GRIEG stora karakteriseringsförmåga. Haugtussa-sång-erna op. 67, skrivna sommaren 1895, beteckna en tredje höjdpunkt i Griegs romansproduktion. Formen är lika enkel som i Vinjesångerna, men Grieg har fångat den mjuka, dämpade och »underjordiska» musik, som diktaren lagt in i verserna, den tindrande, strålande solen och sommarens fröjd, det trolskt betagande. Grieg instrumenterade själv flera av sångerna för sång och ork. (Fra Monte Pincio, En Svane, Vaaren, Henrik. Wergeland) och för stråkork. (Den Saerde och Vaaren, op. 34, Fy remål och Det förste Möde, op. 53). Urspr. skriven för sång och ork. är Den Bergtekne. Texten ut-göres av ett stev från M. B. Landstads saml. Norske folkeviser och handlar om en, som gått vilse i trollskogen och förgäves sökt leta sig ut. Det är sin. egen tragedi, som Grieg tolkar i detta verk, ett av hans mest gripande arbeten. Folkmusik. I en rad verk har Grieg tagit upp norsk folkmusik till konstnärlig behandling och givit ett genialt uttryck åt dess olika harmoniska möjligheter. Hans bearb. äro präglade av hans starka personlighet. De första, 25 norske Folkeviser og Dandse op. 17 och Album for Mands-sang op. 30, äro i huvudsak bundna till traditionella harmonier, men i 19 hidtil utrykte norske Folkeviser op. 66, Slåtter op. 72 och Salmer for blandet kor op. 74 har Grieg kommit fram till en djärv harmonik, som varit banbrytande i den norska musikens historia. Scenisk musik: Skådespelsmusik till B. Björnsons Sigurd Jorsalfar op. 22 (1872; Oslo s. å.) och till H. Ibsens Peer Gynt op. 23 (1874—75; Oslo 1876; ominstr. 1886); operafragmentet Olav Trygvason op. 50 (Björnson; 1873; instr. 1889). Verk för orkester: Symf. c-moll (1864; härur två satser utg. som Deux pièces symphoniques op. 14 för piano 4 händer), I Höst, konsertuvertyr op. 11 (1866; ominstr. 1887; utg. 1867 för piano 4 händer), pianokons, a-moll op. 16 (1868; omarb. flera ggr senare), pianokons, nr 2 h-moll (1883; ofullb.), Peer Gynt-svit nr 1 op. 46: Mor-genstemning, Aases död, Anitras dans och I Dovre-gubbens hall (1874—75; omarb. 1888), Gammel norsk romanse med variasjoner op. 51 (1891; instr. 1900), Peer Gynt-svit nr 2 op. 55: Bruderovet och Ingrids klage, Arabisk dans, Peer Gynts hjemkomst och Solveigs sang (1874 —75; omarb. 1891), Tre orkesterstycken ur Sigurd Jorsalfar op. 56: Forspil: Ved Mandjaev-ningen, Intermezzo: Borghilds dröm och Hyld-ningsmarsch (1872; omarb. 1892) och Symfo-niske Danser op. 64 (1898). — För stråkork.: To elegiske melodier op. 34: Den Saerde och Vaaren (1880; instr. 1881; efter Vinjesångerna op. 33: 3 och 2), Fra Holbergs tid op. 40 (1884; instr. 1885; efter pianosviten med samma namn), To melodier op. 53: Fy remål och Det förste Möde (1880 resp. 70; instr. 1891; efter sångerna op. 33 H. 2: 6 och op. 21:1), To nordiske melodier op. 63: I folkton och Lokk og folkedans (instr. 731 1895; nr 2 ur Norske danser og viser op. 17: 22 och 18, 1870) samt Bådnlåt op. 68: 5 (1898; efter Lyriske stykker op. 68:5); Sörgemarsj over Rikard Nordraak (1866; arr. för militärork. 1867). — Lyrisk svit op. 54 (1891; instr. av A. Seidl och rev. av Grieg; efter Lyriske stykker op. 54:1—4). Kammarmusik: 3 stråkkvartetter: d-moll (1861; förkommen), g-moll op. 27 (1877—78) och F-dur (1891; ofullb.); pianokvintett B-dur (1886; ofullb.), Andante c-moll för pianotrio (1878), 3 violinsonater: F-dur op. 8 (1865), G-dur op. 13 (1867) och c-moll op. 45 (1887), Gavotte för violin och piano (1867; instr. 1872 som op. 22:2; omarb. 1892 som op. 56:1, inlagd i Sigurd Jorsalfar), Menuet för violin och piano (1867; inlagd som 2. sats i violinsonaten op. 8), violon-cellsonat a-moll op. 36 (1883). Verk för kör och ork.: Kantate ved Afslö-ringen af Christie-monumentet 17. Mai 1868 (otr.), Foran Sydens Kloster (Björnson) för sopran, alt och damkör op. 20 (1871), Två sånger ur Sigurd Jorsalfar op. 22: Kvad: Norrönafol-ket och Kongekvadet för baryton och manskör (1872), Landkjenning (Björnson) för baryton och manskör op. 31 (1872; omarb. 1881); oratoriet Fred (Björnson; 1891; ofullb.). Övriga körverk: Rückblick för bl. kör och piano (1863), Kantate ved Af slöringen af Kje-rulfstötten 23. Sept. 1874, Ave maris stella (1899; arr. för bl. kör a cap.), Fyra psalmer för bl. kör a cap. op. 74 (1906). — För manskör: Björnskytten (J. Moe; 1867), Aftenstemning (J. Moe; 1867), Den norske sjömand (Björnson; 1868), Ved Welhavens baare (1873), Album for Mandssang op. 30 (1877—78; därur Bådn-låt och Den store, hvide Flok), Sangerhilsen (Skav-lan; 1883), Kantate ved Holbergmonumentets Afslöring den 3. December 1884 i Bergen (med barytonsolo), Kristianiensernes Sangerhilsen (J. Lie; med barytonsolo), Min dejligste Tanke m. fl. Deklamatorium: Bergliot (Björnson) för recitation och piano op. 42 (1871; instr. 1885). Sånger: Den Bergtekne för baryton, stråkar och 2 horn op. 32 (1878); Fire Romancer (C. Winther) op. 10 (före 1862), Vier Lieder für eine Altstimme op. 2 (1862), Sex Digte af A. v. Chamisso, H. Heine og Uhland op. 4 (1863— 64), Hjertets Melodier af H. C. Andersen op. 5 (1864; därur To brune öjne och Jeg elsker Dig), Romancer og Ballader til Digte af A. Munch op. 9 (1864—65), Romancer af Henrik Ibsen, H. C. Andersen og Chr. Richardt op. 15 (1864—70; därur Margretes vuggesang, 1868), Dig elsker jeg (Casalis; 1865), Taaren (H. C. Andersen; 1865), Soldaten (H. C. Andersen; 1865), Den blonde Pige (Björnson; 1867), Romancer og Sange af danske og norske Digtere op. 18 (2 h., 1865—69; däribl. Vandring i Skoven, H. C. Andersen, 1869, och Efteraarsstormen, C. Richardt, 1865), Odalisken synger (C. Bruun; 1870), Fire Digte af Björnsons »Fiskerjenten» op. 21: Det förste Möde, God Morgen, Jeg giver mit Digt 732