GU E RM AN T Verk: Oratorierna Strengleikar, Fridur å jördu samt örlagagåtan, kantaterna Til komi fritt riki och islands frusund år; kör- och solosånger; piano- och orgelverk. — Har även skrivit skådespelet Skrudsböndinn. J. Th. Gudmundsson, Carl, bemärkt Dalaspelman och folkmusiksamlare (1882—1950), bror till O. G. G. har upptecknat ett stort antal dalalåtar, huvudsaki. publicerade i K.-E. Forsslunds Med Dalälven från källorna till havet, i ord och ton propagerat för Dalarnas folkmusik samt anlitats som prisdomare vid spelmanstävlingar och -stämmor. Har även deltagit i landskapets hemby gdsvårdsarbete. Av G:s uppteckningar ha utg.: Ett fordomdags bröllop i Elfdalen (1913), På fäbodvallen (1914) samt i K.-E. Forsslunds ovannämnda arbete Till budom och sommarena glädje (1916). O. A. Gudmundsson, Carl August, militärmusiker (f. 1884 23/ii), musikdir. vid Kungl. Karlskrona kustartillerireg. 1918 —42 och dirigent för Karlskrona orkesterförening 1935—49. Efter anställning vid skilda reg. från 1899 avlade G. musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1911 och blev följ, år musikfanjunkare och musikanförare vid ovannämnda reg. Under många år tillhörde han som altviolinist och förste violinist Karlskrona orkesterförening. I. G. Gudmundsson, Olof, musiker och folkmusiksamlare (1880—1950), bror till C. G., dirigent för Leksands orkesterförening 1924—34. G. har verksamt bidragit till musiklivets höjande i Leksand, bl. a. som ledare för skilda musiksammanslutningar. Han utgav Danser och låtar från Dalarna (1912), Fyra Dalalåtar (1946) satnt egna melodier. O. A. Gudmundsson, Thorarinn, isländsk violinist, dirigent och tonsättare (f. 1896 27/3), från 1930 anställd i den isländska radion och alltsedan grundandet ledare för dess orkester. G. utbildades vid MK i Khmn samt i Leipzig och Hamburg och har sedan mer än 20 år varit verksam som konserterande violinist och violinlärare i Reykjavik. Han har skrivit ett antal uppskattade kör- och solosånger. J. Th. Gudok [godå'k], gammalryskt stråkinstrument av folklig typ med päronformig, flat korpus. Halsen utmynnar i en något bakåt böjd skruvhållare. Instrumentet hålles alltid nedåt (i sittande ställning på knäet) och spelas med stråke av primitiv bågform. De tre strängarna strykas sam tidigt, varvid den övre användes för melodin, de båda andra, stämda unisont en kvint lägre, som bordun. Sannolikt har g. under medeltiden inkommit från Centralasien under tatarernas herravälde i Ryssland. Där var det praktiskt taget försvunnet redan under 1600-t. men kunde hålla sig kvar i Ukraina till 1800-t:s början. Nyare försök (bl. a. av V. Andrejev) att återuppliva instr. blevo utan resultat. E. E. Guédron el. Gu es dron [gedrå'n], fransk musiker (f. 1565; d. trol. 1621), omkr. 1601 kammarkompositör vid franska kungahovet; bekant för sin balettmusik, såväl Airs de cour (1602—18 och i saml.-verk) som dansstycken. I H. Prunières, Le ballet de cour en France... (1914), finns tryckt musiken till baletten La délivrance de Renaud (1617). Litt.: L. de La Laurencie, Un musicien dra-matique du 17e siècle fran^ais. P. G. (i RMI 1922). I.S. Guéranger [geraijge'], Dom Pr osper Louis Pascal, fransk musikforskare (1805 —75), abbot vid benediktinklostret i So-lesmes. G. ledde där forskningar i de greg. koralerna, vilka blevo grundläggande för restaurerandet av den katolska liturgiska sången. Skrifter: Institutions liturgiques (3 bd, 1840— —53; 21878—85, 4 bd; ty. uppl. 1854), L’année liturgique (15 d., 1840—1901; fl. uppl.; ty. uppl. 1874), Ste. Cécile et la société romaine (1873; 81898). Litt.: Guépin, P. G. (1876); Bibliographie des Bénédictins de la Congrégation de France (1889); Chamard, G. et 1’abbé Bernier (1901); Dom G., abbé de Solesmes (2 bd, 1926). I. S. Guermant [germa'n], Henriette Simone Joséphine, svensk operasångerska, sopran, av belgisk börd (f. 1913 22/n), sedan 1940 anställd vid K. teatern i Sthlm. G., som stud, violin i Bryssel, övergick 1932 till sångstud. och valdes 1937 att representera belgisk sång vid världsutställningen i Paris. Ären innan hade hon gjort värdefulla grammof oninsj ungning-ar av medeltida musik för Anthologie Sonore i Paris. I Sthlm genomgick G. operaskolan och deb. 1940 på K. teatern som Amelia Grimaldi i Simone Boccanegra. Hon har givit sitt bästa med titelr. i Aida och Ma- 769 25. Musik. II 770