FIELD som ung ett namn inom den lättare genren och har varit en av dansk ljudfilms mest anlitade krafter. Han har dessutom skrivit operetten Flaadens Pige (Khmn 1935), musik till radiorevyer m. m. Sch. Field [fi:ld], John, irländsk pianist och tonsättare (1782—1837). Som pianist var F. en av samtidens främsta och skrev kompositioner nästan uteslutande för sitt instrument; hans 20 nocturner ha tjänat som mönster för Chopins verk i genren. Av farfadern som var organist — fadern var violinist — erhöll F. den första musikaliska utbildningen; debuterade i London 1794 efter ett första framträdande i födelsestaden Dublin 1792. Han var Clementis bäste elev och medföljde denne 1802 till Paris, där han väckte stor uppmärksamhet som Bach- och Händel-interpret, senare till Tyskland och Ryssland. Han bosatte sig 1804 i Petersburg, där han utövade en uppskattad lärarverksamhet. Efter vidsträckta konsertturnéer i Ryssland spelade han bl. a. 1832 i London och Paris samt for 1833 via Belgien och Schweiz till Italien. Verk: 7 pianokonserter, två divertimenti med ackompanjemang av två violiner, flöjt, viola och kontrabas, en kvintett och ett rondo för piano och stråkar, 4 pianosonater, 20 nocturner, fantasier, romanser, rondos för piano m. m. Litt.: F. Liszt, J. F. und seine Noctumes 1859 (i förf:s Gesammelte Schriften 4, 1882); H. Dessauer, J. F., sein Leben und seine Werke (diss. 1912). F. H. T. Fields [fi:lds], eg. S t a n f i e 1 d s, G r a-c i e, engelsk kabaretsångerska, sopran (f. 1898 9/i), slog igenom som revyartist 1923 och är ännu en av Englands populäraste. F. har även uppträtt i music-halls, radio och film, där hennes burleska och ogenerade humor firat triumfer. Av hennes grammofoninsjung-ningar hade intill 1934 sålts över 4 000 000 skivor. Å. L-y von Fielitz [fi:'-], Alexander, tysk tonsättare och dirigent (1860—1930), blev 1908 lärare vid Sternsches Konservato-rium i Berlin och 1915 dess direktör. Efter studier för J. Schulhoff (piano) och Kretschmer (komposition) i Dresden var von F. operakapellmästare i Zürich, Lübeck och Leipzig. En tid lärare i Berlin begav han sig 1905 till USA, där han undervisade vid Chicago Mu- 191 sical College och under en säsong ledde Chicago Orchestra. Verk: Operor, andliga körverk, sånger, violin-och pianostycken. H. M-g von Fielitz [fi:'-], Margareta, nutida konsertsångerska, sopran. Efter studier för bl. a. Anna Aulin i Göteborg, Bachner i Berlin och Dora Eibenschütz i Wien uppträdde von F. som gäst på Stora teatern i Göteborg, var ett år anställd vid operan i Ulm, varefter hon framträtt vid romansaftnar i Stockholm (1945) och Göteborg samt i radio. F. n. (1949) är hon bosatt i New York, verksam bl. a. i radio och som pedagog. Roller: Nattens drottning i Trollflöjten, Olympia i Hoffmanns äventyr, Violetta i La traviata o. a. G. M. Fife, F i f r e, ->Flöjt. Figaros bröllop, it. Le nozze di Figaro, opera i 4 akter. Musik av W. A. Mozart till text av L. da Ponte efter Beaumar-chais. Uppförd ffg.: Wien 1786; Sthlm 1821; Khmn s. å.; Oslo 1838; Hfors 1840; Gbg 1862. — Huvudroller: Figaro (baryton), Susanna (sopran), Cherubin (sopran), Greve Almaviva (baryton), Grevinnan (sopran). Figoni [-gå'ni], Jo lan da, dansös (1903—24). Efter studier vid K. teaterns i Stockholm balettskola och utnämning till figurantska 1918 var F. medlem av Svenska baletten i Paris 1920—23. Hon blev där internationellt uppmärksammad för sina insatser i El Greco, La boite å joujoux, Skating rink o. a. En syster till F. är Mafalda Francesca Amadea F. (f. 1911 16/io), som 1937 blev se-conddansös vid K. teatern i Stockholm. — G. 1942 m. operasångaren F. H. Hasslo. K. R-n Fi'gulus, eg. Töpfer, Wolfgang, tysk musikteoretiker och tonsättare (d. omkr. 1590), kantor vid Thomasskolan i Leipzig 1549—51 och i Meissen 1551—88. F. utgav ett musikteoretiskt verk, Elementa musicae (1550; flera uppl.). Av hans kompositioner utkommo flerstämmiga vokalstycken i Precationes (1553) och Cantiones sacrae (1575); därjämte i flera samtida utgåvor. F. red. även en ny uppl. av M. Agricolas Deutsche Musica (1560; flera uppl.) samt utgav W eynacht-Lied-lein med verk även av samtida tonsättare. Hans Hymni sacri et scholastici trycktes av M. F. Birck 1594 och 1605. B. L. 192