GOTOVAC Litt.: H. Besseler, Die Musik des Mittelalters und der Renaissance (1931); P. H. Lang, Music in western civilization (1942); J. Handschin, Geschichte der Musik (i Musica aeterna 1, 1948; utg. av G. Schmid). N.L.W. Gotovac [gå'tåvats], Jako v, jugoslavisk dirigent och tonsättare (f. 1895 “/io), operakapellm. och körledare i Zagreb. G., som studerat i Wien, har komponerat operor, bl. a. Ero der Schelm (Karlsruhe 1938), skådespelsmusik, en symfoni, en stråkkvartett, körer och solosånger m. m. H. M-g Gott erha'lte Franz der Kaiser, ty., Gud beskydde kejsar Franz, Österrikes nationalsång under kejsartiden, sjöngs ffg. den 12 febr. 1797 på Franz I:s födelsedag. Den komponerades av J. Haydn till en dikt av L. L. Haschka. Orden följa nära hymnen God save the King, som Haydn lärde känna under sina engelska resor. Haydn använder melodin som tema med variationer i stråkkvartetten op. 76:3 (Kej-sarkvartetten). Den har även apterats på ->Deutschland, Deutschland über alles. Litt.: O. E. Deutsch, Haydn’s hymn and Bur-ney’s translation (i MR 1943). Å. V. Gottlund, Carl Axel, finländsk skriftställare (1796—1875), upptecknare av finska runor och folkmelodier såväl i hemlandet som hos de i de svenska landskapen Hälsingland, Värmland och Dalarna bosatta finnarna. G. var den förste som på finska språket publicerade uppsatser om bl. a. folkmusik och utgav i detta syfte den finskspråkiga publikationen Otava 1—2 (1831—32). A.F. Gottschalk [gå'ttjälk], Louis M o-r e a u, amerikansk pianist och tonsättare (1829—69), har åtnjutit stor ryktbarhet som sitt lands förste pianovirtuos och är känd framför allt som tolkare av egna verk, skrivna i den samtida eleganta stilen med tillsats av element från negrerna samt kreolsk och spansk musik. Verk: Operorna Charles IX och Isura de Sa-lerno (båda ouppf.); symfonierna Noche de los tropicos och Montevideo o. a. orkesterverk; omkr. 100 pianokompositioner, bl. a. Bamboula, La savane, Le bananier, The dying poet, The last hope; sånger m. m. Litt.: J. T. Howard, L. M. G., as portrayed by himself (i MQ 1932); C. E. Lindström, The American quality in the music of L. M. G. (i MQ 1945). Å. B. Go'ttschalksen, Carl Emil, dansk musiker (1854—1939), kapellmästare vid Kasinoteatern 1884—1901 och vid Tivolis 639 promenadorkester 1906—13; hai’ skrivit orkester- och populärmusik. G:s son, Carl Wilhelm Ejnar G. j r (f. 1892 10/3), har varit kapellmästare vid flera teatrar i Köpenhamn. Han har skrivit operetten Med piber og trommer samt revy- och dansmusik. Litt.: Tivoli-Minder (1943). Er-l Goudimel [godime'l], C la u de, fransk tonsättare (1505—72), den mest betydande under senare hälften av 1500-talet, representerad i de flesta psalmböcker och samlingar av chansons, som utgåvos under detta århundrade av N. Duchemin, A. Le Roy och R. Ballard. G. utförde den äldsta kända, fullständiga och flerstämmiga förtoningen av Psaltaren, Les 150 Psaumes de David (1565; den fr. övers, av C. Marot och T. Beza; flera uppl., även ty.), vilken fick en vidsträckt utbredning i de reformerta länderna, trycktes på olika språk ännu under 1700-talet och nästan oförändrad fortfarande användes. Tonsättningarna äro utförda i enkel, 4-st., homofon sats, huvudsakligen till folkliga visor, vilka urspr. sjöngos av tenorstämman men numera flyttats till överstämman. G., som lär ha varit elev till Josquin des Prez, vistades omkr. 1549—omkr. 1556 i Paris som kompanjon till nottryckaren N. Duchemin, därefter till omkr. 1567 i Metz. Efter en kort tid i födelsestaden Besancon kom G. till Lyon, där han omkom under hugenottförföljelserna. Verk (utom nämnda): 5 mässor (4-st.; 1554— 58); motetter och chansons i samtida samlingsverk. — Nytr. av Les 150 Psaumes ... (uppl. 1580) i Les maitres de la renaissance frangaise 2—4 utg. av H. Expert; en annan uppl. (1565) med titeln Les Psaumes mis en rime francaise par Clément Marot et Th. de Bèze, mis en musique d quatre parties par C. G. utg. 1935 i facs.; Psalm 65 i New York public library 1:1 och Psalm 35 i HAM; 3 mässor i MMF 9, o. a. Jämförande art.: Gaudio Mell. Litt.: G. Becker, G. et son oeuvre (1885); M. Brenet, C. G. (1898); H. Kling, Les compositeurs de la musique du Psautier Huguenot Genevois (i RMI 1899); C. Schneider, La restauration du Psautier huguenot... (1930). L S. van Goudoever [fann chau'dofar], Henri Daniel, holländsk violoncellist, dirigent och tonsättare (f. 1898 12/n), blev 1938 ledare för Utrechts stadsorkester. G. studerade 1907—17 för bl. a. J. Wagenaar (musikteori) i Utrecht samt 1918—21 för G. Hek-king (violoncell) i Paris; var 1922—24 solovio-loncellist i Concertgebouw-Orkest i Amsterdam och 1924—27 dirigent i Coburg. Verk: Allegro (1916), Sphinx (1919), Impressions (1920) o. a. orkesterverk, La fete bleue o. a. kompositioner för violoncell och ork., stycken för violoncell, sånger m. ork. m. m. H. M-g 640