ISTEL Istanbuls förnämsta ork. är »Stadsfilharmo-nin» (dirigent: Cemal Resit Rey); den spelar vid offentliga konserter och i stadens radio. Andra ork. äro »Doktorns stråkorkester» (dirigent: dr B. Tarcan) och »Kavafyan-orkestern» under ledning av A. Kavafyan. Istanbul uppvisar, kanske främst tack vare sin välbärgade köpmannaklass, större musikintresse och tillströmning till offentliga konserter än Ankara. Litt.: L. Amar, Neues Musikleben in der Türkei (i Melos 1950); G. Oransay, Turkey: The tension in music between eastern and western (i Musical America s. å.). Å. B.;L S. 1'stel, E d g a r, tysk musikskriftställare och tonsättare (1880—1948), behandlade i talrika arbeten operaproblem från 1800-t.; från 1938 bosatt i USA. I. stud, komposition för Volbach och Thuille samt musikvetenskap för Sandberger vid univ. i München, dr phil. där 1900 på avh. J. J. Rousseau als Komponist seiner lyrischen Scene »Pygmalion». Efter verksamhet som pedagog i München 1900—13 blev han sistn. år docent i musikestetik vid Humboldt-Akad. i Berlin och 1919 vid Lessing-Hochschule där. Åren 1920—36 var I. bosatt i Madrid. — Som tonsättare framträdde han med komisk-romantiska operor, skådespelsmusik, ork.- och körverk samt sånger. Skrifter: Das deutsche Weihnachtsspiel und seine Wiedergeburt aus dem Geiste der Musik (1900), Richard Wagner im Lichte eines zeit-genössischen Briefwechsels (1902), Peter Corne-lius (1906), Die Blütezeit der musikalischen Romantik in Deutschland (1909; 21920), Das Kunstwerk Richard Wagners (1910; 21918), Das Libretto (1914; omarb. som The art of writing operalibrettos, 1922), Die möderne Oper vom Tode R. Wagners ... (1916; 21923), Nicolo Paga-nini (1919), Revolution und Oper (1919), Das Buch der Oper 1 (1919), Bizet und »Carmen» (1927), tidskr.-upps. bl. a. i MQ o. a.; red. Ge-sammelte Aufsätze von Peter Cornelius (1905), E. T. A. Hoffmanns Musikalische Schriften (1907), Musikalische Novellen (1910), Dichter und Komponist samt Kreisleriana (1913) och C. D. von Dittersdorfs autobiogr. (1909); Fern im Süd, ett spanskt sångalbum (2 bd, 1926) o. a. H. M-g (l’)Iste'sso tempo, it., samma tidmått, anger vid taktartsförändring, att räkne-enheten skall behålla samma absoluta längd som förut och alltså pulsen samma hastighet. Detta innebär vid t. ex. en förändring från 2/4 till 6/8, att den punkterade fjärdedelsnoten i 6/8 blir lika lång som fjärdedelsnoten i 2/4. Då enbart bet. 1’istesso tempo i vissa sammanhang kan vara tvetydig, bör den kompletteras med en exaktare angivning; i ovanstående fal1 J. J (J=J.) I.B-n Isto'mina, A v d o t i a, rysk dansös (1799 —1848), på sin tid Petersburgs främsta ballerina, synnerligen uppskattad och berömd för sin grace och virtuositet. Pusj-kin har ägnat henne en inspirerad hyll-ningsstrof i Eugen Onegin. K. R-n ITALIEN. Sp. Folkmusik .............................. 45 Antiken ................................ 45 Den gregorianska koralen ............... 46 Utomkyrklig musik under medeltiden...... 46 »Den italienska guldåldern» ............ 47 Musiken under 1700-talets slut ......... 51 Italiensk opera efter 1800 ............. 51 Övriga musikformer efter 1800 .......... 51 Nottryck och förlagsverksamhet ......... 52 Nutida musikliv......................... 52 Litteraturförteckning .................. 53 Sydeuropas folkrikaste land, Italien, it. Italia (46 821970 inv. 1948), åren 1871— 1947 ett enat konungarike, från Vi 1948 republik, intog under flera århundraden, tiden omkr. 1550 t. o. m. årtiondena närmast efter 1750, den dominerande rollen inom västerländsk tonkonst, ja, dess inflytande över musiklivet såväl i Europa som i andra därifrån koloniserade delar av världen har under vissa perioder och inom bestämda musikformer varit så starkt, att man med full rätt kan tala om det it. tonspråket som ett världsspråk. Betingelserna för denna hegemoni ha varit flera. Beläget vid det viktigaste handelsstråket mellan öst och väst, fick Italien mycket tidigt en rad rika handelsstäder, som livligt understödde musik, konst och litteratur. Genom politisk splittring uppkom en mängd småfurste -hov, många med kulturella ambitioner. I Italien hade katolicismen sitt främsta fotfäste och därifrån utgick motreforma-tionen. Ledningen av den katolska kyrkomusiken och dess reformering kom sålunda att omhänderhavas av italienare. Det var även i Italien, som studiet av antikens litteratur och konst började och tidigast blomstrade. Den vackraste frukten i musikaliskt hänseende av spekulationer kring antik musikkultur var operakonsten och den monodiska stilen, som utvecklades under 1600-t. 43 44