HOFMANN, J. (von) Hofhaimer [hå:'f-] (H o f h e i-mer, Hoffaimer, Hoffaymer), Paul(us), tysk tonsättare (1459—1537), sin tids främste orgelspelare i Tyskland. H:s kompositioner, känsligt och fint utarbetade tyska körvisor samt orgelstycken m. m., höra till de bästa musikaliska verk som skapades under 1400- och 1500-t. H. blev 1480 hovorg. hos ärkehertig Sigismund i Innsbruck och förde från 1490 som kejsar Maximilian I:s hovorg. ett kringflackande liv, huvudsaki. uppehållande sig i Innsbruck, Wien och Augsburg. Efter 1519 vistades han trol. i Salzburg; från 1528 var han i varje fall dom-kyrkoorg. där. Bland hans elever befunno sig O. Luscinius, W. Grefinger, H. Kotter och sannolikt även H. Buchner. H:s verk utkommo i samtida samlingsverk av E. Oeglin (1512), C. Egenolff (1535), G. Forster (1539) o. a. Dessutom utgavs 1539 separat Har-moniae poeticae... sive carmina nonnulla Horatii, 35 4-st. sättningar av H. och 9 av L. Senfl. I nytr. ha utgivits 21 sällskapsvisor i DTÖ 37:2 av L. Nowak m. fl. och 11 ur G. Forsters Frische teutsche Liedlein 1 (1539) i EDM 1, bd 20, av K. Gudewill; ett stycke i vardera RiHM och HAM. H:s samtliga bevarade verk äro utgivna i Mosers nedanst. arbete. Litt.: L. Nowak, Das deutsche Gesellschafts-lied in österreich von 1480 bis 1550 (i StM 1930); H. J. Moser, P. H. Ein Lied- und Orgelmeister des deutschen Humanismus (1929). Jfr också ZMW 13 (1932). L S. Hofland [hå:'flan], Sig v ar t A., amerikansk musiker av norsk börd (f. 1889 18/0), ledare för musikavd. vid Luther Coll., Decorah, lowa. H., som stud, violin, musikteori och komp, vid Chicago Musical Coll., har verkat som orkesterarrangör vid NBC, därefter som 1. lärare i musikteori och komp, vid Boguslawski Coll. of Music i Chicago. Han har varit medl. av Skandinavisk strygekvartet i Chicago och f. ö. verkat som violinist, ork.- och kördirigent samt tonsättare. Verk: Symf. b-moll (1934), Ungdoms higen o. a. ork.-verk; en stråkkvartett D-dur (1924) och Fuga å la möderne för stråkkvartett (1928); sånger för damkör ss. Femstemmig messe och Damernes sangerhilsen, för bl. kör ss. Praise the Lord, all ye people (Davids 117. ps.; 1950) och för manskör ss. Du land, du land, Höst och Nordens kvinner (alla 1949); Tre minia-turer o. a. pianostycken m. m. H. K. Hofmann [hå/f-], Heinrich Carl Johann, tysk tonsättare och pianist (1842 —1902). Elev av Kullaks Akad. i Berlin (Dehn, Grell m. fl.) har H. i sina verk bl. a. inspirerats av fornnordiska ämnen. Paul Hofhaimer. Teckning av A. Dürer. Verk: Operor; Frithjof-Symphonie (1874) o. a. ork.-verk; körverk ss. Haralds Brautfahrt och Nornengesang; kammarmusik och sånger m. m. Hofmann [hå:'f-], H e r m a n n, schweizisk tonsättare (f. 1894 22/i), sedan 1924 verksam i programledningen och som dirigent vid radion i Zürich. H. har stud, vid bl. a. MK i Zürich; från 1915 kör- och orkesterledare vid olika sammanslutningar där. Åren 1922—29 förestod han ork.-klassen vid MK i Zürich och leder sedan 1926 Stadtsängerverein Winterthur. Verk: En balett, verk för manskör med ork. och a cap., solosånger; bearb. av J. C. Bach, Cherubini och Albicastro. H. M-g Hofmann [hå/f-], Josef Casimir, amerikansk pianist och tonsättare av polsk börd (f. 1876 18/i), son till läraren vid MK i Warszawa Casimir H. (d. 1911) och från 1924 ledare för pianoavd. och 1926—38 dir. vid Curtis Inst. of Music, Philadelphia. H., som först stud, för fadern, uppträdde redan vid 6 års ålder och hade 9 år gammal sensationell framgång utomlands (i Sthlm ffg. 1887); deb. i New York s. å. Återkommen till Europa fortsatte han sin utbildning för H. Urban (musikteori och komp.), M. Moszkowski, Anton Rubinstein och d’Albert (piano). Han återupptog konsertverksamheten 1894 och besökte USA för andra gången 1898; komponerade till 1922 under pseud. Michel Dvorsky. — H., som är en 1113 1114