HALLSTRÖM Hallgren, Carl-Axel, operasångare, baryton (f. 1918 13/0), anställd vid K. teatern i Sthlm 1942. H., som stud, vid MK i Sthlm och dess operaklass för J. Forsell och vidare för bl. a. Andre-jeva von Skilondz, deb. på K. teatern 1942 som Frédéric i Lakmé. Genom vokalt glansfulla rolltolkningar samt kons, i de nord, länderna, Italien och i sv. radio har han befäst sin goda position. Han har även gjort grammofoninsjung-ningar och medverkat i filmer. — H. har uppburit Christine Nilssons stipendium. Roller: Titelr. i Don Juan, Harlekin i Ariadne på Naxos, greve Luna i Trubaduren, Renato i Maskeradbalen, Silvio i Pajazzo, Marcel i Bo-hème, Lescaut i Manon Lescaut, Mercutio i Romeo och Julia, de Brétigny i Manon m. fl. G. P. Hallhagen, Allan Gunnar, pianist och pianopedagog (f. 1916 0/2), deb. i Sthlm 1947 efter studier för O. Wibergh vid MK där och Boon och har medverkat bl. a. i Fylkingen och i radio. A. B. Halling, norsk dans i tvåtakt, oftast 2/4, sällan 6/8, i måttligt tempo och med endast manliga deltagare. H., som kräver stor rytmisk spänstighet, börjar lugnt men blir efterhand allt snabbare och djärvare med häftiga rörelser, hopp, hukanden, volter och kast och avslutas med att dansaren sparkar foten i takbjälken el. en hatt från en stång, som hålles högt i vädret (halling-kastet). Namnet härstammar möjl. från Hallingdal men var på 1800-t. utbrett över stora delar av Norge. Musiken är uppbyggd av tvåtaktiga perioder, som upprepas och varieras. Den går oftast i dur, vanl. D-dur (el. d-lydisk). H. är vid sidan av springar den mest utbredda av de äldre norska folkdanserna. I Sverige är h. känd från början av 1800-t. och har varit spridd i de v. provinserna från Bohuslän till Jämtland. Litt.: Fredrika Bremer, Strid och frid... (1840); C. Elling, Vore slaatter (1915). Ö.G. Hallman, Ally, f. C a 1 é n, sångerska, mezzosopran (f. 1897 20/i2), sånglärare vid Sthlms folkskolor sedan 1929. H., som sjungit för bl. a. Clary Morales, Men-zinsky och Nora Dirgis Terlizzi samt 1929 avlagt kyrkosångar- och musiklärarex. vid MK i Sthlm, deb. 1931 och har sedan ofta framträtt på konserter, bl. a. i Fylkingen och i radio. G. P. Hallnäs, Johan Hilding, tonsättare och organist (f. 190 3 24/4), sedan 1933 verksam som organist och kantor vid Jo-hannebergskyrkan i Gbg och lärare i harmonilära vid Göteborgs orkesterförenings orkesterskola från 1934. Carl-Axel Hallgren. Hilding Hallnäs. H. var 1924—29 elev av MK i Sthlm, där han avlade organist- (1926), kyrkosångar- och musiklärarex. (1928); stud, därefter orgelspel i Paris (1929) och komp, för Grabner i Leipzig (1930). Hans kompositioner tillhöra stilistiskt en relativt modern riktning med tydlig, ehuru personlig anknytning till 1700-talstradition, spec. i kontrapunktiskt-rytmiskt hänseende. Verk: Scenmusik till Raskolnikov (Gbg 1936) och till radiospelet Att följa en stjärna op. 24 (1945); 3 symf.: nr 1 op. 5 (1934—35), nr 2 c-moll op. 18 (1941—42) och nr 3 (Sinfonia notturna) op. 26 (1946), Sinfonietta pastor ale op. 23 (1944), Divertimento op. 9 (1936—37), Symfonisk svit för stråkar op. 12 (1938), Liten symfoni för stråkar (1948), Ballata concertante för harpa och liten ork. op. 13 (1939), violinkons, d-moll op. 25 (1945); körverket Cantata da chiesa op. 14 (1940), ett 70-tal sånger, däribl. Fyra Goethe-Lieder op. 3 med ork. (1933), Nordiska stämningar (G. Ekelöf) op. 20 (1943; även ork.), Tre sånger op. 21 med ork. (1944) o. a.; kammarmusik, ss. stråkkvartett (1949), violasonat op. 19 (1943), orgel- och pianokomp. m. m. Litt.: Självbiogr. skiss i Musikvärlden 1946; med verkfört. G. P. Hallström, Ivar Christian, tonsättare (1826—1901), en av skaparna av den na-tionalromantiska operan i Sverige under 1800-t. Genom sitt huvudverk, operan Den bergtagna (1874), bevisade han de inhemska sago- och sägnmotivens användbarhet för musikdramatisk behandling. Hans bästa verk äga melodisk fägring och blick för det sceniskt verkningsfulla men sakna dramatisk slagkraft och originalitet. — AssMA 1853. LMA 1861. Litteris et artibus 1864. Hallström stud. 1845—50 vid Uppsala univ. (hovrättsex. 1849) och tillhörde där kretsarna kring prins Gustaf. Han blev 1850 bibliotekarie hos prins Oscar Fredrik (sedermera Oscar II), ledde 1861—72 A. F. Lindblads musikskola i Sthlm och verkade slutl. 1881—85 som sånginstruktör vid K. teatern. 857 858