Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kallenberg, Siegfried
- Kallin, Karl
- Kalliwoda, Johann(es) Wenzeslaus (Wenzel)
- Georg Kallmeyer Verlag
- Kallstenius, Edvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALLIN
Edvin Kallstenius.
uppmärksammade verk visa avancerad
modernism.
K. stud, vid MK i Stuttgart och Akad. der
Tonkunst i München, blev 1892 föreståndare
för ett privat kons, i Stettin och verkade
senare som lärare, bl. a. i München från 1910.
Verk: Operorna Sun Liao, Das goldene Tor,
Die lustigen Musikanten, 2 pantomimer; 3
symf., 5 improvisationer för stor ork.,
kon-sertant fantasi för piano och ork.; kyrkomusik
o. a. vokalverk, även a cap.; stråkkvintett,
-kvartett, -trio o. a. kammarmusik, även med
blåsare; pianokomp., ca 300 sånger m. m. —
Musikalische Kompositions]ormen (2 bd, 1913),
Richard Strauss. Leben und Werk (1926) m. m.
H. M-g
Kallin, Karl Paulus, militärmusiker
(f. 1880 11 /3), sedan 1930 ledare för
Stockholms spårvägsmäns musikkår, som han
fört fram till en av de bästa
blåsamatör-kårerna i landet.
K. avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1915
och var 1921—28 musikdir. vid Kungl. Wendes
artillerireg. i Kristianstad, där han även
verkade som musikpedagog. G. M.
Kalliwoda [-vå:'-], Johann(es)
Wen-zeslaus (Wenzel), böhmisk tonsättare
och violinist (1801—66),
hovkapellmästare hos furst von Fürstenberg i
Donau-eschingen 1822—66. — LMA 1841.
K. stud, vid MK i Prag, där han 1816—22
var violinist i en teaterorkester. Hans en
gång mycket populära verk uppskattades för
sin melodiösa, poetiska och friska karaktär. I
sina 10 mässor anses han ha funnit trovärdiga
uttryck för varm religiös känsla. K. spelades
i Sthlm långt in på 1800-t., varvid bl. a. symf.
nr 5 h-moll, tillägnad Kungl. Musikaliska akad.,
stod på programmet. — G. 1822 m. sångerskan
Therese Brunetti (1804 el. 03—92).
Verk: Operor, 7 symf., 19 uvertyrer, 13
ork.-fantasier, verk för piano, violin, 2 violiner m.
ork.; kyrko- och kammarmusik, manskörerna
Deutsches Lied, Wie ein stolzer Adler o. a.
körer, duetter, sånger m. m.
Litt.: K. Strunz, J. W. K. (i Die Musik 1912/
13).
K:s son, pianisten och tonsättaren Wilhelm
K. (1827—93), stud, för fadern och vid MK i
Leipzig samt var 1853—75 hovkapellm. i
Karls-ruhe. Å. B.
Georg Kallmeyer Ver lag [-kallmaiar
far-], tyskt musikförlag i Wolfenbüttel
och sedan 1927 i Berlin, gr. 1926 av
Georg Kallmeyer (1875—1945) som
en forts, på J. Zwisslers 1872 gr. förlag.
Förlaget har bl. a. publ. Das Chorwerk med
F. Blume som red. (52 h.), kritisk utgåva av
M. Praetorius’ saml. komp. (19 bd) och verk
för den mus. ungdomsrörelsen i Tyskland. År
1947 övergick företaget genom köp till Karl
Heinrich Mös el er och drives under
firmanamnet Karl Heinrich
Mösele-Verlag (v orm. Georg Kallmeyer
Ver lag). C.J.
Kallste'nius, Edvin, tonsättare (f. 1881
20/8), vid sidan av Rangström den kanske
mest särpräglade inom den svenska
ton-sättargeneration, som deb. vid 1900-t:s
början. Musikbibliotekarie vid ab.
Radiotjänst, Sthlm, 1928—46. — LMA 1943.
Efter naturvetenskapliga stud, i Lund var
K. 1904—07 elev av MK i Leipzig (till bl. a.
Krehl). Åren 1908—10 var K. musikkritiker i
Lunds Dagblad och i Folkets Tidning, 1927—28
radiomusikanmälare i Svenska Dagbladet. Hans
krafter ha vidare tagits i anspråk för olika
organisatoriska uppgifter; sålunda är han sedan
1933 styrelseled. i Föreningen Svenska
tonsättare och i STIM.
K. är som tonsättare i första hand harmo
-niker; hans originella klangfantasi, som sätter
sin prägel redan på ungdomsverken, blir ofta
motivbildande. Draget av kärvhet, som
ingalunda utesluter plasticitet i rörelsen, bottnar
ofta i detta harmoniska nyskapande. Utan att
ha mottagit märkbara intryck från modern
musik är K. den mest radikale bland landets
äldre tonsättare. Hans musik har också först
under de allra sista åren rönt allmännare
förståelse. — Har skr. E. K. om sig själv (i
Musikvärlden 1948) och Verket, exekutören och
tonsättaren (i dens. 1949).
183
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jun 12 22:22:40 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0110.html