KÅLMÅN Verk för ork.: 3 symf.: nr 1 op. 16 (1926), nr 2 op. 20 (1935) och nr 3 op. 36 (1948); 2 sin-foniettor: nr 1 op. 13 (1923) och nr 2 op. 34 (1946); uvertyrerna Sista striden op. 5 (1908), Lustspelsuvertyr op. 19 (1934), Violinen och de onda makterna, dramatiskt förspel (1936), och Romantico op. 24 (1938); Passacaglia och variationer över Gubben Noak op. 25 (1939), Passacaglia enarmonica op. 31 (1943), Kraus-varia-tioner op. 35 (1947), Dalarapsodi op. 18 (1931), Dalslandsrapsodi op. 22 (1936), Scherzo fugato op. 4 (1907; senare omarb.), En serenad i sommarnatten op. 10 (1918), Svensk rokokosvit (1932; flera bearb.), Tre dansstudier op. 21 (1935), Svit för 14 blåsinstr. och pukor op. 23 (1938; omarb. som Svit för 14-st. ork. op. 23 c, 1948), Högtid och fest op. 26 (1940), Musica gio-conda, serenad för stråkork. op. 27 (1942), Liten Falumusik, svit op. 28 (1942), Divertimento da camera op. 29 b (1943; omarb. av biåskvintetten op. 29, 1948), Sapfo-miniatyrer (1945); pianokons. op. 12 (1922), Cavatina för viola och ork. op. 30 (1943). Vokalverk med ork.: När vi dö, rekviem op. 11 (1919), Stjärntändningen op. 38 (1949); Elie himmelsfärd för manskör (1917; med ork. 1934), Sångoffer, kantat för baryton och ork. op. 32 (1944). Kammarmusik: 5 stråkkvartetter: nr 1 op. 1 (1904), nr 2 op. 2 (1905), nr 3 op. 8 (1914), nr 4 (Divertimento alla serenata) op. 14 (1925) och nr 5 op. 33 (1945); Scherzo fugato op. 4 samt Fuga pastorale op. 4 a, båda för stråkkvartett (1907; op. 4 omarb. för ork., op. 4 a för orgel); klarinettkvintett op. 17 (1930), Divertimento för biåskvintett op. 29 (1943), Trio divertente för flöjt, violin och altviolin op. 39 (1950), violinsonat op. 7 (1909), violoncellsonat op. 6 (1908). Övriga verk: Förändringar av en barnvisa för piano op. 37 (1949), sånger, bearb. m. m. B. W-r Kallste'nius, Georg Gottfrid, skolman, filolog och musikskriftställare (1873 —1942), känd som nitisk och framgångsrik befrämjare av manskörsången. K. blev fil. dr 1902 vid Uppsala univ., där han var docent i nordiska språk till 1907; senare lektor och rektor vid olika lärov. Han gr. 1904 U p s a 1 a sångarförbund, som han ledde 1904—07 och 1926—30, samt 1908 S ö-d ermanl an d s sångarförbu n d och di-rig. 1902—07 Uppsala studentkårs allm. sång-fören., 1903—19 Värmlands sångarförbund och 1909—17 Härnösands musiksällskap. Musikkritiker bl. a. i Upsala Nya Tidn., komp, kantater, manskvartetter och sånger. Skrifter: Blad ur Uppsalasångens historia (1913), Musiken vid Allmänna läroverket i Västerås före 1850 (i Camenae Arosienses 1923), Uppsalasången 1913—1930 (1930); ser. Personliga sångarminnen (i Sångartidn. 1941—42) och Svensk sång i blandad kör före år 1900 (i Vår sång 1943; postumt) m. m. Å. B. Emmerich Kålmån. Kallwitz, S e t h, ->Calvisius. Kålmån, Emmerich (Imre), ungersk operettkompositör (f. 1882 24/io), sedan 1940 bosatt i USA. K. var vid sidan av Lehår under 1900-t:s tidigare decennier den återuppståndna wienoperettens framgångsrikaste representant. K. avsåg från början att bli pianovirtuos men överansträngde sig och började stud. komp, och kontrapunkt vid MK i Budapest; erhöll 1907 Franz-Joseph-priset. Eggad av Lehår s framgång, beslöt han att ägna sig åt operetten och kom av en händelse över en bra libretto, Herbstmanöver, och premiären 1908 blev en sensationell succé. Med jämna mellanrum följde sedan den ena operetten efter den andra, och lyckan var honom städse bevågen. Hans namn var en säker garanti för ett insmickrande och medryckande ungerskt-slaviskt melodiflöde, med lätt wiensk brytning, och en raffinerad, färgstark men alltid smakfull instrumentation. Senare upptog han de nya dansrytmerna efter första världskriget utan att därför förneka sitt ungerska ursprung. Verk: Operetterna Herbstmanöver (1909; Höstmanöver, Sthlm 1909), Zigeunerprimas (1912; Zigenarprimas, Sthlm 1936), Die Csardas-fürstin (1915; Csardasfurstinnan, Sthlm 1916), Die Faschingsfee (1917; Drottning Karneval, Sthlm 1919), Das Hollandsweibchen (Berlin 185 186