GOLIT SYN Paiüs, där han bl. a. varit musikkritiker i Le Figaro. G. har studerat för dTndy, Roussel och Dukas vid MK och Schola Cantorum i Paris. År 1920 erövrade han rumänska statens pris och Verleypriset i komposition. Verk: En pianokonsert Sur les cimes Car-pathiques (1946), Rhapsodie concertante och Canto Moldavo för violin och orkester (den senare med obligat violoncell), Rhapsodie för klarinett, violoncell och orkester, Rhapsodie roumaine, Ouverture symphonique o. a. orkesterverk; en stråkkvartett, en violinsonat, pianostycken och sånger m. m. H. M-g; G. M. GoliTsyn ->Galitsin. Goller [gå'-], Vincenz, tysk kyrkomusiker (f. 1873 e/3), urspr. folkskollärare, blev 1910 ledare för den kyrkomusika-liska avd. vid Akademie der Tonkunst i Wien; grundade kyrkomusikföreningen Schola Austriaca. G. har studerat bl. a. vid kyrkomusikskolan i Regensburg (Haberl m. fl.) samt för Rhein-berger i München och R. Heuberger vid MA i Wien (komp.).. Förutom egna kyrkomusikaliska verk för liten kör m. m. har G. utg. Meister-werke kirchlicher Tonkunst in Österreich. I. S. Gollner [gådlno], Nan a, amerikansk dansös (f. 1920), har under sin internationella karriär tillhört American Ballet, ryska Monte-Carlo-baletten (1936—37 och 1941—43), Ballet Theatre i New York (1939—41, 1943—45 och 1948) samt International Ballet i London (1947) m. fl. ensembler. G:s repertoar omfattar bl. a. Giselle, Odette-Odile i Svansjön, Törnrosa och Helen of Troy. — G. 1942 m. dansören Paul Petroff. K. R-n Golova'nov, N i k o 1 a j, rysk dirigent och tonsättare (f. 1891), sedan 1937 ledare för Moskvaradions stora symfoniorkester och dessutom från 1925 prof, vid och ledare för ork.- och operaklassen vid MK där. G., som studerat 1909—14 för Vasilenko vid nämnda kons., var 1915—28 kapellm. vid Stora teatern i Moskva, där han tills, m. K. Stani-slavskij gr. en ny operascen. G. m. sångerskan Antonina Nezjdanova, tills, m. vilken han företagit konsertturnéer i Tyskland, Italien, Österrike, Tjeckoslovakien och Polen 1922—23. Verk: Två operor; en symfoni samt en symfonisk dikt o. a. orkesterverk; körverk och sånger m. m. — Bild sp. 626. M. S. Go'Ischmann, Vladimir, amerikansk dirigent av rysk börd (f. 1893 10/i2), sedan 623 1930 dirigent för S:t Louis Symphony Or-chestra, USA; amer. medb. 1947. G. har studerat violin, piano och musikteori för Dumas, Caussade m. fl. i Paris, var därefter en tid orkesterviolinist och grundade 1919 Concerts Golschmann där. Han har gästdirigerat i Frankrike, Belgien, Spanien, Portugal, Skottland och Oslo. G:s bror, Boris G. (f. 1906), som utbildats i Paris, har gjort sig känd som pianist. Goltermann [gå'-], Georg Eduard, tysk violoncellist och tonsättare (1824— 98), från 1853 andre, från 1874 förste kapellm. vid Stadttheater i Frankfurt a. M. G. studerade violoncell för bl. a. J. Menter, komposition för I. Lachner och började konsertera 1850. Han skrev en symf. a-moll op. 20, två festspelsuvertyrer op. 24 och 94, 7 melodiösa, för solisten tacksamma och relativt lättspelade violoncellkons. o. a. verk för violoncell med orkester och med piano, soloverk, sånger m. m. Litt.: E. S. J. van der Straeten, History of the violoncello ... 2 (1915). Å.B. Golther [gå'-], Wolfgang, tysk litteraturhistoriker (f. 1863 25/B), prof, i germansk filologi vid univ. i Rostock 1895-1934. G. publicerade även flera viktiga arbeten om Wagner och dennes verk. — Framträdde också som tonsättare med operan Hassan gewinnt (Rostock 1929). Skrifter: Die Sage von Tristan und Isolde (1887), Die sagengesehichtlichen Grundlagen der Ringdichtung Richard Wagners (1902), Bayreuth (1904), R. Wagner als Dichter (1904; eng. uppl. 1905), Tristan und Isolde in den Dichtungen des Mittelalters und der neueren Zeit (1907), Richard Wagner (1926, 21938) m. fl. och utgav Wagners brev till Mathilde Wesendonck (1904; flera uppl.) o. till Otto Wesendonck (s1905) m. m. Golts, Boris, rysk tonsättare och pianist (1913—42), studerade vid MK i Leningrad. G. skrev en stråkkvartett, pianokompositioner, romanser, populära körsånger, scen- och filmmusik. M. S. Go'lubev, Jevgenij Kirillovitj, rysk tonsättare (f. 1910 10/2), elev av Mjaskov-skij vid MK i Moskva. Verk: Oratoriet »Solens återkomst»; två symfonier, två pianokonserter, en dubbelfuga för orkester o. a. orkesterverk; kammarmusik, bl. a. en stråkkvartett; 3 sonater och »Ukrainsk rapsodi» för piano m. m. M. S. Go'lysjev, J e v, rysk tonsättare (f. 1895 20/ø), har oberoende av Schönberg utarbetat ett eget tolvtonsystem. Bland G:s verk märkas operor, kammarmusik (främst en stråktrio) och sånger. G. M. 624