- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
183-184

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallenberg, Siegfried - Kallin, Karl - Kalliwoda, Johann(es) Wenzeslaus (Wenzel) - Georg Kallmeyer Verlag - Kallstenius, Edvin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KALLIN Edvin Kallstenius. uppmärksammade verk visa avancerad modernism. K. stud, vid MK i Stuttgart och Akad. der Tonkunst i München, blev 1892 föreståndare för ett privat kons, i Stettin och verkade senare som lärare, bl. a. i München från 1910. Verk: Operorna Sun Liao, Das goldene Tor, Die lustigen Musikanten, 2 pantomimer; 3 symf., 5 improvisationer för stor ork., kon-sertant fantasi för piano och ork.; kyrkomusik o. a. vokalverk, även a cap.; stråkkvintett, -kvartett, -trio o. a. kammarmusik, även med blåsare; pianokomp., ca 300 sånger m. m. — Musikalische Kompositions]ormen (2 bd, 1913), Richard Strauss. Leben und Werk (1926) m. m. H. M-g Kallin, Karl Paulus, militärmusiker (f. 1880 11 /3), sedan 1930 ledare för Stockholms spårvägsmäns musikkår, som han fört fram till en av de bästa blåsamatör-kårerna i landet. K. avlade musikdir.-ex. vid MK i Sthlm 1915 och var 1921—28 musikdir. vid Kungl. Wendes artillerireg. i Kristianstad, där han även verkade som musikpedagog. G. M. Kalliwoda [-vå:'-], Johann(es) Wen-zeslaus (Wenzel), böhmisk tonsättare och violinist (1801—66), hovkapellmästare hos furst von Fürstenberg i Donau-eschingen 1822—66. — LMA 1841. K. stud, vid MK i Prag, där han 1816—22 var violinist i en teaterorkester. Hans en gång mycket populära verk uppskattades för sin melodiösa, poetiska och friska karaktär. I sina 10 mässor anses han ha funnit trovärdiga uttryck för varm religiös känsla. K. spelades i Sthlm långt in på 1800-t., varvid bl. a. symf. nr 5 h-moll, tillägnad Kungl. Musikaliska akad., stod på programmet. — G. 1822 m. sångerskan Therese Brunetti (1804 el. 03—92). Verk: Operor, 7 symf., 19 uvertyrer, 13 ork.-fantasier, verk för piano, violin, 2 violiner m. ork.; kyrko- och kammarmusik, manskörerna Deutsches Lied, Wie ein stolzer Adler o. a. körer, duetter, sånger m. m. Litt.: K. Strunz, J. W. K. (i Die Musik 1912/ 13). K:s son, pianisten och tonsättaren Wilhelm K. (1827—93), stud, för fadern och vid MK i Leipzig samt var 1853—75 hovkapellm. i Karls-ruhe. Å. B. Georg Kallmeyer Ver lag [-kallmaiar far-], tyskt musikförlag i Wolfenbüttel och sedan 1927 i Berlin, gr. 1926 av Georg Kallmeyer (1875—1945) som en forts, på J. Zwisslers 1872 gr. förlag. Förlaget har bl. a. publ. Das Chorwerk med F. Blume som red. (52 h.), kritisk utgåva av M. Praetorius’ saml. komp. (19 bd) och verk för den mus. ungdomsrörelsen i Tyskland. År 1947 övergick företaget genom köp till Karl Heinrich Mös el er och drives under firmanamnet Karl Heinrich Mösele-Verlag (v orm. Georg Kallmeyer Ver lag). C.J. Kallste'nius, Edvin, tonsättare (f. 1881 20/8), vid sidan av Rangström den kanske mest särpräglade inom den svenska ton-sättargeneration, som deb. vid 1900-t:s början. Musikbibliotekarie vid ab. Radiotjänst, Sthlm, 1928—46. — LMA 1943. Efter naturvetenskapliga stud, i Lund var K. 1904—07 elev av MK i Leipzig (till bl. a. Krehl). Åren 1908—10 var K. musikkritiker i Lunds Dagblad och i Folkets Tidning, 1927—28 radiomusikanmälare i Svenska Dagbladet. Hans krafter ha vidare tagits i anspråk för olika organisatoriska uppgifter; sålunda är han sedan 1933 styrelseled. i Föreningen Svenska tonsättare och i STIM. K. är som tonsättare i första hand harmo -niker; hans originella klangfantasi, som sätter sin prägel redan på ungdomsverken, blir ofta motivbildande. Draget av kärvhet, som ingalunda utesluter plasticitet i rörelsen, bottnar ofta i detta harmoniska nyskapande. Utan att ha mottagit märkbara intryck från modern musik är K. den mest radikale bland landets äldre tonsättare. Hans musik har också först under de allra sista åren rönt allmännare förståelse. — Har skr. E. K. om sig själv (i Musikvärlden 1948) och Verket, exekutören och tonsättaren (i dens. 1949). 183 184

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 12 22:22:40 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free