GIBBONS Verk: Oratoriet Ruth (1763; endast 2. delen av G.); operor; 12 violinkonserter, kvintetter, kvartetter och trios för stråkar; sonater för violin solo, för violin och piano samt för 2 violiner. — Nytr.: 6 Sonate per cembalo con violino o flauto traverso op. 3 utg. av E. Polo i CMI 3 och 2 Quartetti op. 23: 3—4 av A. Poltronieri i CMI 6. LS. Gibbons [gfbonz], C ar ro 11, amerikansk pianist och jazzmusiker (f. 1903), mest verksam i England som ledare av olika dansorkestrar; har även ägnat sig åt film och grammofon. G. har studerat vid New England Conserva-tory of Music i Boston och kom 1924 till London, där han i spetsen för Savoy Orpheans blivit mycket populär. — G. har skrivit schlager: On the air (hans signaturmelodi), I’m so jealous, On the other side of Lover’s Lane m. fl. H. M-g Gibbons [gfbanz], O r 1 a n d o, engelsk tonsättare (1583—1625), en av sitt lands största, dåtidens främste orgel- och vir-ginalspelare i England, organist vid Cha-pel Royal från 1604 till sin död och vid Westminster Abbey från 1623. — Mus. D. 1622. G. komponerade sina viktigaste verk inom kyrkomusikens område. De stå på gränsen mellan den äldre polyfona konsten (med »full an-thems») och den nya, monodiska (med »verse anthems»), till vilken hans flesta måste räknas. Även för klaver och instrumentalensemble skrev G. viktiga verk, bl. a. 3-st. fantasier för stråkinstrument (1610). Verk: Kyrkomusik: Services; 13 Full anthems (4—8-st.), 25 Verse anthems (5—8-st.; med orgel el. stråkinstrument) m. m.; övrig vokalmusik; 5-st. madrigaler och motetter samt Cries of London (med stråkinstrument); kammarmusik: omkr. 30 3—6-st. fantasier för stråkinstrument, m. m.; klavermusik: dansstycken, fantasier, variationer m. m. Nytr.: Samtliga kyrkomusikaliska kompositioner i Tudor church music (1925), First set of madrigals and mötets of five parts (1612) i EMS 5, två anthems och ett klaverstycke i A. T. Da-vison och W. Apel, Historical anthology of music (21949), Fantasies of 3 parts... composed for viols (1610) utg. 1924 av E. H. Fellowes; samtliga klaververk utgåvos 1925 i 5 bd av Margaret H. Glyn, The woods so wilde i Fitzwil-liam Virginal book 1 utg. av J. A. Fuller-Mait-land och W. B. Squire, The Queens command 555 (ur Parthenia ..., 1611) i RiMB. Många verk utgåvos även av E. F. Rimbault. Litt.: E. H. Fellowes, O'. G., a short account of his life and work (1925); Margaret H. Glyn, About Elizabethan virginal music and its com-posers (21934); E. H. Fellowes, The English ma-drigal composers (21948). I. S. Gibbs, Cecil Armstrong, engelsk tonsättare och musikpedagog (f. 1889 10/8), blev 1921 lärare i harmonilära och kontrapunkt vid Royal Coll. of Music, London. G. har studerat bl. a. för Vaughan Williams och Boult vid nämnda läroanstalt. Han är framför allt känd som tonsättare av utsökta sånger med text främst av W. de la Mare. Verk: Operorna The blue Peter (1924) och Twelfth night (1947) o. a. scenmusik; symfoni i E-dur (1933), körsymfonin Odysseus för soli, kör och orkester (1938) o. a. körverk; kammarmusik och pianostycken m. m. Å. B. Gibe'lius el. G i b e 1, Otto, tysk musikpedagog (1612—82), skolman, kantor 1634 i Stadthagen och från 1642 i Min-den (Braunschweig). Bland de talrika musikpedagoger, som på 1600-talet ivrade för en vidareutveckling av den medeltida solmisationen (->Solmisation), intar G. en bemärkt plats. Hans namn är främst förknippat med införandet av stavelsen do i stället för den ursprungliga stavelsen ut; framträdde även 1671 med en saml. andliga kompositioner, Geistliche Harmonien von 1—5 Stimmen teils ohne, teils mit Instrumenten. Skrifter: Introductio musicae theoreticae di-dacticae ... (1640; fl. uppl.), Seminarium modu-latoriae vocalis, das ist ein Pflanz-Garten der Singkunst (1645; 21657), Kurtzer jedoch gründ-licher Bericht von den vocibus musicalibus (1659) och Propositiones mathematico-musicae ... (1666). S. W. Gibe'Ili [dgi-] el. Gibello'ne, L o-renzo, italiensk tonsättare (1719—1812), elev av Padre Martini i Bologna, komponerade omkr. 500 kyrkliga samt några dramatiska verk. G. blev redan 1743 invald i Accademia Fil-armonica i Bologna, till vars president han flera ggr utsågs. Från 1776 tjänstgjorde han som kapellmästare vid olika kyrkor i Bologna och blev på ålderdomen (1804) sånglärare vid Liceo Mu-sicale (bland hans elever befann sig Rossini). Verk: Mässor och mäss-satser, litanior, Mag-nificat etc.; de religiösa skådespelen Davide in Teberinto, Gionata figlio di Saulle, Giuseppe riconosciuto och Passione del Signore; operorna Gli sponsali d’Enea, Evergete m. fl. Litt.: C. Pancaldi, Vita di L. G., celebre con-trapuntista e cantore (1830). I. S. Gi'böen, Haavard Knutssön, norsk 556