FEXER turnéer med framträdanden i Boston, Amsterdam, Rom, Moskva, Venedig, Salzburg, Prag m. fl. platser. Jämte Poulencs konsert för två pianon, som han spelat tills, m. tonsättaren själv, anses Ravels konsert för vänster hand vara F:s förnämsta repertoarstycke. H. M-g Fe'xer, Carl Bernhard, svensk dirigent av tysk börd (1836 — efter 1888), verksam i Stockholm på 1870- och 80-talen, kapellmästare vid Mindre teatern, Vasateatern samt Berns salonger. F. kom efter studier vid MK i Leipzig 1858 till Stockholm som pianolärare. Ären 1860—65 var han anställd som kapellmästare vid Trondheims teater. I Stockholm ledde han även eget kapell och var 1875—78 dirigent för Stockholms allmänna sångförening. F. har komponerat dansmusik och arr. en stor mängd populärmusik för piano. Å. L-y Feyling, Gudrun Nordraak, -> N ordraak-Feyling. ff, f f f, förk. för Fortissimo, resp. Forte-fortissimo, ->Forte. ffrr, förk. för Full frequency range re-cording. -^Grammofon. F-hål, ljudhålen på violininstrumenten, utskurna i locket på båda sidor om stallet. F-hål finnas redan på lira och viola da braccio, medan instrument tillhörande gambagruppen i stället ha C-formade ljudhål. Ffbich, Zdenèk (Zdenko), tjeckisk tonsättare (1850—1900), en av den wag-nerska skolans förgrundsgestalter i Böh-men, känd genom färgstarka operor och symfoniska dikter. F., som utbildades vid MK i Leipzig och av V. Lachner i Mann-heim, slog sig 1871 ned i Prag, där han 1876— 81 verkade som andre kapellmästare vid Nationalteatern; från 1878 tillika kördirigent vid ryska kyrkan. I sina kompositioner utgick F. från Schu-mann, vars stil han aldrig helt övergav. Orkesterverken äro även influerade av Liszt, medan scen verken visa förankringar i Wagners stil. Tjeckisk folkmusik spelar däremot en underordnad roll i hans väldiga produktion, som omfattar över 600 opus. Hans främsta alster utgöras av operan Sdrka (1897) och melodramtrilogin Hippodamia (1889—91), vilka visa lysande orkesterfantasi och fint sinne för 187 ordens musikaliska valör. Mycket populär har han blivit med sitt Poème, en transkription för violin och piano av J. Kubelik ur den symfoniska dikten »Mot kväll» op. 39 (1893). Scenisk musik: Operorna Bukovin (1865—70, 1874), Blanik (1875—77; 1881), Nevèsta messin-skd (Die Braut von Messina; 1883; 1884), Boure (Der Sturm; 1894; 1895), Hedy (1894; 1896), Sdrka (1897; 1898): Pdd Arkun (Der Fall Arkonas; 1898; 1900), alla uppförda i Prag; musiken till trilogin Hippodamia: »Pelops frieri» (1889), »Tantalus’ försoning» (1890) och »Hippodamias död» (1891). Verk för orkester: 5 symfonier, symfoniska dikter ss. Othello, »Toman och skogsnymfen», Vesna (»Våren»), Vigiliae op. 20 o. a., uvertyrer, främst Noc na Karlstejné (Die Nacht auf Karl-stein) op. 26 (1886) och Komensky slavostni (Comenius) op. 34 (1892) o. a. Kammarmusik, sånger, pianostycken, melodramer m. m. Litt.: C. L. Richter, Z. F. (1899); Z. Nejedly, Z. F. (1901); O. Hostinsky, Erinnerungen an F. (1909); J. Bartos, Z. F. (1914). G.P. Ffcher, J a c o b o (Jacob), argentinsk tonsättare och dirigent av rysk börd (f. 1896 14/i), en av de ledande inom nutida tonkonst i Argentina. Jämte andra unga argentinska tonsättare grundade F. 1929 Grupo Renovacion med ändamål att propagera för modern musik. F. studerade för M. Steinberg m. fl. vid MK i Leningrad, emigrerade 1923 till Buenos Aires, spelade violin i teaterorkestrar och började samtidigt komponera. Hans tidigare verk äro inspirerade av hebreisk melos, medan de senare röja ryskt inflytande. Med undantag för »Tre argentinska danser» för piano (1943) har F. icke utnyttjat sydamerikansk folklore. Verk: Baletterna Los invitados (1933) och Melchor (1940; med kör); 3 symfonier, »Två poem efter Tagore», Sulamith, Ouverture pa-tétique, »Tre symfoniska stycken efter Talmud», en violinkonsert (1944), en pianokonsert (1945) o. a. orkesterverk; 3 stråkkvartetter, en sonat för oboe och piano och en för violoncell och piano, sonatin för trumpet, saxofon och piano o. a. kammarmusik; Prelude, chorale and fugue (1945) m. fl. pianostycken. H. M-g Fichtner, Pauline, ->von Erdmanns-dörfer. Ffckenscher [-Ja], Arthur, amerikansk tonsättare och musikpedagog (f. 1871 9/3), utbildad vid MK i München, debuterade 1895 som pianist och var 1920 —41 ledare för musikavd. vid Univ. of Virginia. F. har uppfunnit ett instrument, Polytone, där oktaven är delad i 60 lika delar. 188