
Verk: Operan The captive of Spilburg
(London 1798); två uvertyrer, en serenad, 12
pianokonserter o. a. orkesterverk; en mässa (1773),
flera oratorier, kyrkliga körverk o. a.
vokalmusik; kammarmusik, bl. a. 3 stråkkvartetter,
en pianokvintett, två pianokvartetter, 18
pianotrios, 80 violinsonater m. m.; 9 sonater för
piano 4 händer, 53 sonater, Fantasia and fugue
op. 55, Élégie harmonique op. 61 (1806) o. a.
pianokompositioner.
Litt.: M. Unger, Beiträge zur
Lebensbe-schreibung J. L. D:s (i Neue Musik-Zeitung
1914); L. Schiffer, J. L. D. (diss. 1915). S.W.
Dutår, pers., tvåsträngad, ett
turke-stanskt tanbür-instrument med
päron-formad korpus och lång hals med 15 band.
D. har två strängar stämda i e1 och g1,
vilka knäppas med fingrarna. D-F•
Du Tillet (namnet ibland felskri vet D u
T i 11 i e r) [dy tile'], Mimi, fransk
dansös. Utbildad i Paris var D. en tid första
solodansös vid Det Kongelige Theater i
Köpenhamn; hon kallades där »den
oförlikneliga». Åren 1774—83 hade hon
samma ställning i den svenska operabaletten
och uppbar härför ett gage, som vida
översteg vad sångprimadonnan Elisabeth
Olin erhöll. K. R-n
Dutilleux [dytilö:'], Henri, fransk
tonsättare (f. 1916). Elev av MK i Paris
(bl. a. Busser) erhöll D. 1938 Rompriset.
Han har i främsta rummet framträtt med
kammarmusik, bl. a. två pianokvintetter,
en sonatin för flöjt och piano (även
orkestrerad) samt skrivit scenmusik till
Molières La princesse d’Élide. G.M.
Du'tka ->Duda.
Duvernoy [dyvärn°a'], Henri Louis
Charles, fransk sångpedagog (1820—
1906), lärare i solfège vid MK i Paris från
1848. D. utgav flera handböcker i sitt
ämne. G. T.
Duvosel [dyvosä'll], Seraphin
Lieven, belgisk tonsättare (f. 1877 14/i2).
D. har studerat i bl. a. Antwerpen och
senare i Paris, där han 1908 slog igenom
som kompositör. I Berlin ha hans verk
framförts av Nikisch och R. Strauss.
Verk: Den symfoniska cykeln Leie med
barytonsolo, 3 symfonier, körverk (bl. a. kantater)
och sånger m. m. A. Th.
Dux, lat., eg. ledare, kallas i fuga och
kanon temat i sin ursprungliga,
oförändrade gestalt, dvs. så som det presenteras
i kompositionens början. ->Fuga, Kanon.
l.B-n
Dux [do'ks], Claire, amerikansk
sångerska, sopran, av polsk börd (f. 1885
2/8), under 1900-talets första decennier
högt skattad både som opera- och
romanssångerska på grund av sin tekniskt
välskolade,
charmfulla stämma och
personligt
behagfulla föredragskonst.
D., som var elev av
bl. a. Teresa Arkel och
A. Deppe i Berlin,
debuterade 1906 på
Stadt-theater i Köln som
Pa-mina i Trollflöjten och
tillhörde denna scen
1909-11. Åren 1911—18
var hon knuten till Staatsoper i Berlin; därefter
uppehöll hon sig bl. a. i Sverige (1918—20) och
är från 1921 bosatt i USA, där hon 1921—23
tillhörde Chicago Civic Opera Co. Under vistelsen
i vårt land framträdde hon ofta på konserter
och uppträdde 1919 på K. teatern i Stockholm
som grevinnan i Figaros bröllop, Mimi i
Bo-hème samt som Martha och Butterfly.
Roller (utom nämnda): Elisabeth i
Tann-häuser, Elsa i Lohengrin, Sieglinde i Valkyrian,
Eva i Mästersångarne i Nürnberg, Sophie i
Rosenkavaljeren, Gilda i Rigoletto, Nedda i
Pa-jazzo, Margareta i Faust o. a. G. P.
van Duyse [fann döjs], Florimond,
belgisk musikforskare och tonsättare
(1843—1910). D. var elev vid MK i Gent,
och bland hans kompositioner märkas
kantaten Torquato Tassos dood (1873)
och flera operor, som uppfördes i Gent
och Antwerpen.
D. utgav Het oude nederlandsche lied.
Wer-eldlijke en geestelijke liederen uit vroegeren
tijd. Teksten en melodieen,... (4 d.; 1903—08)
och Oude nederlandsche liederen; melodieen
uit de Souterliedekens,... met inleiding,
aan-teekeningen en klavierbegeleiding (1889) samt
1227
1228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0658.html