Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Goldmark, Rubin
- Goldoni, Carlo
- Goldsand, Robert
- Goldschmidt, Hugo
- Goldschmidt, Otto G.
- Goldsmith, Arthur
- Golestan, Stan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLE ST AN
Goldmark [gå^Tdma:k], Rubin,
amerikansk tonsättare (1872—1936), från 1902
verksam i New York som lärare i
musikteori; 1924—36 vid Juilliard Graduate
School of Music. Bland hans elevei’
be-funno sig A. Copland och G. Gershwin.
G. stud. 1889—91 vid MK i Wien piano för
Door och komp, för bröderna R. och J. N. Fuchs.
I New York var han elev i komp, till Dvoråk;
åren 1895—1901 dir. för MK i Colorado.
Verk: Gettysburg requiem (1921); för
orkester: Hiawatha (1900), Samson (1914), Negro
rhapsody (1922); kammarmusik: pianotrio
d-moll, pianokvartett A-dur, violinsonat h-moll,
pianostycken och sånger. I. S.
Goldoni [gåldå/ni], Carlo, italiensk
dramatisk författare (1707—93), sedan
1762 verksam i Paris. G. skrev över 200
stycken för scenen, därav många
opera-libretti, bl. a. La buona figliuola och 11
filosofo di campagna, vilka tonsattes av
N. Piccinni resp. B. Galuppi, samt L’amore
artigiano och La contessina, till vilka
musik skrevs av F. L. Gassman. Även ha
många av G:s skådespel legat till grund
för operatexter; så t. ex. bygga flera av
E. Wolf-Ferraris sceniska verk på
dramatiska arbeten av G.
Efter att till 1748 ha ägnat sig åt tragedier
och melodramer, övergick G. till komedin i en
stil, som genom ingående karaktärs- och
sedeskildring starkt avvek från den gamla
Com-media delFarte; av denna stils anhängare (C.
Gozzi m. fl.) blev G. också ivrigt motarbetad.
G:s samlade dramatiska verk ha utg. av G.
Ortolani (37 bd, 1907—32). En värdefull
förteckning med kommentar över G:s samtliga
libretti finns i Schmidl. Av A. Wotquenne
utgavs 1905 Alphabetisches Verzeichnis der
Stücke in Versen aus den dramatischen
Wer-ken von Zeno, Metastasio und G.
Litt.: D. Gavi, Della vita di C. G. e delle
sue commedie (1826); E. Maddalena, Libretti
del G. e d’altri (i RMI 1900); C. Musatti, I
drammi musicali di C. G.: appunti
bibliogra-fici-cronologici (1902); A. Della Corte, L’opera
comica italiana nel ’700 (2 bd, 1923); G.
Ger-vasoni, Metastasio, G., Alfieri, Il teatro italiano
del settecento (1935); E. Rho, La missione
tea-trale di C. G. (1936). — En övers, av G:s
själv-biogr. utgavs 1923 av Lola Lorme med titeln
Mein Leben und mein Theater. 1. S.
Goldsand [gåu'ldsä:nd], Robert,
amerikansk pianist av österrikisk börd (f. 1911
17/3), uppskattad för sitt tekniskt virtuosa,
känsliga och poetiska spel; sedan 1940
verksam i Amerika.
G., som varit elev till bl. a. J. Marx,
de-621
buterade redan 1921 i Wien och turnerade
därefter i Europa samt framträdde ffg. 1927 i New
York. H. M-g
Goldschmidt [gå'lt-], Hugo, tysk
musikhistoriker (1859—1920), har som
forskare särskilt belyst den italienska operan
under 1600-talet. G. var dessutom
verksam som sånglärare, elev av Stockhausen
i Frankfurt a. M., och 1893—1905
med-dir. i
Klindworth-Scharwenka-Konserva-torium i Berlin; dr. jur. 1884.
Skrifter: Die italienische Gesangsmethode des
17. Jahrhunderts und ihre Bedeutung für die
Gegenwart (1890), Der Vokalismus des
neu-hochdeutschen Kunstgesanges und der
Büh-nensprache (1892), Handbuch der deutschen
Gesangspädagogik 1 (1896), Studien zur
Ge-schichte der italienischen Oper im, 17.
Jahr-hundert (2 bd, 1901—04), Die Lehre von der
vokalen Ornamentik 1 (1907), Geschichte der
Musikästhetik im 18. Jahrhundert... (1915),
uppsatser i: MM 1893, SIMG 1907/08,
Riemann-Festschrift (1909), Liliencron-Festschrift (1910)
och i ZMW 1919/20. Utg. verk av Traetta i DTB
14:1 och 17. Å.V.
Goldschmidt [gå'lt-], O 11 o G., tysk
pianist och tonsättare (1829—1907), blev 1863
biträdande dir. för Royal Acad. of Music
i London och gr. 1875 Bach Choir
där, vars ledare han var till 1885 och
vilket bl. a. 1876 ffg. i England uppförde hela
Bachs h-mollmässa.
G. studerade för J. Schmitt, Grund,
Men-delssohn och Chopin (1848), varefter han 1849
bl. a. framträdde tills, m. Jenny Lind i
London och 1851 ackompanjerade henne vid
hennes konserter i Amerika. Från 1858 bosatt i
London dirigerade G. vid musikfesterna i
Düsseldorf 1863 och Hamburg 1866. Han utgav tills,
m. W. S. Bennett The chorale book for
England (1862; suppl. 1864). — LMA 1865. — G.
1852 m. den svenska sångerskan Jenny Lind.
Verk: En pianokonsert op. 10; oratoriet Ruth
op. 20 (1867), Music op. 27 för sopransolo och
damkör; kammarmusik, pianostycken och
sånger m. m. Å. B.
Goldsmith [gåu'ldsmij)], Arthur
Robert, engelsk tonsättare (1875—1948),
medlem av Frälsningsarméns
internationella musiknämnd; överste.
G., som blev officer i Frälsningsarmén 1897
och red. för dess musiktidskr. Bandsman and
songster, komponerade ett 80-tal marscher,
pot-purrier och meditationer för blåsork., däribl.
Mercy, Cleansing current, Rockingham,
Memo-ries of the masters o. a., samt vokalverk. P. A.
Golestan [gå'-], Stan, rumänsk
tonsättare (f. 1875 26/5), sedan 1938 bosatt i
622
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 27 17:09:04 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0335.html