- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 2. Ehlers - Ingressa /
425-426

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Földes (Foldes), Andor - Földesy, Arnold - Föllinger, Göran Olsson - Fönss, Aage - Fönss, Johannes - Förbundet Intim musik - Fördans - Fördubbling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRDUBBLING F. började sin karriär som underbarn och gav redan vid åtta års ålder sin första konsert tills, m. Filharmoniska sällskapet i Budapest. Efter fortsatta studier för Sauer i Wien företog han konsertresor i Europa (Stockholm 1937) men begav sig 1938 till Amerika, där han är mycket uppskattad. Vid konserter i bl. a. Chicago och New York har han framfört pianomusik av svenska tonsättare; spelade 1948 i sv. radio och 1950 i Sthlm och Gbg. H. M-g Fö'ldesy, Arnold, ungersk violoncel-list (1882—1940), ansedd som en av sin tids förnämsta virtuoser. F., som var elev av Popper, gästade under sina många vidsträckta och framgångsrika konsertresor flera ggr Norden (Stockholm ffg. 1919). H.M-g Fö'Ilinger, Göran Olsson, ->Ols-son-Föllinger. Fönss, A a g e, dansk operasångare, basbaryton, och skådespelare (f. 1887 12/i2), bror till J. F., anställd vid Det kgl. teater i Köpenhamn från 1917. F. har studerat' sång för F. von Kraus i München. Efter framträdanden på en rad danska scener var han 1912—17 knuten till Hofoper i München. Bayersk hovsångare 1914. Roller: Figaro i Figaros bröllop, titelr. och Leporello i Don Juan, Pizarro i Fidelio, Beck-messer i Mästersångarne i Nürnberg, Mefisto-feles i Faust, Figaro i Barberaren i Sevilla, Gessler i Wilhelm Tell, Sulpice i Regementets dotter, Kezal i Brudköpet m. fl. Sch. Fönss, Johannes, dansk operasångare, bas (f. 1884 18/i), bror till A. F. — F. har vid talrika och vidsträckta gästspel vunnit anseende som framstående W agnertolkare. F. debuterade efter studier för bl. a. Rosen-feld på Det kgl. teater i Köpenhamn 1905 som Lorenzo i Romeo och Julia; fortsatte därefter sin utbildning i Paris och för V. Forchhammer. Sedan han 1907—09 varit anställd vid Hofoper i Mannheim och avslutat sina studier för Vanzo i Milano har han förutom i Danmark gästspelat på Covenf Garden i London (1910—14), på operorna i Berlin, Wiesbaden, Dresden, Zürich, Köln, Frankfurt a. M. (1912—17), Paris och Stockholm (1928). Som konsertsångare har han uppträtt i Norge, Sverige (ffg. 1917) och USA. F. var 1929—30 ledare för och sceninstruktör vid Det kgl. teaters i Köpenhamn lyriska avd., blev 1931 operainstruktör och ledare av teaterns landsortsturnéer; 1930 musikred. i Nationalti-dende. — G. 1940 m. operasångerskan Dorothy Larsen. Roller: Sarastro i Trollflöjten, Caspar i Friskytten, Daland i Den flygande holländaren, lantgreven i Tannhäuser, kungen i Lohengrin. kung Marke i Tristan och Jsolde, Pogner i Mäs- Arnold Földesy. Johannes Fönns. tersångarne i Nürnberg, Hunding i Valkyrian, Hagen i Ragnarök, Gurnemanz i Parsifal, Spa-rafucile i Rigoletto, Filip II i Don Carlos, kungen och Ramphis i Aida m. fl. Skrifter: Friske Erindringer fra Livets og det andet Teater (2 bd, 1921—26), Glade og gyldne Minder... (1940), Ros og Ris (1943), Orkanen over Det kgl. Teater (s. å.), Med den kgl. Thespiskaerre gennem Danmark (1945) och tidskr.-art. m. m. Sch. Förbundet Intim musik ->Intim musik. Fördans. Under renässansen voro danserna vanl. indelade i en långsammare fördans och en uppsluppen och hastigare efterdans. Fördansen blev ett så bestämt begrepp, att ordet kunde användas även i överförd bemärkelse (t. ex. då Gustav Wasa hotade med att en viss behandling endast vore att räkna som »fördans»). M. R-g Fördubbling. 1. Fördubbling av en och samma ton i form av förstärkning medelst flera olika ljudkällor. (-> Unison.) Denna form av fördubbling förekommer i varje ensemble el. orkester där två el. flera instrument samtidigt spela exakt samma stämma. 2. Oktavfördubblingar förekomma särskilt ofta i musik för klaverinstrument (->Oktava). De kunna antingen erhållas genom användandet av särskilda oktav-koppel (på cembalo och orgel) el. utföras enl. något av följande förkortade skrivsätt: 425 426

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free