GIGA spelman (1809—73), utbildad av Luraas och Myllarguten. G. fortsatte traditionen inom slåttermusiken och var känd för sitt poetiska föredrag. Hans slåtter Bruremarsch (som dock eg. är en äldre telemarksslått) och Håvard Giböens draum ha överflyttats till piano av Grieg i hans op. 72; 1 och 13 efter J. Halvorsen, Slåtter. R. Berge har upptagit 20 av G:s slåtter på grammofon efter hans elev K. Dale. Uppteckningar finnas även i A. Björndal, Gamle slåttar. H. K. Gide [^id], Casimir, fransk tonsättare (1804—68). Utbildad vid MK i Paris komponerade G. huvudsakligen musik till vådeviller och baletter, bl. a. till J. Co-rallis Le diable boiteux (1836) och La tarentule (1837). Han samarbetade med F. Halévy vid komponerandet av operan La tentation (1832). K. R-n Gideon [gfd^n], Miriam, amerikansk tonsättare (f. 190 6 23/io), verksam sedan 1939 i New York som musikpedagog. Hon har studerat komposition för Saminsky och Sessions samt musikhistoria vid Columbia Univ. i New York. Verk: Epigrams för kammarorkester (1941), Lyric pieces för stråkorkester (1942; även för stråkkvartett) o. a. orkesterverk, kammarmusik, bl. a. en stråkkvartett (1946), pianostycken och sånger m. m. G. M. Gieburowski [giborå'v-], Waclaw, polsk musikforskare (1876—1943), prof, i musikvetenskap vid univ. i Poznan 1938. G. har utg. äldre polsk musik, studerat den gregorianska sången i Polen m. m. och även framträtt som tonsättare med ett rekviem, motetter och andliga sånger. Utgåvor: Selecta cantica musices sacrae in Polonia saec. 16 et 17 (1928 ff.) och Cantionale ecclesiasticum ... (1933). — Skrifter: Die 'Musica magistri Szydlovite’, ein polnischer Choral-traktat des 16. Jahrhunderts (diss. 1915), Die Entwicklung des gregorianischen Chorals in Polen vom 15.—17. Jahrh. (1922) m. m. A. V. Gieseking [gi/-], Walter Wilhelm Carl, tysk pianist och tonsättare (f. 1895 5/ii), en av nutidens främsta pianister. G., som förfogar över ypperlig teknik, ett temperamentsfullt, starkt personligt föredrag samt ett mycket rikt schatterat anslag i förening med ett utsökt klangsinne, är oöverträffad som interpret av impressionistisk musik, framför allt Debussy. Walter Gieseking. Tack vare sitt rörliga intellekt synes han dessutom i hög grad behärska klaver-litteraturen från Bach och Scarlatti inkl, den moderna. G. började sina musikstudier redan vid fyra års ålder; 1911—15 var Leimer vid MK i Hannover hans lärare. G. framträdde offentligt ffg. 1915 i nämnda stad med Beethovens 32 pianosonater. Så följde allt vidsträcktare konsertresor, varvid London besöktes ffg. 1923, USA 1926; Sthlm har G. gästat 1922, 29, 44, 48, 50, Göteborgs orkesterfören. 1924. Han har varit lärare vid musikinst. för utlänningar i Wiesbaden och undervisar numera vid MK i Saarbrücken. G. har komponerat kammarmusik, Drei Tanz-improvisationen för piano (1927) o. a. pianomusik, sånger m. m. samt förf, åtskilliga art. om pianomusik. — Bland ett stort antal utomordentliga grammofoninspelningar märkas De-bussys 24 preludier. Å. B. Giga (fornsv. gigha, medelhögty. gtge, ty. Geige, fornfr. gigue). 1. Redan i forn-svenskan mötande stränginstrumentbet., vars exakta innebörd det dock ofta är svårt att fastställa. Det vill synas, som om termen, särskilt i fornsv. och i äldre nys v., företrädesvis använts för att beteckna stråkinstr. med välvd botten, dvs. av rebec-typ, vilken typ på västerländskt 557 558