GÖTEBORGS SÅNG ARGILLE Förbundet, som f. n. (1950) omfattar 25 körer, leddes vid gr. av Olof Holmberg (ordf.) med K. Erman som 1. dirigent; nuv. innehavare av dessa poster äro domprosten Elis Malme-ström resp. G. Lundborg. Konserter ha hållits bl. a. i Gbg, Uddevalla, öckerö och Kungälv. Göteborgs sångargille, gr. 1920, bedrev under ett tiotal år manskörsång med högre syftning, dels separat, dels i samverkan med andra körer el. med Göteborgs orkesterförening. Verksamheten nedlades omkring 1930. A. A. Götze, Marie, tysk operasångerska, mezzosopran (1865—1922), anställd vid Hofoper i Berlin 1884—87 och 1892—1920 som en av dess ledande krafter. G., som var utbildad vid Sternsches Kons, i Berlin, tillhörde tidvis även operascenerna i Hamburg, New York och Wien. Som konsertsångerska var hon även högt uppburen; gästade Sthlm 1907. — Kungl. preussisk kammarsångerska. — G. m. den tyske operasångaren, tenor, Emil G. (1856—1901). Roller: Titelr. i Orfeus, fru Page i Muntra fruarna i Windsor, Ortrud i Lohengrin, Bran-gäne i Tristan och Isolde, Brynhilde i Nibelungens ring, Delila i Simson och Delila, mrs Quickly i Falstaff o. a. G. P. Gö'tze, Walter W., tysk populärkompositör (f. 1883 17/4), har renodlat och förfinat den av P. Lincke lanserade s. k. berlinoperetten med historiska motiv. Verk: Ihre Hoheit — die Tänzerin, Amor auf Reisen, Die Spitzenkönigin, Adrienne, Schwarze Husaren, Der Page des Königs, Akrobaten des Glücks, Der goldene Pierrot, Schach dem König. H. M-g Hl. Ton-namn. H (eng. B, fr. och it. Si), namn på sjunde tonen i • vår moderna grundskala, C-dur, liksom grundtonen i H - d u r (med 5 #, för f, c, g, d och a) och h-moll (med 2 för f och c). I medeltidens bokstavsnotskrifter saknades urspr. bokstaven h, då den diatoniska skalans sju toner täcktes av bokstavsnamnen A—G. Om uppkomsten av h som resultatet av en klyvning av tonen b i två former med olika tonhöjder ->B. — 2. Bet. för ->ackord och ->tonart. I. B-n Haag [ha:g] (holl. '5-Gra'venhage el. den Haag), Nederländernas residensstad sedan 1813 (551 092 in v. 1949), rikets till storleken tredje stad. Haag, som är ett av landets viktigaste kulturcentra, kan som musikstad ej jämföras med Amsterdam, vars Concertgebouw-Orkest ofta konser-terar där. Haag blev relativt tidigt ett säte för operakonsten och hade från 1683 en fast fransk opera, medan dessutom it., tyska och flaml. operatrupper gästspelade där. Staden kom att tjäna som anhalt framför allt för tyska och it. musiker på väg till och från England. Musiklivet sköt fart under 1800-t. Således instiftades 1826 Koninklijk Conservatorium voor Muziek och året därpå ett hovkapell. Maat-schappij tot bevordering der Toonkunst fick strax efter 1829 en avd. i Haag; sällskapets första stora musikfest ägde rum där 1834. Den 1830 gr. Koninklijke Zangvereeniging Cecilia är en av Nederländernas äldsta manskörer. Inom stadens konsertliv voro Diligentia-konserterna, ledda av J. H. Lübeck, J. Verhulst m. fl., av stor betydelse och föregingo bl. a. den 1904 gr. Residentie-Orkest. Denna ger även sommarkonserter i med Haag 1925 inkorporerade Sche-veningen. Nationale Opera började sin verksamhet 1919, s. å. som den fasta franska operan nedlades. Operascenen Koninklijke Schouw-burg har ej egen ensemble. Bland andra nutida institutioner märkas Sym-phonie-Orkest Euterpe, Haags Arbeiders Sym-phonie-Orkest och Haags Toonkunstkoor, Haag-sche Muziekschool och Haagsche Muziek-Aca-demie samt Bibliotheek Gemeente-Museum, som äger den märkliga Scheurleer-saml. av musikinstrument. Haags Blaaskwintet och Haags Strijkkwartet äro välkända kammarmusik-ensembler. Litt.: D. F. Scheurleer, Het muziekleven in Nederland in de tweede helft der 18e eeuw... (1909); N. J. V. M. Nuyen, Koninklijke Zangvereeniging »Cecilia», gedenkboek eeuwfeest 1930 (med bidrag av J. K. van der Haagen, J. C. Hol och W. N. van der Hout; 1930). Å. B. Petter Haakonsens musikkhandel, konsertbyrå og forlag, Brödrene ->Hals. Haaland [hå:'lan], Ingebret, norsk violinist, organist och tonsättare (1878— 1934), även insiktsfull och kunnig violinpedagog. Som tonsättare var H. mycket populär, och hans arr. av norsk folkmusik voro utmärkta. 819 820