HOFFMANN, K. lett, Harlekin, en symf., kammarmusik, en mässa, ett miserere m. m. — Han är titelfiguren i Offenbachs opera Hoffmanns äventyr. Scenisk musik (u. n.): Der Renegat (Plozk 1803), Faustine (Plozk 1804), Die ungeladenen Gäste (Warszawa 1805), Die lustig en Musikanten (Warszawa s. å.), Liebe und Eifersucht (Warszawa 1807), Der Trank der Unsterblichkeit (Bamberg 1808), Das Gespenst (Bamberg 1809), Aurora (Bamberg 1811) och Julius Sabinus (ofullb. i ms.). — Av Hoffmanns musikskrift-ställarskap finnes ett urval bl. a. Ausgewählte Werke bd 1 (utg. av M. Hüslimann, 1946). Litt.: G. Ellinger, E. T. A. H. (1894); E. Istel, E. T. A. H. als Musikschriftsteller (i Neue Zeitschrift für Musik 1903); H. von Müller, Das Kreislerbuch (1903); H. von Wolzogen, E. T. A. H. und R. Wagner (1906); E. Istel, Die Blüte-zeit der musikalischen Romantik in Deutsch-land (1909, 21921); E. Kroll, E. T. A. H:s musika-lische Anschauungen (1909); dens., E. T. A. H. (1923); P. Greeff, E. T. A. H. als Musiker und Musikschriftsteller (1948); F. Schnapp, E. T. A. H:s letzte Oper (i SchwM 1948). E. S-m Hoffmann, K a r e 1, tjeckisk violinist (1872—1936), entusiastisk förkämpe för Smetanas musik och en god tolk av såväl klassisk som romantisk tonkonst. Efter studier vid MK i Prag gr. han 1892 tills, m. J. Suk, O. Nedbal och O. Berger ->Böhmiska kvartetten, vars primarie han var till 1925. Prof. 1922 i violin vid MK i Prag (Praha). H. M-g Hoffmann-Be'hrendt, Lydia, rysk pianist (f. 1890 Vø), var 1923—34 lärare vid Sternsches Kons, i Berlin och kom sistn. år till USA, där hon anställdes vid New York College of Music. H. studerade bl. a. vid MH i Berlin för Doh-nånyi och Breithaupt. Hon deb. med ork. där 1911 och har under flitigt konserterande framgångsrikt spelat modern musik; turnerade 1939 i USA tills, m. P. Hindemith. Å. B. Aug. Hoffmanns pianofabrik, Sveriges f. n. äldsta pianofirma, gr. 1859 i Sthlm av den från Tyskland inflyttade pianobyggaren August Friedrich Hoffmann (1827—84) genom inköp av en tidigare existerande pianoverkstad, startad 1832 av Anders Söderberg (1800—62). Under Hoffmanns ledning förvärvade firman snart anseende som en av vårt lands främsta inom sin bransch. Utbildad till pianobyggare i Tyskland kom Hoffmann 1850 till Sverige, där han var verksam i Karlskrona till 1859. Efter hans död förestods rörelsen i många år av hans änka men försåldes 1923 till Carl Johan Möller (1893—1942), varvid firman ombildades till ab. 1111 Från 1942 har hans dåv. maka, Birgitta Möller-Follin, förestått företaget. Å. B. Hoffmanns äventyr, fr. Les contes d’Hoffmann, »fantastisk opera», vanl. given i 3 (urspr. 5) akter med prolog och epilog. Musik av J. Offenbach till text av J. Barbier. Uppförd ffg.: Paris 1881; Sthlm på Nya teatern, hos Josephson och Holmquist, 1881, på K. teatern 1889; Khmn 1890. — Huvudroller: Hoffmann (tenor), Lindorff, Cornelius, Dappertutto, dr Mirakel (baryton, utföras av samme sångare), Olympia (sopran), Giulietta (sopran), Antonia (sopran), Nicklaus (alt). HoTfmeister el. Hofmeister [-[-ma^s-tar],-] {+[-ma^s- tar],+} Franz Anton, tysk tonsättare och musikförläggare (1754—1812), främst känd genom den av honom 1783 i Wien gr. firman Hoffmeister & Co. Efter juridiska studier i Wien ägnade sig H. snart åt musiken, bl. a. som kyrkokapellm. Under en konsertresa 1798 slog han sig ned i Leipzig, där han 1800 tills, m. organisten A. K ü h n e 1 gr. musikförlaget Bureau de Musique (Musikalisches Bureau), som 1814 övertogs av C. F. Peters. H. återvände 1805 till Wien, där han 1807 avvecklade sin första firma, varefter han helt ägnade sig åt komposition. Hans musik, sedan länge glömd, är hållen i en lättillgänglig, av wienklassicismen påverkad stil. Som förläggare tog H. 1801 initiativ till en Bach-uppl., varjämte han utgav en ser. av Mozarts kammar- och pianomusik. Även med Haydn och Beethoven hade han kontakt; flera verk av den senare utkommo ffg. hos H., bl. a. septetten, op. 20. Verk: 9 operor, ork.-verk, omkr. 350 flöjtkomp., däribl. 30 kons.; kammarmusik, bl. a. 42 stråkkvartetter jämte en mångfald med flöjt; kyrkomusik, sånger m. m. Litt.: E. F. Schmid, F. A. H. (i Zeitschrift für Musik 1937). C.-G. S. M. Hofgaard [hå:'fgå:r], Signe Edgren, norsk dansös (f. 1901 2/4), hör till förgrundsfigurerna bland norska danspedagoger och valdes 1949 till Norsk ballett-og fridansforbunds första ordf. H. började dansa balett för L. Krohn men kom i kontakt med fri dans genom Inga Ja-cobi och utbildades vidare vid Jaques Dal-croze-inst. i Genève och hos Jooss; turnerade i Europa med Matray-baletten före sin debut i Oslo 1925. H. övergick därpå till ped. verksamhet, först vid Inga Jacobis balettskola, sedan självständigt. Hon har gjort dansarr. för teatrarna och bl. a. framträtt i huvudr. i Mot ballade (G. Kjölaas). E.M.H. 1112