HAMANN kyrkokapellm. Henri-Guillaume H. (1685—1752), verksam i Liége, från 1738 ledare för sångskolan vid katedralen och stadens andliga konserter. Med sina sceniska verk skapade H. en typ av komisk opera på Liége-dialekt. Även hans symf. ha ägt en viss historisk betydelse. Verk: Oratorierna David (1745) och Jonathos (1746), operan Li voedge di Chaudfontaine (Liége 1757; Paris 1892) m. fl. — Kyrkomusik, symf. o. a. ork.-verk; cembalostycken. Litt.: E. de Lavalleye, Les H. (1860); V. F. Dwelshauvers, La symphonie préhaydnienne (1908). LS. Hamann, Holger Christian, dansk tonsättare (1874—1938), eg. affärsman, cand. jur. 1900, utbildad i piano av Orth. H., som aldrig fick tillfälle att fullt utveckla sin betydande musikaliska begåvning, har skrivit en pianokons., två violinsonater, en pianotrio och en stråkkvartett. Er-l Hamar, stad i s. Ö. Norge (10177 inv. 1946), biskopssäte sedan 1152. Från mitten av 1800-t. har H. haft, en livlig musikodling, främst baserad på orkester- och sångföreningar. De första körerna, Haandverkernes resp. Handelsstandens sångförening, stiftades 1853 och 54, 1857 följda av Hamar musikförening. Sistn. år avhölls den första sångarstämman i staden. Av verksamma musikorganisationer kunna vidare nämnas Hamar korforening (gr. 1884) och Hamar orkesterforening (gr. 1923). Är 1945 bildades en lokalavd. av Musikkens venner. Fam. Sandvik har spelat en stor roll i stadens musikliv. Litt.: Art. av H. Bergh i Hamars historie (1949). Ö.G. Hambo, dans i 3/4 takt, bestående dels av några nigande taktsteg med öppen fattning, dels omdansning. H. påminner starkt om äldre polskor och har 1938 av E. Klein uppfattats som en modernisering och reglering av gammal polska, som samtidigt försvann. Tidigare har man sökt skilja på hambopolka, som liknade gammalvals, och hambopolska, som skulle vara den äldre polskan. Ett antal benämningar som hamburska, ambåsk m. fl. äro varianter på dansens namn. Vid 1800-t:s slut förklarades namnet h. vara en förvrängning av Hanebo-polska, vilket säkerligen är en feltolkning. H. torde vara den äldsta folkliga dans, som fortfarande är i bruk. M. R-g Ha'mbourg [-borg], Boris, rysk vio-loncellist och tonsättare (f. 1886 12/io), son till prof, i pianospel vid MK i Moskva Michael H. (1856—1916) och bror till J. och M. H. Tills, m. de två förstn. gr. han 1911 Hambourg Cons. i To-ronto, vars president han sedan varit; tillhör från 1924 Hart House String Quartet. H. stud, violoncell för H. Becker vid Hoch’s Kons, i Frankfurt a.M. Han skördade fr. o. m. debuten 1903 stor berömmelse under turnéer i Europa, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika samt USA (ffg. 1910); har komp, verk för violoncell och piano, sånger samt utg. violoncell-komp. av it. 1700-talstonsättare. Å. B. Ha'mbourg [-borg], Jan, rysk violinist (1882—1947), bror till B. och M. H., gr. 1911 tills, m. Michael och B. H. Ham-b o ur g Cons. i Toronto. H. stud, för fadern och för T. Leschetizky i Ysaye (Bryssel). Efter debuten i Berlin 1905 konserterade han i Europa och USA, även i ensemble med sina bröder. H. har utg. Bachs partitor och sonater för soloviolin (1934). Å.B. Ha'mbourg [-borg], Mark, engelsk pianist och tonsättare av rysk börd (f. 1879 31/6), bror till B. och J. H. Han är en av den äldre generationens ledande pianister. H. stud, för fadern och för T. Leschetizky i Wien. Med början där 1895 har han framgångsrikt gästat Europa (Sthlm 1907), Australien, USA (ffg. 1899), Canada, Nya Zeeland och Sydafrika. H., som även är pedagog, har komp, för piano Variations on a theme by Paganini, Impromptu-Minuet, Romance, Espièglerie o. a. samt skrivit How to become a pianist (1922) och From piano to forte, or a thousand and one notes (1931). Litt.: D. Brook, Masters of the keyboard (1947). Å.B. Hamboys [hä'mbo'5] el. H a n b o y s, John, engelsk kyrkomän och musikteoretiker, verksam omkr. 1470. H. förf, bl. a. Super musicam continuam et dis-cretam (tr. i Couss. 1), där upplysningar finnas om dåtidens notationssätt. L S. Hambro, G y d a Martha Christine, f. Andersen, norsk skådespelerska, balettinstruktör och teaterchef (f. 1874 25/5), mor till Lillebil Ibsen, skapade 1918 Den norske ballett med dottern som ledande dansös. H. deb. 1894 på Christiania teater i Oslo i Cornevilles klockor och kom 1899 till National-theatret, där hon bl. a. dansade Anitra i Peer Gynt och framträdde som Hanna Glawari i Den glada änkan. Hon stud, balett och koreografi i Petersburg och för Fokin och Max Rein-hardt; öppnade egen balettskola i Oslo. H. har lett opera- och balettframföranden vid olika teatrar där, bl. a. Coppelia och Rosendrömmen 867 868