GRILLPARZER influerade av den moderna tyska tonsättarsko-lan, senare av fransk impressionism och orientalisk musik för att slutligen giva intryck av personlig, modern stil. Verk: The kairn of Koridwen, »dansdrama» (New York 1917), Shojo, japanskt pantomimdrama för fyra träblåsare, fyra sordinerade stråkar, harpa och slagverk (där s. å.) o. a. scenisk musik; symfoniska dikten The pleasure dome of Kubla Khan (1919), Bacchanale, Noctume, Poem för flöjt och orkester (1918) o. a. orkesterverk; kammar- och pianomusik; sånger m. m. Litt.: W. T. Upton, The songs of C. T. G. (i MQ 1923); E. M. Maisel, C. T. G.... (1943); Marion Bauer, C. T. G. as I remember him (i MQ s. å.). Å.B. Grifiin(-Ekström) [griTn], Beatrice, amerikansk violinist (f. 190 4 25/u), har gjort sig fördelaktigt känd genom vacker ton, högt utvecklad teknik och kultiverat, temperaments-fullt föredrag. • G. uppträdde som underbarn i USA cch Ca-nada och studerade för bl. a. Burgin och L. von Auer. Hennes debut i Boston väckte så stor uppmärksamhet, att hon omedelbart engagerades som solist vid orkester konserter i bl. a. New York, Chicago och Phila-delphia. Gift 1934—44 i Sverige har hon flitigt framträtt här, bl. a. som solist i Konsertfören. i Sthlm och Gbgs orkesterfören. Återvände 1946 till USA. Grfffis, E 11 i o t, amerikansk tonsättare (f. 1893), har studerat för bl. a. Chad-wick och J. C. D. Parker vid New England Conservatory of Music i Boston. Verk: Operetten The blue scarab (1934); A Persian fable, ballad för engelskt horn och orkester (1925), Colossus, symfonisk dikt (1928), två symfonier, nr 1 (1932) och nr 2, Fantastic pursuit för stråkorkester (1941) o. a. orkesterverk; kammarmusik, bl. a. 3 stråkkvartetter, en svit för violin, violoncell och piano samt en sonat för violin och piano; sånger m. m. G. M. Gri-Gri, operett i 3 akter av P. Lincke till text av Bolten-Baeckers och H. Chan-cel. Uppförd ffg.: Darmstadt 1912; Sthlm 1912; Gbg 1913. — Huvudroller: Gri-Gri (sopran), Gaston Deligny (tenor), Konung Mogawewe (bas), Yvonne (sopran), Pantoufle (tenor). Grill, köpmanssläkt, enl. traditionen med gamla italienska, senare tyska och holländska anor. Den svenska släktens stamfar, guldsmeden Anthony G. d. ä. (d. 1675), utvandrade till Sverige från Holland på 1600-talet. Inom släktens tre huvudgrenar är särsk. Adolph Ulric G. (1752—97) av Söderforsgrenen känd som musikälskare. Trol. elev av Wikmanson i musikteori anordnade G. i sitt hem vid Stortorget i Sthlm mycket besökta kvällskonserter. Han blev LMA redan 1772, och av honom finns bevarat ett Andante con varia-zione för piano (utg. i bearb. av K. Brodin i ser. Svensk klassisk musik 7, 1932). Hans kusin Claes G. (1750—1816) var köpman och sv. generalkonsul i London, där han i sitt hem gav konserter, bl. a. under J. P. Salomon. LMA 1786. — Johan Abraham G. (1719—99) var halvbror till A. U:s far och stod högt i gunst hos Gustaf III. Han blev tidigt medlem av Utile Dulci, där han bl. a. medverkade som flöjtist. LMA 1772. C.-G. S. M. Till släkten G. hör även vissångerskan, sopran, Eva Helena Madeleine G., f. Adel-s w ä r d (f. 1908 23/3), som efter studier i Paris samt för Andrejeva Skilondz och Anna Norrie deb. 1938. G. var somrarna 1938 och 41 anställd vid Blancheteatern i Sthlm och har turnerat i Skandinavien, Finland och Tyskland. H. M-g Griller String Quartet [- k°å:'tat], engelsk stråkkvartett, en av samtidens förnämsta, gr. av violinisten Sidney Griller (f. 1911 10/i). Kvartetten har, utan att specialisera sig på något visst område, dock särskilt uppmärksammats för sina tolkningar av samtida engelsk musik; intill 1949 över 1 800 framträdanden. G. består nu förutom Griller av violinisten Jack O’Brien (f. 1909 25/io), altviolinisten Philip Burton (f. 1907 1/r>) och violoncellisten Colin Hampton (f. 1911 c/6). Den har även gjort utsökta grammofoninspelningar. H. M-g Gri'llparzer, Franz, österrikisk författare (1791—1872), en av sitt lands mest betydande dramatiker, tillika insiktsfull kännare av sin samtids musik. Genom sin moder hade G. fått i arv ett högt utvecklat sinne för musik, som bl. a. gång på gång kommer fram i hans estetiska skrifter. I sina som tidsskildringar ytterst upplysande dagböcker har han beskrivit sin bekantskap med Beethoven och sitt vänskapsförhållande till Schubert. För Beethoven skrev G. libretton Melusina, senare (1833) tonsatt av K. Kreutzer, och till Mozarts Trollflöjten fogade han en andra del i satirisk anda. G. sysselsatte sig även med komposition — bl. a. tonsatte han strofer ur Odysséen. Litt.: E. Hanslick, G. und die Musik (i förf:s Musikalische Stationen, 1880); A. C. Kalischer, 737 24. Musik. II 738