Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Grützmacher, Friedrich
- Gråhns, Gunhild
- Gräber, Anna
- Grädener, Carl
- Gräfe, Friedrich
- Grön, Andreas Fenger
- Gröna bordet
- Grönberg, Åke
- Grönberg-Rove, Gerda, f. Grönberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNBEG-ROVE
Ludwig, tysk violoncellist (1832—1903),
en av 1800-talets främsta virtuoser, 1849
lärare vid MK i Leipzig och från 1860
verksam i Dresden; även produktiv
kompositör för sitt instrument. — LMA 1869.
Verk: Violoncellkonsert e-moll, op. 46,
konsertuvertyr op. 54; kammarmusik, pianostycken
och sånger; Technologie des Violoncellspiels,
op. 38; ett stort antal utgåvor och bearb. av
violoncellitteratur.
G:s bror Leopold G. (1835—1900) var
likaledes violoncellist och verkade i Leipzig,
Schwe-rin m. fl. städer; blev 1876 kammarvirtuos i
Weimar. Å. L-y
Gråhns, Gunhild, operettsångerska,
sopran (f. 1915 10/9), har med sin goda
röst och sitt strålande humör haft
framgångar både på scenen och i radio.
Efter studier för Kerstin Thorborg och Britta
von Vegesack har G. varit engagerad vid olika
teatrar i Sthlm, Odense stadsteater, Riksteaterns
o. a. turnéer.
Roller: Fiametta i Lyckoflickan, titelr. i
Sköna Helena, Cirkusprinsessan och Grevinnan
Mariza, Hanna Glawari i Glada änkan,
Viktoria i Viktorias husar m. fl. H. M-g
Gräber, Anna Henrietta, opera- och
operettsångerska, sopran (f. 1887 1/io),
under senare år verksam som
sångpedagog i Stockholm.
Efter stud, vid MK i Sthlm och senare för G.
Bratt och i Berlin var G. verksam vid skilda
sällskap; bl. a. tillhörde hon 1923—24
Stadt-theater i Göttingen.
Roller: Amelia i Maskeradbalen, Santuzza i
Cavalleria rusticana, Senta i Den flygande
holländaren, Elisabeth i Tannhäuser, Brynhilde i
Valkyrian, Arabella i Surcouf, titelr. i Sköna
Helena, Laura i Tiggarstudenten m. fl.
Hennes syster, skådespelerskan och
operettsångerskan, sopran, Mary Clementine
The-resia G. (f. 1891 15A2), var bl. a. 1917—20 knuten
till Södra teatern i Sthlm, där hon gjorde sig
känd genom friskt framställda typer i E.
Nor-landers revyer.
Roller: Venus i Orfeus i underjorden, Vanda
i Polskt blod, Leonetto i Boccaccio, Carmen i
Röda rosor o. a. H.M-g
Grä'dener, Carl Georg Peter, tysk
musikpedagog och tonsättare (1812—83),
under 10 år univ.-musikdir. i Kiel och från
1851 körledare i Hamburg; 1862—65
lärare vid MK i Wien (sång och
musikteori), därefter vid MK i Hamburg.
Som tonsättare är G. mest bekant för
pianostycken, körverk och en sonat för violoncell
och piano. Han utgav även System der
Har-monielehre (1877).
G:s son, H e r m a n n Theodor Otto G. (1844
—1929), elev till fadern och MK i Wien,
verksam där som musikpedagog (bl. a. föreläsare
vid univ.), dirigent och tonsättare (Capriccio
och Sinfonietta för ork., violin-, violoncell- och
pianokonsert, kammarmusik m. m.).
Gräfe, Johann Friedrich, tysk
ämbetsman (1711—87), anställd i hertiglig
tjänst i Braunschweig. G. utgav på
1730-talet och senare flera sångsaml. i
konkurrens med och direkt motsats till
Speron-tes och kom härvid att spela en viktig
roll i den tyska liedens utveckling.
Till skillnad från denne, vilken enbart
använde paroditeknik, arbetade G. efter en
princip, som han formulerade med orden »Musiken,
som står över odena, är helt och hållet ny och
särskilt förfärdigad till versen». Till
musikaliska medarb. hade G. bl. a. C. P. E. Bach, C.
H. Graun, K. F. Hurlebusch och Giovannini.
De viktigaste av G:s liedsaml. äro: Sammlung
verschiedener und auserlesener Oden ... (4 d,
1737—43; flera uppl.), Oden und Schäferdichte
in die Musik gesetzt (1744), 50 Psalmen,
geist-liche Oden und Lieder... (1760), 6 auserlesene
geistliche Oden und Lieder (1762) och 6 Oden
und Lieder des Herrn von Hagedorn (2 bd,
1767—68).
Litt.: M. Friedländer, Das deutsche Lied im
18. Jahrhundert (2 bd, 1902). I. S.
Grön, Andreas Fenger, dansk
ingenjör (f. 188 4 29/8), har skrivit
pianostycken och sånger, bl. a. till Lauritz
Wessels bornholmska bondekomedier I
piblamarka (1909) och Rasapasijn (1911).
Gröna bordet, pantomimbalett.
Scenario och koreografi av K. Jooss. Musik
av F. Cohen. Uppförd ffg.: Paris 1932,
då den vann 1. pris i en tävlan anordnad
av Rolf de Maré som dir. för Archives
Internationales de la Danse; Sthlm 1934.
Grönberg, Karl Åke Edvard,
skådespelare och sångare (f. 1914 26 la), i vida
kretsar populär genom radio, grammofon
och film och som förf, till schlagertexter.
G., som tidigt börjat spela i revyer och
folkpjäser, har uppträtt på skilda scener i Sthlm. I
film har han medverkat i bl. a. Ta hand om
Ulla, Halta Lottas krog och Sången om
Stockholm.
Grönberg-Rove, Gerda Augusta, f.
Grönberg, operettsångerska, sopran,
och skådespelerska (1860—1936), under
åren 1898—1911 och 1914—24 anställd vid
Ranfts teatrar i Stockholm.
Efter studier för bl. a. Signe Hebbe och I.
Dannström i Sthlm uppträdde G. från 1878 på
757
758
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun May 17 00:51:56 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0407.html