EDDY musikchef vid ab. Svensk filmindustri; var 194a.—48 ordf, i Svenska musikerförbundet och samtidigt red. för dess tidskr. Musikern. E., som erhållit sin utbildning genom privatstudier i Sverige och Tyskland, har varit kapellmästare på olika restauranger samt dirigent vid operetter, revyer och varietéer, bl. a. China-varietén i Stockholm. Han har även skrivit musik till ett tiotal filmer. Ordf, i Svenska musikerförbundets Stockholmsavd. 1937—38. — AssMA 1946. G. M. E'ckhardt-Gramatté, Sophie Carmen, österrikisk tonsättare (f. 1902 6/i), elev av M. Trapp i Berlin. Hennes verk äro strängt formellt byggda och kännetecknas dessutom av en viss originell satsbildning. Verk: En symfoni och en pianokonsert samt Groteskes Stück för kammarorkester (1946), kammarmusik (bl. a. en stråktrio och en blås-kvartett) m. m. G. M. École d’Arceuil [ekå'l darsö'1] är namnet på en grupp franska kompositörer, som 1923 slöto sig samman under ledning av Erik Satie, vilken då var bosatt i den parisiska förstaden Arceuil. Som den mest betydande tonsättaren i denna grupp framstår Henri Sauguet. De övriga voro Henri Clicquet-Pleyel, Roger Désormière och Maxime Jacob. K- R~n Écorcheville [ekårfvi'11], Jules Armand Joseph, fransk musikforskare (1872 —1915), först lärjunge till C. Franck, övergick senare till musikhistoriska studier för bl. a. H. Rie-mann. E:s förnämsta arbete är doktors-avh. Vingt suites d’orchestre du 17e siècle franqais... (2 bd, 1906). E. utgav även Catalogue du fonds de musique ancienne de la Bibliothèque Nationale (8 bd, 1910—14; ofullb.), en katalog över musikalier före 1750, tr. eller i ms. Är 1904 bildade E. tills, m. L. Dauriac och J. G. Prod’homme den franska sektionen av Société Internationale de Musique och utgav en musiktidskrift som fortsättning på Mercure musical (1907 med titeln Mercure musical et bulletin francais de la SIM, 1908 Bulletin fran- gais de la SIM och från november 1909 Revue musicale SIM). Skrifter (utom nämnda): De Lulli å Rameau 1690—1730. Uesthétique musicale (1906), Cor-neille et la musique (1907), Actes d’état-civil de musiciens, insinué au Chåtelet de Paris de 1539 å 1650 (s. å.), La musique dans les Sociétés savantes de France (i SIM 1907; med bibliogr.), Un livré inconnu sur la danse (i Riemann-Festschrift 1909) samt en rad art. i SIM. Litt.: Le tombeau de J. E. suivi de lettres inédites (1916; med uppsatser av L. Laloy, L. de la Laurencie och É. Vuillermoz jämte bibliogr.). Å.V. Ecossä's, fr. écossaise, eg. contre-danse écossaise, dvs. skotsk kontradans, en gruppdans i 2/4-takt och som sådan en sidoform till angläsen. E. var kontinental sällskapsdans under slutet av 1700-talet och fram till omkr. 1830. Som pianostycke med stiliserad danskaraktär förekommer écossaise hos bl. a. Beethoven och Schubert. Jämförande art.: Kontradans. K. R-n Ecuador [äkoaöå:'r] (Repüblica del Ecuador), republik i n. v. Sydamerika (omkr. 3 mill. inv. 1942). Befolkningens flertal är indianer; därjämte finnas mes-tiser, negrer och mulatter samt ett fåtal vita, vilka dock äro de härskande. På grund av landets naturförhållanden äro många samhällen nästan helt isolerade, och där lever den gamla indianska musiken så gott som oförändrad kvar. Urspr. pentatonisk har folkmusikens tonomfång under spanskt inflytande utvidgats till en sjutonig skala; även rytmen är spanskt påverkad. Däremot är det ne-groida inslaget utan betydelse. Ett indianskt drag i den nutida folkmusiken är dess påfallande mollkaraktär. Sånger eller dansvisor, typiska för Ecuador, äro t. ex. sanjuanito, pasillo, yara-wi, pasacalle, danzante, cuaranda och cachul-lapi. Det flitiga odlandet av folkmusiken har ringa motsvarighet betr, konstmusiken. Är 1870 inrättades dock ett MK i huvudstaden Quito, vars ledare 1903—11 var italienaren D. Brescia; han var den förste, som använde folkliga motiv i konstmusiken. Bland nutida musiker i Ecuador må nämnas S. L. Moreno, L. H. Salgado och P. Traversari. Litt.: R. d’Harcourt, La musique des Incas et ses survivances (2 bd, 1925; med bibliogr.); R. M. Monteros, Müsica autocona del oriente Ecua-toriano (1942); N. Slonimsky, Music of Latin America (1945). I. S. Eddy [e'di], N e 1 s o n, amerikansk sångare, baryton (f. 1901 29/ö), framträdde 1933 som filmskådespelare och har som sådan nått världsrykte genom en rad 1262 1261