EGGERTH Eggen, E r i k, norsk musikteoretiker, tonsättare och språkman (f. 1877 17/n), dr phil. vid Oslo univ. 1925, bror till A. E. Efter studier i harmonilära och kontrapunkt avlade E. filologisk ämbetsex. 1914 och var 1919—39 lektor vid Voss landsgymnas. Han har även varit kör-och orkesterledare samt 1910—17 red. för Norsk toneblad. E:s avh., Skalastudier over skalaens genesis på norrönt område (1923), innehåller studier över langleiken och intervallerna i norsk folkmusik. Han har vidare på stipendium utforskat medeltida musikhandskrifter på Island 1921 och upptecknat folkmelodier på Färöarna 1925 och i Norge 1930. Verk: Edvard Grieg (1911; 21925), Norsk mu-sikksoge (1923), En förhistorisk intervall (i STM 1925) och Skalaen i Sinklar-marsjen (i Festskrift til O. M. Sandvik, 1945) m. m. — Orkesterverk, en kantat o. a. körverk samt folk-visearrangemang. H. K. E'ggers, Adolph Julius, dansk musiker (1859—1919), kantor vid olika kyrkor i Köpenhamn och från 1910 vid Holmens kyrka där. E. var dessutom känd som gitarrist och utgav en gitarrskola samt åtskilliga saml. gitarrmusik. Verk: Musik till skådespelet Inez fra Coimbra (Khmn 1908) och baletten Huberttusf esten (Khmn 1912); Suite pastorale och Dionysostog för orkester, serenad för träblåsare och harpa; körverket Kong Volmer m. m. Sch. E'ggert, Joachim (Georg) Nikolas, tonsättare och dirigent (döpt 1779 25/2; d. 1813 14/4), född på det då svenska Rügen. Eggert hann under sin korta verksamhetstid i Sverige (1803—13) göra en betydande insats i dess musikliv. Sålunda var han en av de första, som här på allvar upptog Beethovens stora verk på konsertprogrammen, 1810 uppförde han Haydns Årstiderna ffg. i Sverige och 1812 inledde han med Trollflöjten odlingen av Mozarts sceniska verk på vår opera. Han deltog även i E. Drakes och L. F. Rääfs insamling av svenska folkvisor. — LMA 1807. Utbildad i Tyskland för bl. a. F. G. Fleischer i Braunschweig och efter en kortare tids tjänstgöring 1802 som kapellmästare vid hovteatern i Mecklenburg-Schwerin kom Eggert 1803 till Stockholm, vann här anställning som violinist i K. hovkapellet och tjänstgjorde 1808—10 som hovkapellmästare. Som dirigent hade han debuterat med en egen kompositionsafton 1807. 1273 Fredrik Eggeling. Marta Eggerth. Sin sista tid tillbragte han hos sina vänner i Östergötland, Drake på Föllingsö och Rääf på Thomestorp. Särskilt på det instrumentala området framstår Eggert som en betydande tonsättare, som väl behärskar även den stora orkesterns rika uttrycksmöjligheter. Hans 5 symfonier, varav en ofullbordad, och talrika kammarmusikverk tillhöra stilistiskt den fullt utvecklade wien-klassicismen men uppvisa i fråga om formbehandling, melodik och dynamik även romantiska drag. Eggert skrev även scenmusik, till-fällighetskantater m. m. Sina planer på en svensk nationalopera fullföljde han dock aldrig. Verk: Scenmusik till Mohrerne i Spanien (Sthlm 1809) och Svante Sture och Märta Lei-jonhufvud (Sthlm 1812); 5 symfonier, C-dur (tr. 1817), g-moll, Ess-dur, C-dur och d-moll (ej fullbordad) samt largo för orkester f-moll; begravningsmusik till Fredrik Adolfs död (1804), Karl XHI:s kröningsmusik (1809); 5 kantater, däribland till firandet av freden mellan Ryssland och Sverige (1809) och vid Karl Johans ankomst till Stockholm (1810); kammarmusik: 9 stråkkvartetter, betecknade op. 1—3, därav en i g-moll op. 2 (tr. 1817), fuga för stråkkvartett, pianokvartett g-moll op. 3 (tr. 1816), stråksextett och biåssextett f-moll (tr. 1818); mans-trion Sjung du! Hvad då? (1811), solosången Sörj ej den gryende dagen förut m. fl. mindre vokala verk. — Ms. finnas huvudsakligen i MA:s och K. teaterns bibi. Litt.: Biogr. av P. Frigel i Nya Extra Posten 1819 (utg. av Birgit Guston i STM 1925); T. Norlind och S. Broman, Eggert och Küster. Konsertverksamhet och kompositioner (i STM 1925; med verkfört.); S. Walin, Beiträge zur Geschichte der schwedischen Sinfonik (diss. 1941); Irmgard Leux-Henschen, J. (G) N. E. Bidrag till hans biografi... (i STM 1942). S. W. E'ggerth, Marta, amerikansk film-och operettsångerska av tysk börd (f. 1912 i Budapest), har tack vare ett glittrande humör och en välbehandlad koloraturröst vunnit stor popularitet. E. debuterade redan som elvaåring på scenen och uppträdde därefter på turnéer i Europa — 1274