ERLEBACH bervilles (Neapel 1906), Noel (Paris 1912; Sthlm 1924); en balett (London 1938). Verk för orkester: Suite symphonique (1895); Andante symphonique för violoncell och orkester, violinkonsert op. 17 (1903), Concert symphonique för piano och orkester (1921). Kammarmusik: en stråkkvartett, en piano -kvintett, en violinsonat o. a. G. P. E'rlebach, Philipp Heinrich, tysk tonsättare (1657—1714), från 1681 till sin död hovkapellmästare i Rudolstadt (Thü-ringen). Verk: Der Streit der Farna und der Ver-schwiegenheit über die Liebe (1696) o. a. kantater; två motetter; Harmonische Freude mu-sicalischer Freunde ... bestehend in funffzig moralisch- und politischen Arien, nebst zuge-hörigen Rittornellen å 2 violini & b. c. (2 d.; 1697, 1710; nytr. i DDT 46—47; med biogr.), Gottgeheiligte Singstunde ... Arien mit 1 und 2 obl. Singstimmen, jedoch jedesmal ä doi Violini accomp.... (1704; några i M. Friedländers Das deutsche Lied im 18. Jahrhundert, 1902); 6 Ouvertures nach französischer Art (1693); so-nator (nytr. av en sonata i A. Einsteins Zur deutschen Literatur für Viola da Gamba im 16. und 17. Jahrhundert, 1905) m. m. Ett sångspel, Die Plejaden (Braunschweig 1693), synes ha gått förlorat. — Verk av E. finnas bl. a. i Strängnäs stifts- och läroverksbibl. samt i UUB. F. L-g E'rlebach, Rupert, engelsk tonsättare (f. 1894 18/n), elev vid Royal College of Music i London till Stanford och Vaughan Williams. E., som prövat de flesta musikaliska former, är i sina verk starkt influerad av engelsk folkmusik. Verk: A memory, Lark’s song at evening, Rhapsody för violoncell och orkester o. a. orkesterverk; Moods för stråkkvartett, Legends för violin och piano, en sonat för violin och piano, två sonater för violoncell och piano o. a. kammarmusik, pianostycken, sånger m. m. F. H. T. Erli'h, D e v y, fransk violinist (f. 1928 6/ii). Utbildad vid MK i Paris har E. under de senaste åren väckt stor uppmärksamhet i såväl Europa som USA och av kritiken jämförts med Heifetz och Menuhin. E. debuterade med Pasdeloup-orkestern i Paris 1945 och har därefter, förutom i Frankrike, framträtt i Belgien, Tyskland och England, ofta tills, m. de främsta orkestrarna. G. M. Erling, Gustav Erik, kyrkomusiker (f. 1894 10/8), huvudsakligen verksam i Stockholm, från 1930 organist vid Hedvig Eleonora kyrka och från 1928 vid Mo saiska församl., dessutom sedan 1926 musiklärare vid Högre realläroverket å Norrmalm. E. har studerat vid MK i Stockholm; orga-nistex. 1912 och musiklärarex. 1922. Åren 1914 —30 var han organist vid tyska S:t Gertruds kyrka och 1928—40 vid Konsertföreningen i Stockholm. E. har dessutom sedan 1917 innehaft kapellmästarbefattning vid olika teatrar i huvudstaden, bl. a. 1934—47 vid K. Dramatiska teatern. — Som tonsättare har han framträtt med en parafras över Härlig är jorden, kantater m. m. B. W-r Erman, Knut Reinhold, sångare, baryton (f. 1903 12/6), sedan 1931 organist vid Annedalskyrkan i Göteborg och känd genom en omfattande konsertverksamhet, vartill under senare år kommit uppmärksammade sceniska framträdanden. E. utbildades vid MK i Malmö och Stockholm och avlade vid sistnämnda institution kyrkosångarex. 1928, musiklärarex. 1929 samt organistex. 1930. Sina sångstudier bedrev han för Anna Aulin, J. For sell och, som Christine Nilssonstipendiat, för E. Garbin i Milano. — Är 1947 debuterade E. på Stora teatern i Göteborg som Tonio i Pa-jazzo och har senare framträtt där som Porgy i Porgy och Bess och Collatinus i Lucretia. Hans broder, bassångaren Carl Bernhard S i g-vard E. (f. 1909 6A), har studerat för brodern och tillhörde 1934—44 Stora teatern i Göteborg, där han framträdde som doktor Bartholo i Figaros bröllop. Sedan 1946 är han knuten till Stadsteatern i Malmö, där han bl. a. sjungit Alfio i Cavalleria rusticana. G. P. Erma'tinger, E r h a r t, schweizisk tonsättare (f. 1900 10/2). I sina huvudverk, främst andra symfonin och orgelkompositionerna, har E. följt en linje i nära anslutning till Bruckner, präglad av kraftfull, skickligt behärskad polyfonik. E. studerade vid MK i Zürich (Jarnach) och MH i Berlin, verkade som körrepetitör vid operan i Zürich 1922—23; samtidigt privatlärare. Under åren 1925—26 var han lärare i musikteori vid univ. i Freiburg i. Br. Han har senare varit verksam i Berlin, Holland (från 1938) och Schweiz. Verk: Två symfonier, en pianokonsert, fuga för stråkorkester; 3 hymner för sopran och kammarorkester, Davids 62. psalm för 4—8-st. kör a cap. m. m. — Bildhafte Musik. Entwurf 87 88