HAS SIN G Eugen op. 17 för ork. — Hedersprof. vid univ. i Tübingen 1931. H. stud, för H. Kretzschmar, Riemann, Ni-kisch och Straube i Leipzig, för Mottl och Re-ger i München och var 1906—08 assistent hos Wolf rum vid univ. i Heidelberg. Efter verksamhet som Johanniskantor i Chemnitz 1909 och dirigent i Osnabrück 1910 var han 1919—35 univ.-musikdir. i Tübingen. Utg. från 1925 Veröffentlichungen des Musikinstituts der Uni-versität Tübingen och blev 1932 skriftledare för Regersällskapets skriftserie. Verk: Suite nach alter Form op. 11, Sympho-nische Variationen über das Lied Prinz Eugen op. 17, Präludium und Passacaglia op. 30, Vor-spiel und Fuge op. 35, Das Klagelied, svit op. 37, Serenade för stråkork. op. 5 o. a. ork.-verk; Reformationskantate op. 40, Hymnus op. 54, Vom Thron der Liebe för damkör och ork., Frische Fahrt för manskör och ork. op. 33, Va-ter unser, An Deutschland, madrigal, Deutsches Sanctus, 8-st., mässa o. a. körkomp.; kammarmusik, däribl. stråkkvintett op. 60, samt orgelverk, däribl. 2 sonater op. 16 och 19, m. m. Skrifter: Max Reger (1921), J. S. Bach (1925), Musikstil und Musikkultur (1927), Vom deut-schen Musikleben (1933), Von deutscher Musik (1934) o. a. G.P. Hasselgård, Åke, jazzmusiker, klarinettist (1922—48), fil. kand, i Uppsala 1947, under namnet Stan Hassel-g a r d från 1947 välkänd och uppskattad i USA, där han i New York haft eget kapell och varit medlem av B. Goodmans septett i Hollywood. H. tillhörde amatör ork. Royal Swingers till 1945 och återvände dit 1946 efter en säsong hos A. österwall. Under tiden spelade han ofta i radio och gjorde talrika grammofoninsp. Ha'sselmans, Alphonse Jean, fransk harpist av belgisk börd (1845—1912), son till dirigenten och konservatoriedir. i Strasbourg Jean H. (f. 1814), känd genom sina kompositioner för harpa, vilka alltjämt tillhöra stamrepertoaren. H. stud, vid MK i Strasbourg, blev 1864 1. harpist vid operan i Bryssel; efter 1877 verksam i Paris bl. a. som lärare vid MK från 1884. O. S. Hans son, dirigenten Louis H. (f. 1878 25/7), utbildad vid MK i Paris (Lavignac, Godard o. a.), turnerade 1893—1909 som violoncellist med Capetkvartetten. Som orkesterledare deb. han 1905 och ledde sedan skilda operaork., däribl. Opéra-Comique i Paris 1909—11 och Metropolitan 1921—36; därefter lärare vid Louisiana State Univ. School of Music i Baton Rouge. Hasselquist, Jenny Matilda Elisabeth, dansös och skådespelerska (f. 1894 31/7), en av den svenska balettkonstens för- Jenny Hasselquist. nämsta artister under senare tid, även verksam utomlands som ballerina och filmskådespelerska. Utbildad vid K. teaterns i Sthlm balettskola blev H. 1910 figurantska vid teatern och 1913 sekonddansös. Under M. Fokins sejour som gästkoreograf 1913—14 blev hennes talang målmedvetet utnyttjad, och 1915 utnämndes hon till premiärdansös. Är 1919 lämnade hon teatern för att uppträda utrikes, dels självständigt i de nord, grannländerna, England, Belgien och Tyskland, dels som prima ballerina hos Svenska baletten i Paris, där hon 1920—21 utförde huvudroller i Iberia, Jeux, Midsommarvaka, De fåvitska jungfrurna och Maison de fous. Varmt lovordad också för sin själfulla mimik, fick hon efter ett par år utveckla sin dramatiska begåvning även inom filmen, såväl i Tyskland, bl. a. i E. Lubitschs Sumurun, som i Sverige, i bl. a. De landsflyktiga (1921), Eld ombord (1923), Gösta Berlings saga (1924) och Till österland (1926). Är 1932 gr. hon eget balettinst. i Sthlm ävensom en ensemble för offentliga framträdanden på olika håll. Medverkade 1941 på K. teatern i Gés pantomim Den eviga lågan. Litt.: Ida B. Goodwin, J. H. (1918); Kajsa Rootzén, Den svenska baletten (1945). K. R-n Hassing, Inger Lis, nutida dansk operasångerska, sopran, har även kon-serterat i Sverige och Norge. 929 30. Musik. II 930