EDSTRÖM, A. en entusiastisk amatör, och Moonie Choir, gr. 1896 och ännu verksam. Sedan 1920 hålles årligen en musikfest, Edinburgh Musical Competition Festival. Efter det andra världskriget ha i Edinburgh föranstaltats två internationella musikfester, 1947 och 48. Reid Symphony Orchestra, gr. 1917 av D. F. Tovey, har efter dennes död (1940) med slutet av säsongen 1947—48 nedlagt arbetet, bl. a. till följd av ekonomiska svårigheter och brist på musiker. Scottish Orchestra konserterar numera 6 månader varje år. Staden saknar emellertid f. n. en egen symfoniorkester. Konsertlokaler: Usher Hall, Music Hall, Central Hall, Mc Ewan Hall och Freemasons Hall samt operateatern. B. W-r;I. S. Edison [e'disn], Thomas Alva, amerikansk uppfinnare (1847—1931), utbildade sig till telegrafist och gjorde de flesta av sina många uppfinningar på det elektrotekniska området. E. konstruerade 1877 den första praktiskt användbara mikrofonen och samma år den första fonografen, en apparat som senare väsentligt förbättrades och, framför allt efter E. Berliners uppfinning av grammofonen, fått utomordentlig betydelse för reproduktion av tal och musik. Då E. den 11 mars 1878 demonstrerade sin uppfinning i Parisakademin, beskylldes han av de lärda herrarna för buk-taleri. A. R-h Edition Russe de Musique [cdis’å'n ryss do myzfk], ryskt musikförlag i Paris, urspr. grundat av S. Kussevitskij och hans hustru i Moskva 1909 för publicering av samtida rysk musik. Firman inköpte 1915 K. Gutheils musikförlag i Moskva, överflyttade 1918 sin verksamhet till Köpenhamn och 1921 till Paris. Förlaget har utg. verk av bl. a. A. N. Skrjabin, S. Pro-kofjev, I. Stravinskij, G. Conus och N. A. Rimskij-Korsakov. G.M. Edition Suecia [- sve/sia], organ för Föreningen Svenska tonsättares publicering av svensk musik, gr. 1930 i Stockholm i samband med en av ab. Radiotjänst utlyst kompositionstävlan. Förutom av samtida tonsättare ha utg. verk av F. Berwald (hans samlade kammarmusikproduktion samt Sinfonie capri-cieuse och Sinfonie sérieuse). Edlén, Håkan, flöjtist (f. 1915 12/«), sedan 1941 förste flöjtist vid Göteborgs orkesterförening. E. har studerat vid MK i Stockholm och som Beskow-stipendiat i Paris (för M. Moyse); han har därefter flitigt framträtt vid konserter, 1265 även i radio, icke minst som orkestersolist i Sverige, i grannländerna och i Tyskland; har utg. Flöjtstudier (1942). G. B. Edling, Bernhardina (Dina), f. N i e-h o f f, operasångerska, mezzosopran (1854 —1935), under sin anställning vid K. teatern i Stockholm 1877—92 en av dess högst uppburna krafter, särskilt beundrad i komiska roller. — LMA 1885. Litte-ris et artibus 1890. E., som 1872—76 var elev av MK och J. Günther i Stockholm, debuterade 1876 på K. teatern som Adina i Kärleksdrycken och engagerades där följande år. Efter sin avgång från operascenen verkade hon under många år som uppskattad oratorie- och konsertsångerska, varjämte hon bedrev en omfattande sångundervisning. E. besatt en omfångsrik, väl utbildad stämma, som, i förening med framstående musika-litet och genuin scenisk begåvning, lade grunden till hennes framgångar. Hon var tillika ytterst mångsidigt användbar: tre så vitt skilda partier som titelr. i Mignon och Carmen samt Amneris i Aida räknades som hennes bästa rollskapelser. Roller (utom nämnda): Susanna i Figaros bröllop, Zerlina i Don Juan, Pamina i Trollflöjten, Ännchen i Friskytten, Fru Ström i Muntra fruarna i Windsor, Rosina i Barberaren i Sevilla, Zerlina i Fra Diavolo o. a. Litt.: F. Hedberg, Svenska operasångare (1885). G.P. Edström, Anna, operasångerska, sopran (1884—1940), syster till Liva Järne-felt. E. ägde en varm, böjlig stämma och ett intagande väsen, väl ägnat för lyriska uppgifter, men tillika ett rivande temperament, som tillät henne att framgångsrikt återgiva högdramatiska partier och operettroller. Hennes främsta sceniska skapelse var sålunda titelr. i Tosca. E. studerade först vid MK i Stockholm och för G. Bratt; tillhörde 1904—10 A. G. Salmsons operettsällskap och Oscarsteatern i Stockholm. Är 1910 reste hon till Paris för att utbilda sig vidare för E. Duvernoy, återvände 1914 till Sverige och debuterade på K. teatern s. å. som Mimi i Bohème, varefter hon var knuten till denna scen till 1931. — Gästspel på National-theatret i Oslo 1919. Roller (utom nämnda): Susanna i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten, Venus i Tann-häuser, Margareta i Faust, titelr. i Manon, Marie 1266