JÄMFÖRANDE MUSIKFORSKNING På J:s förlag utkommo bl. a. verk av Glinka, Rimskij-Korsakov och främst Tjajkovskij, vars alster gåvo firman dess solida ekonomiska grundval. J. utg. även de första prisbilliga saml. uppl. av Chopins, Schumanns och Men-delssohns pianokomp. År 1904 övertogs firman av J:s söner Boris och Grigorij; den förre publ. 1897 en katalog över Tjajkovskijs verk. M. S. Jurinac [jo'ri:naj], Sena, österrikisk operasångerska, sopran, av jugoslavisk börd (f. 1921 24/io), en av de ledande bland de yngre vid Staatsoper i Wien. J., som deb. 1939 vid Nationaloperan i Zagreb och 1945 vid Staatsoper i Wien, har tills, m. Wienoperans ensemble turnerat i England, Frankrike, Belgien, Holland och Italien. Hon har framträtt vid festspelen i Salzburg, Edinburgh, Glyndebourne och Zürich; även uppskattad oratoriesångerska. Roller: Fiordiligi i C osi fan tutte, Cherubin i Figaros bröllop, Octavian i Rosenkavaljeren, titelr. i Manon, Giulietta och Antonia i Hoff-manns äventyr, Micaela i Carmen o. a. G. M. Jurjans [jo'r-], A n d r e j s, lettisk tonsättare (1856—1922), en av förgrundsgestalterna i lettisk musik och den eg. grundaren av en nationell tonkonst i sitt land. Utbildad vid MK i Petersburg för bl. a. Rimskij-Korsakov var J. 1882—1915 teorilärare vid MK i Charkov men återvände 1920 till Lettland, där han bl. a. ledde stora allm. sångarfester. Som tonsättare eftersträvade J. en spec. lettisk harmonik; hans komp, äro utpräglat ho-mofona. Förutom med 5 bd folkvisebearb. framträdde han med den symf. dikten »Lettlands frigörelse», folkdanser för ork., kantater, sånger m. m.; även framstående orgelspelare. T. R. Juro'vskij, Vladimir Michajlovitj, rysk tonsättare (f. 1915 20/3 i Ukraina), elev av Mjaskovskij vid MK i Moskva. Verk: Operan »Opanas» (1939; text efter en dikt av E. Bagritskij), baletten »Det purpurröda seglet» (Moskva 1944); en symf., 2 symf. dikter: »Karnevalen i Moskva» och »Processionen», 2 uvertyrer, en pianokons.; filmmusik; romanser och körverk. M. S. Juro'vsky, Simon, slovakisk tonsättare (f. 1912), en av de mera bemärkta bland de yngre, främst lyriker. J. har skrivit scen- och filmmusik, Pasto-rälna suita (1939), Serenädu (1940), ett symfoniskt scherzo (1941) o. a. ork.-verk; kammarmusik (en stråkkvartett, Mélodie a dialogy; 1944) m. m. samt pianostycken och sånger, bl. a. cykeln Muskåt. Litt.: E. Zavarsky, Sücasnå slovenskå hudba (1947). G.M. Justi niana ->Villanella. Juul [ju:l], Asger Callisen, dansk tonsättare (1874—1919), blev 1910 kantor, senare organist i Matthaeuskirken i Khmn samt 1918 domkyrkokantor i Roskilde. J. var elev till G. Matthison-Hansen, Tekla Griebel Wandall och H. Riemann. Under studietiden påverkad av nyromantiken inspirerades J. senare mer av renässans och barock. Bland hans verk må nämnas Aande ligt sang-vaerk (3 d., 1915—17), kantaten Juleneg, ett rekviem, pianostycken och sånger. — Musikkritiker i Kristelig Dagblad, Khmn, från 1906. Er-l Juyol [gyå'1], Suzanne, fransk opera- och konsertsångerska, sopran (f. 1920 Vi), elev av MK i Paris och sedan 1941 anställd vid Stora operan. J. har turnerat i hemlandet, Belgien och Schweiz samt gjort grammofoninsjungningar. Det jydske musikkonservatorium, dansk musikundervisningsanstalt i Aarhus, gr. 1927 av violinisten J. Nilsson och efter dennes frånträdande 1932 övertagen av lärarpersonalen. Från 1944 självständig, ledes institutionen av en styrelse, till vilken Aarhus Byråd och undervisningsministeriet i Khmn utse representanter. Sedan 1932 har kons, samarbetat med MK i Khmn och samordnat kraven för avgångs- och organistex.; sedan 1949 meddelas även musikped. ex. Institutionen räknade 1949 158 elever och 31 lärare; dir. sedan 1949 T. Rasmussen. Er-l Jylland mellem tvende have, dansk fosterländsk sång, skriven 1859. Text av H. C. Andersen, melodi av P. Heise. Tr. ffg. i Illustreret Tidende 18/3 1860. Jü'llig [-lich], Werner, svensk tonsättare av österrikisk börd (f. 1900 28/i2), överingenjör, sedan 1927 bosatt i Åtvidaberg; sv. medb. 1934. Elev av J. Marx i Wien har J. skrivit skåde-spelsmusik till bl. a. Goethes Torquato Tasso (Sthlm 1930), en pianokons, e-moll (1944; omarb. 1950), Tema, variationer och fuga för stråkork. m. piano (1935), sångcyklerna De fyra årstiderna (1926) och Japanska miniatyrer (s. å.) för sopran och stråkkvartett, violinsonat, piano -komp, och sånger. H. M-g Jägarhorn ->Jakthorn. Jägerskiöld, Emma Matilda, ->Eng-dahl-Jägerskiöld. Jämförande musikforskning, term bet. den gren av musikvetenskapen, vars främsta uppgift är att utforska de utom- 161 6. Musik. III 162