HELY-HUTCHIN SON stämma med utpräglad flöjtton benämnes Ge-dacktflöjt. Som ex. på den mera sällan förekommande typen med koniska pipkroppar kan nämnas Spetsgedackt. Såväl denna art som de cylindriska gedackterna kunna även byggas som överblåsande stämmor. B. K. Hely-Hutchinson [he'lli-ha'tfinsan], Victor, engelsk tonsättare och dirigent (1901—47), från 1945 musikchef vid BBC. — Mus. D. 1940. Efter studier vid bl. a. Royal Coll. of Music blev H. 1922 lärare vid South African Coll. of Music i Kapstaden. Är 1926 anställd vid BBC som ackompanjatör, tonsättare och dirigent, blev han 1933 musikchef vid BBC:s Midland Regional i Birmingham, 1934 prof, vid univ. där. Verk: En operett; Carol symphony o. a. ork.-verk; kammarmusik och sånger m. m. H. M-g van He'mel, Oscar, holländsk tonsättare (f. 1892), har i modern stil skrivit bl. a. 2 symfonier, en violinkonsert o. a. ork.-verk, sonat för violin och piano samt sånger. H.M-g He'm(m)el, Sigmund, tysk kyrkomusiker (d. trol. 1564 el. 65), under förra hälften av 1500-t. sångare vid hertig Ul-richs von Württemberg hov i Stuttgart, 1551—53 kapellmästare. H. utgav den första förtoningen av Psaltaren på tyska, Der gantz Psalter Davids, ... (tr. 1569). I. S. Hemio'I, hemiolia, grek., = 11 /2, rytmiskt mönster som uppnås genom tyngdpunktsförskjutning inom en grupp av 6 liklånga notvärden från 2x3 till 3x2. Den vanligaste formen är att två takter i ojämn taktart omgrupperas till den rytmiska verkan av en tretaktsgrupp i jämn taktart enl. följande mönster: j ;u ;u w Ji j. Sådana rytmiska växlingar äro mycket vanliga i framför allt 1600-t:s musik och uppträda med särskild regelbundenhet i tidens couranter (->Courante). Hemiolbildningar kunna dessutom följas ända tillbaka till 1400-t., framför allt inom chansonen. Hos nyare tonsättare återfinnas de ymnigast i Brahms’ produktion. — I moderna uppl. av äldre musik utplånas icke sällan hemiolverkan av de tillfogade takt-strecken, som på ett missvisande sätt i stället synas ange ett slags synkopverkan. I mensuralteorin användes termen hemiolia om tidsvärden, som förhålla sig till varandra som 3:2. I. B-n Det hemliga giftermålet (äktenskapet), 11 ->matrimonio segreto. 1039 Hemme, Ferdinand Theodor Heinrich, dansk kapellmästare (f. 1871 10/i2), kormästare vid Det kgl. teater i Khmn 1914—34, från 1918 även balettdirigent. H. stud, violin för V. Tofte, var kapellm. vid Kasinoteatret 1904—13, 1913—33 vid Tivolis harmoniork.; dirig. Köbenhavns kommunes of-fentlige harmonikoncerter 1889—1904 och 1931— 33. H. skrev kantaten till den internat. socialistkongressen i Khmn 1910. Litt.: E. Mentze & H. H. Lund, Tivoli-Minder (1943). Er-l Hemming, Eva Lisa, finländsk dansös (f. 1923 12/i), en av Finlands främsta artister inom den klassiska baletten. H., som är elev av bl. a. Elisabeth Apostoli och A. Saxelin, deb. 1940 med egen dansafton i Hfors och engagerades 1941 vid Finska operan; premiärdansös 1943. År 1946 turnerade hon med Finska baletten i Skandinavien och framträdde s. å. även enskilt i Sthlm. Efter en tid i N. B. Larsens danska balettensemble knöts hon 1947 till Oscarsteatern som solodansös; sedan 1949 1. solodansös och balettm. vid Svenska teatern i Hfors. Bland de partier hon dansat märkas Odette-Odile i Svansjön, Rosita i Don Quijote och Blondelaine i Scaramouche. K. R-n Hempel, F r i e d a, tysk sångerska, sopran (f. 188 5 26/0), en av de ledande artisterna vid Hofoper i Berlin 1907—12 och Metropolitan 1912—19, berömd för glansfull koloratur och förnämlig scenkonst. H. utbildades från 1902 av fru Nicklass-Kempner vid Sternsches Kons, i Berlin och deb. 1905 som fru Ström i Muntra fruarna i Windsor på Hofoper där; 1905—07 engagerad vid hovoperan i Schwerin. Efter 1919 har hon företrädesvis uppträtt på konserter. En bemärkt insats gjorde hon i USA vid firandet av 100-års minnet av Jenny Linds födelse; i dennas repertoar sjöng hon 1936 även i Sthlm. Roller (u.n.): Susanna i Figaros bröllop, Nattens drottning i Trollflöjten, titelr. i Eury-anthe, Eva i Mästersångarne i Nürnberg (hennes kanske främsta roll), Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren, Margareta av Valois i Huge-notterna, Olympia i Hoffmanns äventyr, Gilda i Rigoletto, Violetta i La traviata, Oscar i Maskeradbalen o. a. — Bild sp. 1042. G. P. Henderson [he'ndasn], James Flet-cher (Smack), amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst, pianist (f. 1898 18/i2), sedan 1939 huvudsaki. verksam som skicklig arrangör. H., som började som ackompanjatör åt bl. a. Bessie Smith, startade 1923 sin första ork. och ledde sedermera olika ensembler av högsta klass. Är 1939 blev han pianist och arrangör hos B. Goodman, vars ork. kom i ropet myc 1040