GRIEG Grevillius’ dirigentskap präglas av kunnighet, utpräglat rytmiskt sinne, grundmurad rutin, inte minst slagtekniskt, och mångsidighet. Sin största insats har han gjort som operakapellmästare, där hans andliga spännvidd avspeglas vid framförandet av såväl musikdramer som operetter. Tidigare särsk. lovordad för sin tolkning av italienska och franska operor, spec. Puccini, ha Wagners verk, t. ex. Mäster sångarne och Nibelungenringen, i hans framförande under senare år tilldragit sig berättigad uppmärksamhet. Hans böjelse för en intensiv orkesterklang har dock stundom varit till förfång för sångartisterna. Som gästdirigent i utlandet har Grevillius framgångsrikt verkat för sv. tonkonst. Han har även gjort en rad grammofoninspelningar. G. M. Grevinnan Mariza, ty. Gräfin Mariza, operett i 3 akter av E. Kålmån till text av J. Brammer och A. Grünwald. Uppförd ffg.: Wien 1924; Gbg 1924; Sthlm 1925. — Huvudroller: Mariza (sopran), Tassilo (tenor), Lisa (sopran), Koloman Isupan (tenor). Grey [gre1], B er yl, engelsk dansös (f. 1927 “/e). Utbildad i bl. a. Sadler’s Wells balettskola debuterade G. som solist 1942 i Sylfiderna och Comus; redan s. å. framträdde hon som Odette-Odile i Svansjön och 1944 som Giselle. G. har sedan dess kunnat räknas till den brittiska balettens främsta krafter. Vid Sadler’s Wells-balettens gästspel i Malmö 1947 medverkade hon i bl. a. Skridskoåkarna. Grey [grä:], Madeleine, fransk sångerska, mezzosopran (f. 1899). Utbildad ej blott i sång utan även piano (för Cortot) deb. G. 1921, var snart en första rangens artist inom det franska musiklivet och hade vid 1930-t:s inbrott vunnit även internationell berömmelse. Tillhörande Ravels umgängeskrets blev hon en av denne tonsättares utvalda interpreter och den som först presenterade hans Deux mélo-dies hébraiques och Chansons madécasses. Även för andra moderna kompositörer ss. Milhaud och Bloch har hon visat levande intresse, och utmärkande för hennes rika och omfattande repertoar liksom för hennes inspirerade och raffinerade föredragskonst ha varit elasticitet och originalitet. I Sverige ffg. 1930. K. R-n Griebel Wa'ndall, Tekla, dansk tonsättare (1866—1940), utbildad vid MK i Köpenhamn samt i Tyskland. G. W. har skrivit operor, Skön Karen (1899) m. fl., baletten I rosentiden (1895) o. a. scenmusik, två Fredskantater (1899 och 1914), Leo- 721 Nils Grevillius. nore för recitation, kör och piano m. fl. körverk, sånger och pianostycken samt utg. pianoskolan Musikalsk börnehave (1898). — Hennes far, musikern Theodor Johann Heinrich Griebel (1829—1900), komponerade lättare orkesterverk, sånger och pianostycken. Er-l GRIEG, EDVARD. Tonsättaren Edvard Hagerup Grieg [gri:g], f. 1843 15/0 i Bergen, d. 1907 V9 där, är den centrala gestalten i norsk musikhistoria. Grieg har med sin egenartade harmonik utövat inflytande på musikutvecklingen i Europa, särskilt på impressionismen. Hans produktion omfattar huvudsak! mindre pianokompositioner och romanser, endast sällan gav han sig i kast med större verk. Han upptäckte tidigt de rika skatterna i den norska folkmusiken och skapade en särpräglad norsk linje inom tonkonsten, som blev normgivande för den framtida utvecklingen. Han var dessutom en utmärkt skribent, och såväl hans brev som hans artiklar i dagspressen vittna om stort intresse för samtidens kulturella och poli 722