GHIGNONE organist vid Peterskyrkan och från 1745 som »carillonneur» (klockspelsexpert). Verk: Fondaments de la basse continue (övningar och sonatiner för violin och orgel), stycken för cembalo samt för orgel och klockspel. — I sin saml. Anciens clavecinistes flamands utgav X. van Elewijk 1862 6 sviter op. 3 och 6 divertimenti för klaver, två preludier för orgel och klockspel. Ett preludium och ett fugato finnas även i Oudnederlandsche mees-ters voor het orgel d. 2 utg. av F. Peeters. Litt.: X. van Elewijk, M. van den G., le plus grand organiste et carilloneur beige du 18e siècle ... (1862). L S. Ghignone ->Guignon. Ghione [giå/-], Fr an c o, italiensk dirigent och tonsättare (f. 1889 26/8), var 1937—40 jämte V. Kolar ledare för Detroit Symphony Orchestra; dirigerar sedan dess den italienska repertoaren vid Teatro Colon i Buenos Aires. Efter studier vid Conservatorio Regio i Par-ma var G. violinist vid Teatro Regio där; debuterade 1913 som operakapellmästare, anställd 1919—20 för den italienska repertoaren vid operan i Barcelona och var 1922/23 assistent åt Toscanini vid La Scala i Milano. Är 1929 blev G. kapellmästare vid Teatro Regio i Turin och därefter vid La Scala. Verk: Symfoniska dikter och orkestersviter, en violinsonat, pianostycken, sånger o. a. H. M-g Ghiselin [gislä'p], Jean, nederländsk tonsättare (d. omkr. 1535), från 1491 och trol. till sin död verksam i Italien (hos hertigen av Ferrara). Många av G:s verk trycktes av G. Petrucci 1501—05. Möjl. är G. identisk med JeanVerbonnet. Verk (tr. av Petrucci): 5 mässor (1503), två canzone (i Odhecaton 1501 och i Canti B s. å.), ett flertal verk i Canti C (1503), Motetti A (1502), Motetti libro quarto (1505). M.T. Ghisi, Federico, italiensk tonsättare och musikskriftställare (f. 1901), efter självstudier och vid univ. i Pavia samt för Ghedini i Turin verksam i Florens. Verk: Quartetto breve för stråkar, Cantate profane e sacre för soli och orkester, sånger med piano m. m. — Il fuggilotio musicale di Giulio Caccini (1934), I canti carnascialeschi nelle fonti musicali del 15 e 16 secolo (1937), Alle fonti della monodia. Due nuovi brani della »Dafne» e il »Fuggilotio musicale» di G. Caccini (1940) o. a. skrifter. H. M-g Ghislanzo'ni, A1 b e r t o, italiensk tonsättare och musikskriftställare (f. 1897 28/i2). Som tonsättare har han framträtt med bl. a. operan Re Lear (1937) o. a. scenisk musik, symfoniska dikter, Messa da Requiem, kammarmusik m. m. Skrifter: Il problema delVopera (1933; med bibliogr.), Trattato di strumentazione e or-chestrazione (1937) och tidskr.-art. ss. La genesi storia della fuga (i RMI 1948—51 m. m. Å. B. GhisIanzoTri, Antonio, italiensk författare (1824—93), internationellt känd som librettist. G. var utgivare av Gazetta musicale och skrev över 60 operatexter för bl. a. kompositörerna E. Petrella, A. Ponchielli, P. Platania och Spe-trini. Av eftervärlden är han främst bekant för texten till Verdis Aida (1871), utarb. efter scenarium av egyptologen Mariette Bey. E. S-m Ghivizza'ni, Alessandro, italiensk tonsättare (omkr. 1572—1632), hov- och stadskapellm. i Lucca 1619, senare kapellm. vid hovet i Parma. — I Eleganti canzoni e arie italiane del secolo 17 har L. Torchi utg. Filli mia se vi pensate ... I. S. GhFzeghem ->Hayne van Ghizeghem. GhFzzolo, Giovanni, italiensk tonsättare (f. under senare hälften av 1500-talet), tillhörde franciskanorden. G., som var elev till Porta, blev kyrkokapellm. i Correggio, Ravenna, Padua och Novara. Från 1609 trycktes andliga och världsliga verk av G., däribland Messe parte per capella et parte per concerto ... (1625), i UUB. I. S. Giacob(b)i [d3akå'bbi], Girolamo (latiniserat Hieronymus J acobus), italiensk tonsättare (1567—1629), en av de första operakompositörerna i Bologna, där han 1604—28 var kapellmästare i S:t Petronikyrkan. Verk: Operan Andromeda (Bologna 1610), festspelet Reno sagrificante (1617), intermediet L’Aurora ingannata (1608; utg. med titeln Dra-matodia ouero canti rappresentatiui), La selva dei mirti, rappresentatione con balli (1623); mo-tetter, psalmer o. a. kyrkomusik. Litt.: L. Frati, Per la storia della musica in Bologna nel sec. 17. (i RMI 1925). I. S. GiacomeTli [dgakå-] el. J a c o m e 1-li, Geminiano, italiensk tonsättare (1692—1740), elev till bl. a. A. Scarlatti, hovkapellmästare i Parma och någon tid även verksam vid hovet i Wien. G. var en av de populäraste operakompositörerna i Italien på 1720- och 30-talen. Hans bästa verk anses vara Cesare in Egitto (Milano 1735). Han har dessutom skrivit några konsertarior med b. c. och kyrkomusik. 551 552