FÉVRIER strumentalmusik, kyrkomusik och operor. — LMA 1857. Skrifter: Traité de la fugue et du contre-point (1825; 21846), La musique mise d la por-tée de tout le monde (1830; flera uppl. och övers.), Biographie universelle des musiciens et bibliographie générale de la musique (8 bd, 1833—44; 21860—65; suppl., 2 bd, 1878—80; utg. av A. Pougin), Traité complet de la théorie et de la pratique de 1’harmonie (1844; flera uppl. och övers.), Histoire générale de la musique (5 bd, 1869—76) m. fl. Litt.: Självbiogr. i Biographie universelle; W. Gurlitt, F. J. F. und seine Rolle in der Geschichte der Musikwissenschaft (i Kongress-bericht der IGM Liége 1930); D. Fryklund, Con-tribution å la conaissance de la correspondence de F. (i STM 1930); dens., Eine schwedische Sammlung von Briefen von und an F. (1930). Fetis’ son, Edouard Louis F r a n f o i s Fétis (1812—1909), utgav faderns Revue mu-sicale 1833—35 och av egna skrifter bl. a. Les musiciens beiges (2 bd, 1848) och Les artistes beiges d 1’étranger (2 bd, 1857—65). D. F. Fétras, Oscar, eg. Otto Faster, tysk dirigent och tonsättare (1854—1931), kallad »den tyske Strauss». F. var i många år verksam i sin födelsestad Hamburg men framträdde även som gästdirigent. Han skrev över 200 marscher, valser och annan dansmusik, bl. a. den populära valsen Mondnacht auf der Alster. H.M-g. Feuermann [få^ar-], Emanuel, österrikisk violoncellist (1902—42), tillhörde eliten bland samtida violoncellvirtuoser, välkänd genom konsertturnéer över hela världen (Sverige ffg. 1925). F., som studerade för bl. a. J. Klengel i Leipzig, började konsertera redan vid 7 års ålder. Ären 1917—23 var han lärare i violoncell vid MK i Köln och samtidigt konsertmästare i Gürzenichorkestern där, 1929—33 prof, vid MH i Berlin; från 1938 verksam i USA. F:s spel, som präglades av nobless och fin musikalitet, understöddes av en utsökt skön ton och en fulländad teknik. — Han har även gjort förnämliga grammofoninspelningar. G. B. Feuillet, Raoul Auger, ->Le Feuillet. de Fevin [favä'ij], An t o in e, fransk kyrkotonsättare (omkr. 1473—1512), musiker vid konung Ludvig XII:s hov. Frangois Joseph Fétis. Av F:s bevarade verk märkas 12 mässor, Sancta trinitas, Mente tota m. fl. samt 29 mo-tetter, 3 magnificat m. m. — Nytr.: Mente tota utg. i H. Experts Maitres musiciens 5. Några mässatser och en motett finnas i M. H. Eslavas Lira sacro-hispana. Missa Ave Maria och Be-nedictus et Hosanna ha utgivits av J. Delporte i Collection de polyphonie classique. Litt.: P. Wagner, Geschichte der Messe 1 (1913); J. Delporte (i Revue liturgique et mu-sicale 1935). B. L. Février [fevrie'], Henri, fransk tonsättare (1875—1932), framför allt bekant som operakompositör. Hans internationella berömmelse grundas särskilt på tonsättningen av Maeterlincks Monna Vanna. F. har varit elev vid MK i Paris till bl. a. Leroux, Messager och Fauré. Verk: Operor, bl. a. Monna Vanna (Paris 1909), Gismonda (Chicago 1919), La damnation de Blanchefleur (Monte Carlo 1920) och La femme nue (Monte Carlo 1929); sviter för orkester, körverk, kammarmusik, solosånger. — Biogr. över André Messager (1948). K. R-n Février [fevrie'], Jacques, nutida fransk pianist, känd speciellt genom tolkningar av Debussys och Ravels verk. Efter andra världskriget har F. skurit lagrar som orkestersolist under ett flertal konsert- 185 186