HILLER und Erinnerungen (1874), Briefe von M. Haupt-mann an L. Spohr und andere (1876), Musika-lisches und Persönliches (s. å.), Künstlerleben (1880), Wie hören wir Musik? (1881), Goethe’s musikalisches Leben (1883), Erinnerungsblätter (1884) o. a. Litt.: W. Neumann, F. H. (1857). O.S. Hiller, eg. Hüller, Johann Adam, tysk tonsättare (172 8 25/i2—1804 16/6), verksam i Leipzig 1758—82, skapare av det tyska sångspelet. Impulsen till denna sceniska form fick Hiller från fransk opéra-comique och engelsk balladopera; till en textbearb. av en sådan satte Hiller 1766 musik, och då försöket kröntes med framgång, fortsatte han med bl. a. Lott-chen am Hofe (1767), Die Liebe auf dem Lande (1768) och Die Jagd (1770), den sistn. Hillers mest spelade teaterstycke. Den sociala tendensen i Hillers verk är påtaglig, i det att handlingen ofta utspelas bland det enklare folket. Samtidigt har han utvecklat en ny konstnärlig princip: personer ur de lägre klasserna sjunga visartade melodier, medan människor ur de högre få sig tilldelade arieliknande partier. Det hillerska sångspelets uppkomst var också naturlig i en tid, då nya befolkningsgrupper började göra sig gällande och det konstnärliga idealet var enkelhet och folklighet. Lottchen am Hofe har rent av blivit kallad en revolutionens stormsvala före Beaumarchais’ Figaros bröllop. — Hillers liedkompositioner, av vilka de i hans sceniska verk äro mest betydande, utgöra även en av utgångspunkterna för den tyska liedens högsta blomstring, därigenom att de inspirerade Goethe till en mångfald egna folkliga sångspelstexter och dikter. Hiller undervisades i klaverspelning och generalbas av Homilius i Dresden, stud, vid univ. i Leipzig och anställdes 1754 som lärare hos greve Brühl i Dresden. Från 1758 uppehöll han sig varaktigt i Leipzig och ledde som eget företag 1763—81 abonnemangskonserter (»Liebha-berkonzerte») och concerts spirituels. Sistn. år, sedan konserterna förlagts till »Gewandhaus», blev Hiller anställd som kapellm. och gr. som sådan »Gewandhauskonserternas» ryktbarhet. Är 1771 inrättade han en sångskola, och som lärare där hade han en utomordentlig framgång. Efter kortare tids verksamhet som kapellmästare i Mitau, Berlin och Breslau, var Hiller 1789—1801 kantor vid Thomasskolan i Leipzig. Även i andra hänseenden var hans verksamhet av betydelse. Sålunda utgav han Wöchent-liche Nachrichten und Anmerkungen, die Musik betreffend, den äldsta verkliga musiktidn. (1766—70), Lebensbeschreibungen berühmter Musikgelehrten und Tonkünstler (bd 1, 1784), som även innehåller en självbiogr. (utg. i nytr. 1085 Johann Adam Hiller. Samtida kopparstick. av A. Einstein 1914), samt flera sångped. verk, Anweisung zum musikalisch-richtigen Ge-sange . . (1774; 31809), Anweisung zum musika-lisch-zierlichen Gesange ... (1780), Kurze und erleichterte Anweisung zum Singen (1792) o. a. Han utgav 1783 med kommentarer 2. uppl. av J. Adlungs Anleitung zur musikalischen Ge-lahrtheit och översatte de Chabanons Observations sur la musique med titeln Über die Musik und ihre Wirkungen (1781). Även publ. han musik av Pergolesi, Händel, Haydn, Graun och Hasse samt Vierstimmige Motetten und Arien in Partitur von verschiedenen Komponisten (6 h., 1776—91), Sammlung der vorzüglichsten ... Arien und Duetten des deutschen Theaters (7 h. 1776-81). Verk: Sångspelen Der Teufel ist los (1766), Lisuart und Dariolette (s. å.), Die Muse (1767), Lottchen am Hofe (s. å.), Die Liebe auf dem Lande (1768), Der Dorfbarbier (1770), Die Jagd (s. å.), Der Aerndtekranz (1771), Der Krieg (1772), Die Jubelhochzeit (1773), Das Grab des Mufti (1779) m. fl., samtl. i Leipzig, Die Jagd dock i Weimar. — övriga verk (utom i texten nämnda): Andliga verk: mäss-satser o. a. kyrkomusik, Choralmelodien zu... C. F. Gellerts geistlichen Oden und Liedern ... (1761), 50 geist-liche Lieder für Kinder... (1774), Geistliche Lieder einer vornehmen churländischen Dame (1780), Religiöse Oden und Lieder... (1790), Allgemeines Choral-Melodienbuch für Kirchen und Schulen... (1793), Vierstimmige Chor- 1086