EITNER sik. med Beispielsammlung zur ätteren Musik-geschichte (1918; B1934; eng. uppl. A short hi-story of music, 1936; 51948; med exempelsaml.), Dante im Madrigal (i AMW 1921), The madrigal (i MQ 1924), Heinrich Schütz (1928), Italienische Musik und italienische Musiker______ in Innsbruck und Graz (i StM 1934), Das Madrigal zum Doppelgebrauch (i AM 1934), Gluck (1936), Dante, on the way to the madrigal (i MQ 1939), Two missing sonatas by Mozart (i ML 1940), Greatness in music (1941), The Elisabethan madrigal and »musica transalpina» (i ML 1944), Mozart. His character, his work (1945; ty. uppl. 1947), Music in the Romantic era (1947), The Italian madrigal... (3 bd, 1949; bd 3 exempelsamling) m. fl. Litt.: E. Hertzmann, A. E. and Curt Sachs (i MQ 1941; med bibliogr.). Å.V. Ei'ra, eg. Hellsing, Maaria Saskia Marjatta, svensk operasångerska, sopran, av finländsk börd (f. 1924 23/i0). Utbildad av Britta von Vegesack debuterade E. 1947 på K. teatern i Stockholm som Phi-line i Mignon och har senare med framgång utfört Julias parti i Romeo och Julia (1949); operastipendiat 1947. G.P. Eisenberg [a1'-], Maurice, amerikansk violoncellist av tysk börd (f. 1902 24/2), prof, vid École Normale de Musique i Paris 1929—38, därefter verksam i USA. E. var elev av bl. a. MH i Berlin (H. Becker) och utbildade sig vidare för J. Klengel, Alexa-nian och Casals; i musikteori var Nadia Bou-langer hans lärare. Är 1916 debuterade han med Philadelphia Orchestra, där han s. å. anställdes som solovioloncellist; från 1918 var han i samma egenskap knuten till New York Symphony Orchestra. — E. har företagit vidsträckta turnéer, bl. a. i Europa; Sverige 1937. Å. L-y Eisenmenger [a^z-], Philipp, tysk orgelbyggare, huvudsakligen verksam i Rostock under 1600-talets förra hälft. E. medverkade vid utökandet av Tyska kyrkans i Stockholm orgel 1625, vid uppförandet av Storkyrkans gamla orgelverk 1632—40 (nu i Bälinge kyrka, Uppland) och S:ta Clara kyrkas orgel 1648. G. M. Eisler [a*'-], Hanns, amerikansk tonsättare och musikpedagog av tysk börd (f. 1898 6/7), från 1934 musiklärare vid olika läroanstalter i USA, bl. a. Univ. of Southern California i Los Angeles, och främst känd som kompositör av filmmusik. Av politiska skäl utvisades han från USA 1948. Elev av MA i Wien, där han bl. a. studerade för Schönberg, var E. 1925—32 musiklärare i Berlin och därefter en kort tid verksam i Ryssland. Han har framträtt som förespråkare för »proletär musik» och har i en stil, befryndad med Schönbergs, skrivit verk på olika områden, bl. a. skådespels- och filmmusik. Bland övriga kompositioner må nämnas operan Goliath, Deutsche Symphonie (1936) för soli, kör och orkester samt flera solokantater med kammarmusikalisk besättning. G. T. Eiss (ty. Eis, eng. E-sharp, fr. Mi dièse, it. Mi diesis), namn på den med ett kromatiskt halvtonsteg höjda tonen e; grundton i Eiss - du r (med 11 #; praktiskt obruklig) och e i s s - m o 11 (med 8 #; förväxlas enharmoniskt till f-m o 11). E i s s i's s (ty. Eisis, eng. E-doublesharp, fr. Mi double-dièse, it. Mi doppio diesis), namn på den med två kromatiska halvtonsteg höjda tonen e. I. B-n Eiste'ddfod (plur. Eisteddfodau), walesiska, eg. »sammankomst av lärda män», namn på en periodiskt, sedan 1819 i regel årl. i Wales återkommande tävlan i poesi, instrumentalmusik och sång, varvid de som utmärkt sig tilldelas priser och promoveras till »barder». Eisteddfod, som betraktas som en relikt av forntida druidism, kan föras tillbaka till äldre skedens tingsinstitution och omtalas redan på 600-talet. Traditionerna höllos vid makt under medeltiden, och ännu så sent som 1567—68 anordnades enl. kungl. förordnande dylika fester. Därefter lågo sammankomsterna nere — under de följande 200 åren omnämnas endast 6 — tills de nyvaknande nationella rörelserna åter fingo dem till stånd (1789 och 90). Efter en eisteddfod i Caernarvon (n. Wales) 1880 bildades en fastare organisation, The National Eisteddfod Association. I våra dagar pågå The National Eisteddfod of Wales 3 el. 4 dagar under sommaren på skilda platser i furstendömet. — Ären 1947 och 48 avhöllos International Musical Festivals i Llangollen (n. Wales), varvid en svensk kör, Kalmar madrigalkör, deltog och vid båda tillfällena erövrade 2. pris, första gången i huvudtävlingen och andra gången i folksångstävlingarna. Vid 1949 års tävlingar erövrade Akademiska kören, Stockholm, första priset i körsång. Litt.: S. Jones, The International musical E. (i MT 1948); J. S. Smith, Impressions of music in Wales (1948). G. P. Eitner [aftnar], Robert, tysk musikforskare (1832—1905), främst känd genom sitt monumentala arbete Biogra-phisch-bibliographisches Quellen-Lexi-kon der Musiker und Musikgelehrten ... 9 10