HAMAL Österdalsmarschen med österdalssangen (I. Mortenson) för en röst med ork. op. 23. Övrig vokalmusik: Manskvartetter, däribl. Der skreg en fugl (V. Krag; 1921), Dobbelt-portrett (H. Wildenvey; s. å.), Endnu et streif kun (Somerset; s. å.), Thord Foleson (P. Sivle; s. å.), Veslemöy (A. Garborg; s. å.), Vort Sprog (N. C. Vogt), Noreg (P. Sivle), Skogen (B. Björnson), Aftenstemning (B. Björnson), Sang for Kristiania (N. C. Vogt) o. a.; solosånger: 6 Sange (B. Björnson) op. 1, Zwei Gesänge (T. Storm; 1891), I Seraillets Have (J. P. Jacobsen; 1892), Gud signe Norigs land (A. Garborg; 1899), Moderen synger (O. Löken; 1903), Salme på Olavsdagen (B. Björnson; 1903), Til Bergen (B. Björnson; 1903), Trondhjem (B. Björnson; 1903), Svaerdliljen (H. Drachmann; 1913), Skjaer-gaardsviser (V. Krag; 1921), Drei Lieder m. fl. Kammarmusik: Passacaglia, Sarabande con variazioni samt Air con variazioni, alla för violin och altviolin; Miniaturen för 2 violiner och piano op. 29; för violin och piano: Suite i g-moll (1891), Huldrelok (1892); Kleine Tanzsuite op. 22, Intermezzi op. 23 (1910), Bryllupsmarsch.-Intermezzo. In memoriam op. 32 (1912), Danses norvègiennes (1914), Norwegische Weise op. 31 (1914; även för violin och stråkork.), Mosaique, svit (däribl. Chant de Veslemöy), Danse vision-naire, Allegro de concert, 6 Stimmungsbilder, Capriccio Crépuscule o. a. Bearb.: Norske Viser og Dandse 5 h. (1895— 96), Norwegische Bauerntänze (Slåtter) ... (egna uppteckn., ur vilka Grieg hämtade sina Slåtter op. 72); ork.-arr. av Griegs Brudefölget drar forbi och Sörgemarsch over Rikard Nordraak, verk av Nordraak, S. Lie, O. Bull m. fl. Litt.: Hvad jeg husker av mit liv (självbiogr. i ms. i Univ.-bibl., Oslo); O. Mosby, Musiksel-skabet Harmonien (2 bd, 1949); A. Rönneberg, Nationaltheatret gjennem femti år (1949). H.K. Ha'lvorsen, Leif Fritjof, norsk dirigent, violinist och tonsättare (f. 188 7 28/7), en av de mest betydande bland nutida norska kördirigen-ter, sedan 1921 ledare för bl. a. Han-delsstandens sångförening i Oslo. Efter utbildning vid MK i Oslo, i Berlin, Paris och för L. (von) Auer i Petersburg deb. H. 1908 som violinist och konserterade därefter i hemlandet och Skandinavien (även Island). Han var violinist i Nationalthe’atrets i Oslo orkester 1905—06 och 1907—08, konsertm. där 1915 —17, samt 1906—07 medlem av Philharm. Orch. i Berlin och av J. Halvorsens kvartett från dess bildande 1915 (2. violin). Som dirigent har han varit verksam vid Opera comique i Oslo 1918— 21, vid Caeciliaforeningen 1921—28 och vid Fred-rikstads sångförening 1925—47; från 1931 ledare för Holters korforening. Åren 1917—18 var han musikanmälare i Tidens Tegn, Oslo. — G. 1915 m._ operasångerskan, mezzosopran, Hal dis Michelsen (1889—1936), vilken efter stud, för bl. a. M. Irgens, Ellen Gulbransen och Bach-ner deb. 1912 i Oslo och var anställd vid Opera comique där samt i Berlin. Hon konserterade i Skandinavien; även verksam som sångpedagog. Verk: Legende rustique (1919) för ork., en stråkkvartett, Melancoli och Scherzo op. 5 (1914) för violin och piano, 2 kantater, sånger med piano till texter av H. Heine och V. Krag op. 2, Tilegnelse (N. C. Vogt), Gangspilsvise (K. Hamsun) op. 7, Solveig o. a., pianostycken, ss. Hommage aux Grands Maitres op. 4, Erindring-er, samt filmmusik m. m. H. K. Halvslut ^Kadens 1. Halvton, det minsta avståndet mellan två toner i vårt normala tolvtonssystem. Halvtonen benämnes diatonisk, när stamtonerna äro olika (e-f, f-gess = liten sekund), kromatisk, när stamtonen är gemensam (e-eiss, gess-g = överstigande prim). I ett liksvävande tempererat tonsystem är halvtonen alltid V12 av oktaven med sväng-ningstalsförhållandet = 1,05946 = 100 cent. Emellertid variera halvtonens intervallvärden inom tämligen vida gränser, beroende på dess ställning i det musikaliska sammanhanget (melodiskt, harmoniskt), vilket återspeglas i musikalisk praxis (sång, stråkinstrumentspel) och kan återföras till olika beräkningsgrunder för intervallen. Natur tonseriens normala diatoniska halvton har värdet 16/is = 112 C, medan i det pytagoreiska systemet den diatoniska halvtonen (5 kvinter—3 oktaver) är = 90 cent, den kro-matiska (7 kvinter—4 oktaver) är = 114 cent. Övriga värden variera från 151 till 70 cent. Betr, beräkningarna av dessa värden se Intervall, Tonsystem. Jämförande art.: Ledton. Halvtonssteg, melodisk fortskridning en diatonisk halvton uppåt el. nedåt. I. B-n Halvtäckta stämmor benämnas de la-bialstämmor i orgeln, som äro sammansatta av pipor, vilka ha pipkroppens övre ände täckta av en rörförsedd hatt el. äro avslutade med en konisk, öppen överdel. Den förra gruppen — de s. k. rörflöjterna — äro de vanligaste och ha i de flesta fall ett cylindriskt, jämförelsevis smalt rör. Bland dessa kunna nämnas rörflöjt, rörgedackt och rör-kvintadena. Till den andra gruppen höra spelflöjt och koppelflöjt. B. K. Hamal [ama'll], Jean Noèl, belgisk tonsättare (1709—78), liksom fadern, 865 28. Musik. II 866