DUTAR År 1800 lämnade Dussek England och innehade härefter flera anställningar hos olika furstliga personer, bl. a. hos den musikaliskt högt begåvade prins Louis Ferdinand av Preussen i Magdeburg och slutligen (efter 1808) hos C. M. Talleyrand i Paris, där han slutade sina dagar. Dussek framträdde även som tonsättare, främst med talrika klaverkompositioner, sonater, fantasier, konserter m. m. I dessa visar han som en av de första rent nationella drag, och detta i förening med en för dåtiden ovanlig harmonisk rikedom hänför hans verk stilistiskt sett till den begynnande romantiken. Verk: Operan The captive of Spilburg (London 1798); två uvertyrer, en serenad, 12 pianokonserter o. a. orkesterverk; en mässa (1773), flera oratorier, kyrkliga körverk o. a. vokalmusik; kammarmusik, bl. a. 3 stråkkvartetter, en pianokvintett, två pianokvartetter, 18 pianotrios, 80 violinsonater m. m.; 9 sonater för piano 4 händer, 53 sonater, Fantasia and fugue op. 55, Élégie harmonique op. 61 (1806) o. a. pianokompositioner. Litt.: M. Unger, Beiträge zur Lebensbe-schreibung J. L. D:s (i Neue Musik-Zeitung 1914); L. Schiffer, J. L. D. (diss. 1915). S.W. Dutår, pers., tvåsträngad, ett turke-stanskt tanbür-instrument med päron-formad korpus och lång hals med 15 band. D. har två strängar stämda i e1 och g1, vilka knäppas med fingrarna. D-F• Du Tillet (namnet ibland felskri vet D u T i 11 i e r) [dy tile'], Mimi, fransk dansös. Utbildad i Paris var D. en tid första solodansös vid Det Kongelige Theater i Köpenhamn; hon kallades där »den oförlikneliga». Åren 1774—83 hade hon samma ställning i den svenska operabaletten och uppbar härför ett gage, som vida översteg vad sångprimadonnan Elisabeth Olin erhöll. K. R-n Dutilleux [dytilö:'], Henri, fransk tonsättare (f. 1916). Elev av MK i Paris (bl. a. Busser) erhöll D. 1938 Rompriset. Han har i främsta rummet framträtt med kammarmusik, bl. a. två pianokvintetter, en sonatin för flöjt och piano (även orkestrerad) samt skrivit scenmusik till Molières La princesse d’Élide. G.M. Du'tka ->Duda. Duvernoy [dyvärn°a'], Henri Louis Charles, fransk sångpedagog (1820— 1906), lärare i solfège vid MK i Paris från 1848. D. utgav flera handböcker i sitt ämne. G. T. Duvosel [dyvosä'll], Seraphin Lieven, belgisk tonsättare (f. 1877 14/i2). D. har studerat i bl. a. Antwerpen och senare i Paris, där han 1908 slog igenom som kompositör. I Berlin ha hans verk framförts av Nikisch och R. Strauss. Verk: Den symfoniska cykeln Leie med barytonsolo, 3 symfonier, körverk (bl. a. kantater) och sånger m. m. A. Th. Dux, lat., eg. ledare, kallas i fuga och kanon temat i sin ursprungliga, oförändrade gestalt, dvs. så som det presenteras i kompositionens början. ->Fuga, Kanon. l.B-n Dux [do'ks], Claire, amerikansk sångerska, sopran, av polsk börd (f. 1885 2/8), under 1900-talets första decennier högt skattad både som opera- och romanssångerska på grund av sin tekniskt välskolade, charmfulla stämma och personligt behagfulla föredragskonst. D., som var elev av bl. a. Teresa Arkel och A. Deppe i Berlin, debuterade 1906 på Stadt-theater i Köln som Pa-mina i Trollflöjten och tillhörde denna scen 1909-11. Åren 1911—18 var hon knuten till Staatsoper i Berlin; därefter uppehöll hon sig bl. a. i Sverige (1918—20) och är från 1921 bosatt i USA, där hon 1921—23 tillhörde Chicago Civic Opera Co. Under vistelsen i vårt land framträdde hon ofta på konserter och uppträdde 1919 på K. teatern i Stockholm som grevinnan i Figaros bröllop, Mimi i Bo-hème samt som Martha och Butterfly. Roller (utom nämnda): Elisabeth i Tann-häuser, Elsa i Lohengrin, Sieglinde i Valkyrian, Eva i Mästersångarne i Nürnberg, Sophie i Rosenkavaljeren, Gilda i Rigoletto, Nedda i Pa-jazzo, Margareta i Faust o. a. G. P. van Duyse [fann döjs], Florimond, belgisk musikforskare och tonsättare (1843—1910). D. var elev vid MK i Gent, och bland hans kompositioner märkas kantaten Torquato Tassos dood (1873) och flera operor, som uppfördes i Gent och Antwerpen. D. utgav Het oude nederlandsche lied. Wer-eldlijke en geestelijke liederen uit vroegeren tijd. Teksten en melodieen,... (4 d.; 1903—08) och Oude nederlandsche liederen; melodieen uit de Souterliedekens,... met inleiding, aan-teekeningen en klavierbegeleiding (1889) samt 1227 1228