GRÖNDAHL, AGATHE Agathe Backer Gröndahl. skilda teatrar i Gbg (Stora teatern), Sthlm och Hfors (Svenska teatern) och var tidvis knuten till Fröbergska sällskapet. Roller: Titelr. i Sköna Helena, Storhertiginnan av Gerolstein, Boccaccio, Donna Juanita, Bronislawa i Tiggarstudenten, titelr. i Lilla helgonet, Lille hertigen o. a. G. P. Gröndahl, Agathe Ursula B a c k e r, norsk tonsättare och pianist (1847 U12— 1907 4/6), Norges mest betydande kvinnliga kompositör, mor till A. och F. Bac-ker-G. Hennes pianoverk äro genomgående präglade av tysk romantik, lyriska och välklingande, men ha också drag av norsk folkmusik. I synnerhet äro etyderna mycket verkningsfulla och klang-ligt intressanta. Hennes arr. av norska folkmelodier visa stark nationell inlevelse. Det är dock sångerna med sina vackra melodier och klangsköna ackompanjemang, som ha gjort henne mest känd: Til mit Hjertes Dronning, Mot Kveld, Alver-den skal synge, Klövereng och Endnu et Streif kun av Sol höra till de mest sjungna norska romanserna. — LMA 1875. Lit-teris et artibus 1885. Agathe Backer Gröndahl stud, först piano för Winter-Hjelm och H. Kjerulf, musikteori för L. M. Lindeman, senare piano för T. Kul-lak i Berlin 1865—67, von Bülow i Florens 1871 och Liszt i Weimar 1871 (trol. även 1873) samt musikteori i Berlin 1865—67. Hon deb. som pianist, delvis med egna verk, i Oslo 1839 efter att ha assisterat Grieg vid en konsert föreg. år. Efter deb. gav hon konserter i Norge, Leipzig (1871), Khmn (1873—74), Sthlm (1875, 1884, 1885 och 1886), London (1889 tills, m. Grieg och 1890), Birmingham (1890) och Paris (1889), därjämte turnéer i Sverige 1900—01 och i Finland 1887 och 1901. Som pianist var Agathe Backer Gröndahl en av sin tids yppersta med en tolkning som var lika klar, själfull, inträngande och objektiv som hennes teknik var överlägsen; en utpräglad rytmik med tydlig accentuering voro utmärkande för henne. Hon var även en förträfflig pianist i kammarmusikensembler och körer, t. ex. i J. D. Behrens’ Johaniterna. Även som pedagog har hon haft stort inflytande; bland hennes elever kunna nämnas M. Knutzen. brorsonen J. Backer Lunde och sonen Frid-tjof. — G. 1875 m. tonsättaren Olam Gröndahl. Sånger: Sange ved Havet (Drachmann) op. 17 (1887), Ser enade (von der Recke) op. 21 (1888), Blomstervignetter (V. Bergsöe) op. 23 (1888), Chant des noces (H. Gréville) op. 28 (1890), Natten er stille (Halmrast) och De gamles Vals (H. Lunde) op. 40 (1897), Barnets Vårdag (A. Jynge) op. 42 (1899; främst Mot Kveld), To sange ved havet op. 48 (1899), Sommer (A. Jynge) op. 50 (1900), Sydover (H. Reynolds) op. 54 (1901), Ahasverus (Ingemann) op. 56 (1902), Klövereng (T. Caspari) op. 62 (1903) samt Endnu et Streif kun av Söl (Somerset) op. 70 (1907); Sange: op. 1 (1872; främst Til mit Hjertes Dronning), op. 2 (1873), op. 3 och 4 (1875), op. 5 (Topelius; 1875), op. 6—10 (1879), op. 12 (Topelius och Runeberg; 1882), op. 13 och 14 (1881), op. 16 (1884), Sy v folkeviser og romanser op. 18 (1886), op. 26 (Drachmann; 1890), op. 27 (von der Recke; 1890), op. 29 (V. Krag;1892), op. 31 (V. Krag; 1894; Alverden skal synge o. a.), op. 41 (1897), op. 46 (1898), op. 49 (1899), op. 60 (1903) och 65 (1904). Verk för piano: Fire Skizzer op. 19 (1886), Suite i 5 satser op. 20 (1887), Six idylles op. 24 (1888), Ser enade op. 37 (1896), Tre ungarske Studien op. 38 (1896), I Blåfjellet op. 44 (1897), Prélude og Grand menuet op. 61 (1904), Bcirn-lige Billeder op. 66 (1905), Fantasistykker: op. 36 (1895), op. 39 (1896), op. 45 (1897), op. 55 (1902), op. 63 (1904), och op. 66 (1905), Klaver-stykker: op. 25 (1890), op. 35 (1895), op. 53 (1900), op. 59 (1903), op. 68 (1907) och op. 69 (1907), Konsertetyder: op. 11 (1881), op. 22 (1888), op. 32 (1895), op. 47 (1901), op. 57 (1903) och op. 58 (1903). Övriga verk: Flerstämmiga sånger för dam-kör op. 67 (1905); folkvisebearb. för sång och piano ss. Norske folkeviser op. 34 (1894), Åtte Kjaempeviser op. 43 (1897), Tyve folke- og 759 760