Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gotik
- Gotovac, Jakov
- Gott erhalte Franz der Kaiser
- Gottlund, Carl Axel
- Gottschalk, Louis Moreau
- Gottschalksen, Carl
- Goudimel, Claude
- van Goudoever, Henri Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTOVAC
Litt.: H. Besseler, Die Musik des Mittelalters
und der Renaissance (1931); P. H. Lang, Music
in western civilization (1942); J. Handschin,
Geschichte der Musik (i Musica aeterna 1, 1948;
utg. av G. Schmid). N.L.W.
Gotovac [gå'tåvats], Jako v,
jugoslavisk dirigent och tonsättare (f. 1895 “/io),
operakapellm. och körledare i Zagreb.
G., som studerat i Wien, har komponerat
operor, bl. a. Ero der Schelm (Karlsruhe 1938),
skådespelsmusik, en symfoni, en stråkkvartett,
körer och solosånger m. m. H. M-g
Gott erha'lte Franz der Kaiser, ty.,
Gud beskydde kejsar Franz, Österrikes
nationalsång under kejsartiden, sjöngs
ffg. den 12 febr. 1797 på Franz I:s
födelsedag. Den komponerades av J. Haydn
till en dikt av L. L. Haschka.
Orden följa nära hymnen God save the King,
som Haydn lärde känna under sina engelska
resor. Haydn använder melodin som tema med
variationer i stråkkvartetten op. 76:3
(Kej-sarkvartetten). Den har även apterats på
->Deutschland, Deutschland über alles.
Litt.: O. E. Deutsch, Haydn’s hymn and
Bur-ney’s translation (i MR 1943). Å. V.
Gottlund, Carl Axel, finländsk
skriftställare (1796—1875), upptecknare av
finska runor och folkmelodier såväl i
hemlandet som hos de i de svenska
landskapen Hälsingland, Värmland och
Dalarna bosatta finnarna.
G. var den förste som på finska språket
publicerade uppsatser om bl. a. folkmusik och
utgav i detta syfte den finskspråkiga
publikationen Otava 1—2 (1831—32). A.F.
Gottschalk [gå'ttjälk], Louis M
o-r e a u, amerikansk pianist och tonsättare
(1829—69), har åtnjutit stor ryktbarhet
som sitt lands förste pianovirtuos och är
känd framför allt som tolkare av egna
verk, skrivna i den samtida eleganta
stilen med tillsats av element från negrerna
samt kreolsk och spansk musik.
Verk: Operorna Charles IX och Isura de
Sa-lerno (båda ouppf.); symfonierna Noche de los
tropicos och Montevideo o. a. orkesterverk;
omkr. 100 pianokompositioner, bl. a. Bamboula,
La savane, Le bananier, The dying poet, The
last hope; sånger m. m.
Litt.: J. T. Howard, L. M. G., as portrayed
by himself (i MQ 1932); C. E. Lindström, The
American quality in the music of L. M. G. (i
MQ 1945). Å. B.
Go'ttschalksen, Carl Emil, dansk
musiker (1854—1939), kapellmästare vid
Kasinoteatern 1884—1901 och vid Tivolis
639
promenadorkester 1906—13; hai’ skrivit
orkester- och populärmusik.
G:s son, Carl Wilhelm Ejnar G. j r (f. 1892
10/3), har varit kapellmästare vid flera teatrar
i Köpenhamn. Han har skrivit operetten Med
piber og trommer samt revy- och dansmusik.
Litt.: Tivoli-Minder (1943). Er-l
Goudimel [godime'l], C la u de, fransk
tonsättare (1505—72), den mest
betydande under senare hälften av 1500-talet,
representerad i de flesta psalmböcker och
samlingar av chansons, som utgåvos
under detta århundrade av N. Duchemin,
A. Le Roy och R. Ballard.
G. utförde den äldsta kända, fullständiga och
flerstämmiga förtoningen av Psaltaren, Les 150
Psaumes de David (1565; den fr. övers, av C.
Marot och T. Beza; flera uppl., även ty.),
vilken fick en vidsträckt utbredning i de
reformerta länderna, trycktes på olika språk ännu
under 1700-talet och nästan oförändrad
fortfarande användes. Tonsättningarna äro utförda
i enkel, 4-st., homofon sats, huvudsakligen till
folkliga visor, vilka urspr. sjöngos av
tenorstämman men numera flyttats till överstämman.
G., som lär ha varit elev till Josquin des
Prez, vistades omkr. 1549—omkr. 1556 i Paris
som kompanjon till nottryckaren N. Duchemin,
därefter till omkr. 1567 i Metz. Efter en kort
tid i födelsestaden Besancon kom G. till Lyon,
där han omkom under hugenottförföljelserna.
Verk (utom nämnda): 5 mässor (4-st.; 1554—
58); motetter och chansons i samtida
samlingsverk. — Nytr. av Les 150 Psaumes ... (uppl.
1580) i Les maitres de la renaissance frangaise
2—4 utg. av H. Expert; en annan uppl. (1565)
med titeln Les Psaumes mis en rime francaise
par Clément Marot et Th. de Bèze, mis en
musique d quatre parties par C. G. utg. 1935 i
facs.; Psalm 65 i New York public library 1:1
och Psalm 35 i HAM; 3 mässor i MMF 9, o. a.
Jämförande art.: Gaudio Mell.
Litt.: G. Becker, G. et son oeuvre (1885); M.
Brenet, C. G. (1898); H. Kling, Les compositeurs
de la musique du Psautier Huguenot Genevois
(i RMI 1899); C. Schneider, La restauration du
Psautier huguenot... (1930). L S.
van Goudoever [fann chau'dofar],
Henri Daniel, holländsk violoncellist,
dirigent och tonsättare (f. 1898 12/n), blev
1938 ledare för Utrechts stadsorkester.
G. studerade 1907—17 för bl. a. J. Wagenaar
(musikteori) i Utrecht samt 1918—21 för G.
Hek-king (violoncell) i Paris; var 1922—24
solovio-loncellist i Concertgebouw-Orkest i
Amsterdam och 1924—27 dirigent i Coburg.
Verk: Allegro (1916), Sphinx (1919),
Impressions (1920) o. a. orkesterverk, La fete bleue
o. a. kompositioner för violoncell och ork.,
stycken för violoncell, sånger m. ork. m. m. H. M-g
640
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed May 27 17:09:04 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0344.html