GLASHARMONIKA mästare i Filharmonisk selskaps orkester i Oslo och 1949 primarie i Filharmonisk selskaps stry-kekvartet; vistades under andra världskriget (från 1942) i Sverige, där han verkade som pedagog och solist. I den senare egenskapen har han uppträtt förutom i Skandinavien även i Tyskland och Italien. G. 1929 m. den norska pianisten Kari Marie Aarvold G. (f. 1901 Vi). Kari G. har utbildats av Nils Larsen i Oslo, L. Kreutzer i Berlin och P. Weingar-ten i Wien;, debuterade i Oslo 1921 och inneha de statens konstnärsstipendium 1924—25. Hon har ofta framträtt tills, m. sin man, även i Sverige, och är dessutom en eftersökt pedagog. H. K. Glaser, Werner Wolf, tonsättare och pianist av tysk börd (f. 1913 14/4), åren 1929—32 operakapellm. i Chemnitz och sedan 1943 verksam som musikpedagog i Västerås; lärare vid Västerås musikskola. G. stud. bl. a. komposition för Jarnach (Köln) och i Berlin, varefter han 1934—43 var bosatt i Khmn. Bland hans verk, vilka bära en utpräglat polytonal och melodisk prägel, märkas 5 symf., saxofonkonsert (1936), två kantater, 6 stråkkvartetter, pianomusik, sånger m. m. Han har publicerat musikped. skrifter o. a. Å. B. Glasgow [gla'sgåu], Skottlands främsta handels- och industricentrum och Storbritanniens andra stad (1106 000 inv. 1947), har som musikort först i senare tid vunnit uppmärksamhet, främst genom The Scottish Orchestra. Bland musikinstitutioner må framhävas i' första rummet The Scottish Orchestra, gr. 1891, vilken stått under ledning av bl. a. G. Hen-schel (1891—95), E. Mynarski (1910—15), L. Ronald (1916—20), V. Golschmann (1928—30), J. Barbirolli (1936—37) och G. Szell (1937—38). Tills, m. en kör bildar denna institution Cho-ral and Orchestral Union of Glasgow. Av övriga körer i staden kan nämnas Glasgow Or-pheus Choir, gr. 1901 av H. Roberton och under denne genom omfattande internationella turnéer (Skandinavien ffg. 1947) ryktbar som en av landets främsta blandade körsammanslutningar. Kammarmusiken odlas inom Glasgow Cham-ber Music Society, vars främste ledare var W. G. Whittaker. Musikundervisningen omhänder-haves av Scottish National Academy of Music, och musikvetenskapen är företrädd med en lärostol i musikhistoria vid Univ. of Glasgow. Båda dessa institutioner ha egna orkestrar och körer. — Bland samlingar intaga The 581 Glasharmonika. Glen Collection (musikinstrument) och The Euing Musical Collection en bemärkt plats. Litt.: R. Craig, The Glasgow choral union (1944); H. G. Farmer, The Euing musical collection (i MR 1947). G.P. GIasharmo'nika, harm o'n i k a (eng. glass harmonica, fr. harmonica, it. armo-nica, ty. Glasharmonika), instrument hörande till strykidiofonernas grupp. G. består av en ser. olika avstämda, kantställ-da glasskålar, som monterats på en horisontell järnaxel och med sina kanter stå i ett tråg. Medelst en trampa bringas systemet att rotera, varvid ljudet åstadkommes på så sätt, att glasskålarnas kanter, fuktade med vatten, lätt beröras med fingertopparna och därigenom sättas i svängning. Instrumentet med dess över-tonsfattiga eteriska klanger åtnjöt stor popularitet framför allt i Tyskland under senare delen av 1700- och början av 1800-talet, bl. a. ha Mozart och Beethoven komponerat för detsamma. G. uppfanns 1762 av Benjamin Franklin, som inspirerades till dess konstruktion genom att i England bli bekant med strykspelet på dricksglas. Instrumentets menliga inverkan på spelarens nervsystem hade till följd, att även kla-viaturförsedda glasharmonikor (ty. Tasten-harmonika) konstruerades. Litt.: J. C. Müller, Anleitung zum Selbst-unterricht auf der Harmonika (1788); C. F. Pohl, Zur Geschichte der Glasharmonika (1862); A. H. King, The musical glasses and glass harmonica (1946). D. F.; Å. L-y ■ 582